STAD vid Karolinska Institutet (KI) har gjort en forskningsrapport, på uppdrag av Svensk Elitfotboll (intresseorganisation för klubbar i allsvenskan och superettan), om spelvanor hos spelare i allsvenskan och superettan. Studien har genomförts via webbenkäter och djupintervjuer och är en genomlysning av alla spelare, ledare och övrig personal, från akademi (P16, P17 och P19) till senior, i samtliga elitklubbar på herrsidan.
Under onsdagen har den första delen släppts av studien, som berör spel om pengar.
Webbenkätundersökningen visar att 61 procent av alla seniorspelare spelat om pengar senaste året, och bland 72 procent av seniorspelarna har sportvadhållning varit den vanligaste spelformen senaste året. Vad gäller juniorer i åldern 18-19 år har 62 procent spelat om pengar senaste året, och där har det för 82 procent varit sportvadhållning som den vanligaste spelformen.
När det gäller förhöjd risk och förekomst av spelproblem har sju procent av alla seniorer svarat det, medan 13 procent av alla juniorer i åldern 18-19 också uppgett det.
Vad gäller spelare som blivit kontaktade gällande matchfixning senaste året eller för flera år sedan har 0,5 procent av alla spelare blivit kontaktade senaste året. 3,6 procent av alla spelare spelare har blivit kontaktade någon gång och tolv procent känner någon som blivit kontaktad gällande matchfixning.
I resultatet av djupintervjuerna framgår det att spel om pengar förekommer i viss utsträckning bland spelare, men få menar samtidigt att det är problematiskt.
"Det finns dock en insikt om att det finns risker med spelande och någon refererade till en tidigare period av eget spelberoende. Spelarnas relativt höga löner framhölls av de intervjuade som en bidragande orsak till att spelandet kan bli mer omfattande och några menade att det som elitfotbollsspelare finns gott om tid att ägna sig åt spel om pengar. Ett behov av kickar utanför plan nämndes också som en orsak", står det i rapporten.
Vidare står det i resultatet av djupintervjuerna att det finns många förslag på hur spelproblem kan förebyggas, som med "information och dialog, policy och rutiner samt individuellt stöd".