När det tyska landslaget springer ut den 9:e juni för sin första match i EM mot Portugal kommer nog de flesta att tänka: Ja, här har inte mycket hänt.
För att om inte någon nyckelspelare blir skadad inför turneringen så lär nog förbundskapten Joachim Löw plocka samma spelare som charmade alla i VM 2010 i Sydafrika.
Manuel Neuer, nu med Bayern München efter övergången från Schalke 04, står i mål. Philipp Lahm lär nog med största sannolikhet starta som vänsterback, även om den högerfotade backen återigen spelar högerback i Bayern. Han klubbkollega Jerome Boateng spelar till höger, även om han på klubbnivå föredrar att spela i mitten.
De två centrala mittfältarna kommer att bli Bayerns Bastian Schweinsteiger, trots den skada som han har ådragit sig under den andra halvan av säsongen, och sedan blir det antingen Sami Khedira eller Toni Kroos. 22-åriga Kroos återvände till Bayern från lånet till Bayer Leverkusen och har sedan dess blivit regelbunden i hans andra försök i klubben. Framför de två defensiva mittfältarna hittar vi Mesut Özil från Real Madrid, ackompanjerad till höger om sig av Thomas Müller och till vänster Lukas Podolski, som trots FC Kölns nederlag under säsongen är i sin bästa form på väldigt länge.
Den ensamma anfallaren blir den orubblige lagkaptenen Miro Klose, som till mångas förvåning lyckats göra sitt avtryck på Lazio i Rom utan problem.
Bortsett från de två mittbackarna, som förmodligen kommer att vara Mats Hummels och Holger Badstuber, är det inte många nya ansikten jämfört med för två år sedan.
Och sett till taktiken har inte mycket förändrats heller då det lär bli 4-2-3-1, Löws standardsystem. Allt låter som solid kontinuitet, vilket det även är. Oavsett så för alla som inte sett Tyskland sedan 2010 finns det nya sidor att upptäcka. Löw har lett sitt lag klanderfritt. I sina bästa stunder har Klose, Müller och Özil utvecklat en nästan telepatisk kommunikation mellan varandra. De tre, tillsammans med Schweinsteiger, har en unik känsla för utrymme och Klose kan fylla hål som mittfältare eller försvarare för tillfället inte kan täcka. Spelarna byter lätt positioner och finner konstant lediga ytor, vilket tydligt visar att Tyskland utökat sin repertoar.
Medan de senaste turneringarna mest bestått av kontringsfotboll som byggde på att snabbt ta sig från backlinjen till anfall kan laget nu framgångsrikt spela ett kortpassningsspel.
Som pricken över i hittar man även det faktum att truppen nu har en större bredd än tidigare. Medan den något statiske Mario Gomez inte riktigt kan ersätta Klose som ensam anfallare, så har han blivit en pålitlig målskytt den här säsongen. Mario Götze, Borussia Dortmunds stora talang kan spela både på Özil och Müllers position trots de svåra skadorna han haft under säsongen. Till höger kan även Marco Reus, den här säsongen succéman i Borussia Mönchengladbach, spela. Om det finns några tvivel gällande den här truppen så rör det främst det centrala försvaret. Men till och med det sänker inte förhoppningarna så lågt att Tyskland inte ska kunna vinna sin första titel sedan 1996.