Svenska fotbollförbundet har fått en hel del kritik genom åren för att ha varit för fega politiskt. Bland annat sa man inget i EM i Ukraina 2012, inte heller under alla år i Abu Dhabi och inte heller när man spelade mot Iran.
Men nu när landslaget spelar VM i Ryssland har förbundet tillsammans med människorättsorganisationen Civil Rights Defenders träffat ryska människorättsförsvararna Anna Dobrovolskaya, verkställande chef för Memorial och Albert Kuznetzov, jurist på Kommittén mot Tortyr.
De två organisationerna arbetar med att bevaka människorättsbrott i Ryssland och erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp till de som fallit offer för kränkningar i landet. För detta betalar de ofta ett högt pris.
- Det här är ett samarbete som vi började att diskutera i september förra året. Vi känner att vi bottnar i samma värderingar och att det för oss är viktigt att lära oss mer och kunna använda det i många olika sammanhang. Men vi vill inte att det bara ska vara ord utan det ska vara handling, men vi vill inte att det ska vara effektsökeri utan vi vill göra det på ett sätt som vi tycker känns riktigt och viktigt och kan leda någonstans, säger Göran Havik, projektansvarig för internationella evenemang på SvFF, som var med på mötet som hölls i Jekaterinburg där Sverige spelade mot Mexiko.
- De här två personerna berättade hur man jobbar och hur man upplever situationen och hur man får kämpa. Det är ju sådan kunskap som känns fantastisk att få höra om människors vardag och verklighet. Det är bra att vi har samma värderingar men Civil Rights Defenders upplever att man inte ska bojkotta för det vinner man inget på utan det är samtal som är bra. Det var ett nytt steg i det här samarbetet.
Fick ni någon insikt och insyn?
- Det är mer personliga berättelser. Aleksander berättade om situationer som har hänt för honom. Han har jobbat i Tjetjenien där han helt enkelt fick fly från deras kontor. Det var en tyst mobb som stod utanför kontoret och samlades. Det blev till slut så ohållbart att han kände att vi kan inte vara kvar och hoppade ut genom fönstret och flydde.
- Det är ju helt otänkbart för oss. Att få starka personliga berättelser ger ytterligare pusselbitar.
Hur ser man på att ni vill ta del av deras berättelser?
- Oerhört glada, och att det är någon som lyssnar och att det är en idrottsorganisation som lyssnar. Att man kommer och hälsar på upplevs som väldigt positivt.
- Det här var ett steg och vi kommer att ta fler steg. Vi pratade om att vi kanske ska ses i Kaliningrad när det blir Nations League, men det är inget bestämt.