![]()
Namn: SC Freiburg
Grundad: 1904
Arena: Mage-Solar-Stadion (24 000 åskådarplatser)
Bundesligatitlar: 0
Tränare: Christian Streich
Nyförvärv: Francis Coquelin (FC Arsenal), Gelson Fernandes (Sporting Lissabon), Mike Hanke (Borussia Mönchengladbach), Nicolas Höfler (Erzgebirge Aue), Christopher Jullien (AJ Auxerre), Felix Klaus (Greuther Fürth), Admir Mehmedi (Dynamo Kiev), Vaclav Pilar (VfL Wolfsburg)
Förluster: Daniel Caligiuri (VfL Wolfsburg), Johannes Flum (Eintracht Frankfurt), Jan Rosenthal (Eintracht Frankfurt), Cedric Makiadi (Werder Bremen), Max Kruse (Borussia Mönchengladbach)
Snittålder trupp: 23,97 år
Antal spelare i truppen: 26 spelare
För mindre en två år sedan låg Freiburg på nedflyttningsplats efter att 17 omgångar hade spelats av Bundesliga. Klubben stod handfallna inför vad som hade skett under hösten. In kom ungdomstränaren Christian Streich. Ett och ett halvt år senare hade klubben inte bara överlevt nedflyttning till 2. Bundesliga, SC Freiburg hade också kvalificerat sig till Europa League och slutat femma i Bundesliga.
Om din klubb inte heter Bayern München eller VfL Wolfsburg, eller på senare år Schalke 04 eller Borussia Dortmund, så är det inom tysk fotboll vanligt att pengar inte går till nyförvärv, utan till att förädla och få fram egna produkter. Freiburg är precis en sådan klubb.
I Freiburg har man aldrig fått stora tidningsrubriker för att man lagt ut pengar på ett nyförvärv. Klubbens ekonomi tillåter inte den möjligheten, klubbens filosofi skulle kräkas av blotta tanken på den och supportrarna skulle kanske vara lyckliga, men någonstans där inne veta att något inte står rätt till.
För i Freiburg är de egna produkterna och ungdomsarbetet allt. I årets lag finns hela nio spelare som har kommit upp igenom de egna leden, utöver det finns det åtta andra spelare som har fostrats hos andra klubbar i Tyskland. Av de cirka tio miljoner euro klubben fick in på försäljningar valde klubben endast att investera cirka två av dessa i nyförvärv. De övriga åtta miljonerna väljer klubben att behålla och återinvestera i bland annat ungdomsakademien.
Med detta i tanken är det kanske inte så underligt att Christian Streich har blommat ut till en tränare som alla inom tysk fotboll respekterar. För i Streichs värld existerar inga pengabekymmer. Han själv nämnde i en intervju att så länge han har en lägenhet, en tv, en fungerande bil och mat på bordet så behöver han inte tjäna mer pengar, inte heller ville han riskera Freiburgs ekonomi bara för att han skulle kräma ut det sista av tuben. Det säger mycket om personen Streich, men minst lika mycket om tränaren Streich.
För vad Streich har gjort i Freiburg är att överleva på små medel. Att få ett lag att fungera utan de stora namnen, att ersätta flyktande spelare med nya namn som i många fall levt i en anonymare tillvaro – allt för att inte sätta klubben i en knipa som den inte kan ta sig ur.
Inför årets säsong med Europa League-spel har Streich tappat en halv startelva till andra Bundesligaklubbar. Anledningen är utköpsklausuler, något som nästan alla Freiburgspelare har (“vi måste ha det för att locka till oss spelare”). När Freiburg blev framgångsrika valde andra klubbar att locka till sig spelarna som hade fått klubben dit den kom.
På ersättarsidan finns ett antal unga namn (Klaus, Coquelin, Jullien) och ett par rutinerade (Hanke, Fernandes) som ska få klubben att klara sig igenom en säsong där den slåss på tre fronter (Bundesliga, DFB-Pokal och Europa League). Det blir ingen lätt uppgift för en klubb som aldrig hade förväntat sig framgången och som nu måste hantera den genom att starta i uppförsbacke med backen i.
Är det någon man som kan klara detta Sisyfosarbete så är det Christian Streich. Han har bevisat det förut och jag tror att han kan göra det igen. Freiburg kommer självklart att behöva ett mellanår innan man återigen är tillbaka på den övre halvan, men någon oro för nedflyttning bör det inte finnas – laget är alldeles för bra för det. En tionde plats är vad jag förutspår för Streich och Freiburg, med det också en god framtid.