Matchen mot Frankrike i EM-gruppspelet blev av allt att döma Olof Mellbergs sista i den blågula dressen. Han aviserade snabbt att mästerskapsfotboll var ett avslutat kapitel – och när Erik Hamrén nu tagit ut sin trupp mot Brasilien på Råsunda lyser den gamle kaptenens namn med sin frånvaro.
Då måste andra axla manteln som defensiva organisatörer och pådrivare.
- Olof har ju haft en fantastisk karriär med Sverige och framför allt de senaste säsongerna tycker jag att han vuxit ännu mer. Sedan är han inte bara en spelare, utan dessutom en enormt stark röst på planen. I det avseendet har vi en utmaning framför oss – någon måste ta över den rollen, säger Jonas Olsson till fotbollskanalen.se.
West Bromwich-backen själv har profilerat sig som en av de mest rättframma i dagens landslag. När EM-uttåget var ett faktum konfronterade han journalistkåren på plats i Kiev med en rejäl uppsträckning kring olika taktiska aspekter, och i andra sammanhang brukar Olsson gärna uttrycka åsikter om så väsenskilda ämnen som mänskliga rättigheter, politik och musik.
- Det är väl också min person som fotbollsspelare. En av mina främsta egenskaper i klubblaget är att jag gillar att organisera. Jag är en sådan som styr och ställer och gärna visar auktoritet. Men så fungerar både Andreas Granqvist och Mikael Antonsson också, säger Olsson.
Att Olof Mellbergs frånvaro kommer att märkas till en början råder det inga tvivel om, men samtidigt är förändringsprocessen ständigt pågående inom alla fotbollslag. Det blir aldrig statiskt, enligt Jonas Olsson.
- Jag har gärna en tydlig roll men som alltid finns hierarkier. Olof var högst där innan, det var honom man lyssnade på främst. Nu blir det andra karaktärer som får axla den manteln.Så fungerar det.
Är det inte svårt att etablera sig och bygga upp den pondus som ändå krävs, och som Mellberg hade?
- Jag tror att det faller sig ganska naturligt. Första gången Olof gjorde en landskamp var kanske Johan Mjällby rösten i omklädningsrummet, eller Patrik Andersson. Men med erfarenhet och ålder utvecklas man. Jag känner ett större självförtroende nu när jag gjort ett EM-slutspel och samlat ihop ungefär 15 landskamper. Då blir det lättare att hitta en tydlig plats där man tar för sig. Det är samma sak i klubblaget också.