Löw skapar sig nya sätt att vinna på

Efter 3-0 i en ganska trött tillställning i Astana så har det var lugnt i tyska lägret under de senaste dagarna. Tyskland gjorde precis vad de skulle göra och diskussionen om den “falska nian” (som var Mario Götze) dog lite i och med resultatet. Mario Götze som spjutspets fungerade, han blev målskytt och det såg minst lika bra ut som det har gjort med en utpräglad anfallare som Gomez och Klose på topp.

Jogi Löw har jobbat på möjligheterna att kunna använda sig av en annan spets än Gomez och Klose. I den moderna toppfotbollen har Löw visat sig vara kunnig, intresserad och engagerad nog att faktiskt våga testa nya delar i sitt spel för att utveckla det tyska landslaget. Många hade nog varit nöjda med idel topplaceringar i de stora mästerskapen men i Löws och Tysklands fall har det inte räckt att sluta trea-fyra, utan det som gäller är att bli etta.

Stefan Kießling (Leverkusenanfallaren) har blivit en följetong i tysk media eftersom att han, trots att han ofta legat i toppen av skytteligan i Bundesliga, inte har blivit uttagen till landslaget. Löw har förlitat sig på Miroslav Klose eller Mario Gomez att göra jobbet. Spiken i kistan blev det nu när Kießling inte blev uttagen till denna landslagssamling, trots att Klose var skadad och att Gomez skadade sig.

Samtidigt var det också en del av processen i utvecklingen som Löw tänkte på när han inte tog med Kießling. Hade han valt att ha med Kießling hade han varit det troligaste startalternativet i båda matcherna mot Kazakstan. Nu när han inte var med var Löw tvungen att testa något nytt. Löw ställde sig själv medvetet vid ett vägskäl för att veta att han skulle ta möjligheten när den dök upp.

För er som såg på den Allsvenska upptaktsträffen igår så kanske ni såg en intervju med Häckens tränare Peter Gerhardsson av Chris Härenstam (annars finns den att hitta på SVT:s hemsida). Där pratade Gerhardsson om att han aldrig pratade om slutprodukten (gjorda mål, matchresultat). Han ville vinna matcher men att det fanns olika sätt beroende på vilka förutsättningar som fanns.

Och just nu skapar sig Löw olika sätt att vinna fotbollsmatcher på.

Därför är det så att vi får se en annan typ anfallare än vad vi har varit vana vid. För vi får inte glömma det, Götze spelade inte som någon sorts offensiv mittfältare i Astana utan han spelade som en anfallare. Skillnaden blev ett stundtals rörligare anfallsspel som behövdes mot det handsbollsförsvar som Tyskland ställdes mot.

Ikväll kommer vi med största sannolikhet att få se vidare prov på hur Tyskland testar att spela med en rörligare, mer teknisk anfallare än Gomez och Klose. Det lutar åt att Löw fortsätter med Götze på topp och att vi får se Marco Reus tillbaka på en av positionerna bakom Götze tillsammans med Özil och Müller.

Jag vet inte vad ni känner men själv tycker jag det är förbannat spännande, för potential för något utöver det vanliga finns det verkligen.