Många har sedan förlusten på Santiago Bernabeu påpekat att Bayerns säsong trots en förlust i kväll skulle vara en framgångsrik sådan. Resultatmässigt skulle en vinst i Bundesliga, en semifinal i Champions League och en finalplats i DFB-Pokal vara helt godkänt för Pep Guardiola under sitt första år.
Det är helt sant på många sätt och vis. Det är svårt att argumentera emot människorna som säger något sådant. För de flesta lagen i Fotbollseuropa skulle en ligavinst, en semifinal i Champions League och en finalplats i den största inhemska cupen vara över förväntan.
För Bayern München är det inte så.
Alla som har argumenterat på detta sätt har saknat ett konstant inflöde av nyheter, artiklar, krönikor, uttalande och så vidare från Bayern München. Jag säger inte att man inte har följt Bayern München, jag säger bara att man inte har följt det så intensivt som många av oss andra under det senaste året, för att inte säga de senaste åren.
När Pep Guardiola skrev på för Bayern München spelade klubben briljant och omtyckt fotboll. Jupp Heynckes hade fått laget att ta ytterligare ett kliv efter den fatala säsongen som var 2011/2012. Tvåa i ligan, tvåa i DFB-Pokal och framför allt hemmaförlust i Champions League mot ett Chelsea som inte skulle ha någon chans. Nu hade vinden äntligen fattat tag i ryggarna på Bayern och lyft spelarna framåt, mot nya och högre höjder.
Med tanke på att en högst populär Heynckes skulle ersättas krävdes ett absolut toppnamn för att göra så. En man som kunde utveckla spelet men fortfarande hålla det attraktivt och publikfriande. En man som var minst lika karismatisk som den äldre Heynckes hade blivit med åren. Kanske mest viktigt var det att det var en man som resten av Fotbollseuropa avundsjukt skulle se på och som skulle stärka Bayerns aktier i fotbollsvärlden.
Valet föll på Guardiola. En man som skulle försvara en trippel.
Guardiola hade självklart ingen aning om att när han skrev på så skulle han skriva på för det laget som skulle komma att spela Europas mest omtyckta fotboll. Ett lag som skulle krossa spanjorens eget bygge i Barcelona och ett lag som i princip detroniserade allt motstånd med snabbt omställningsspel och raka linjer.
Kraven var höga men samtidigt var det inget som Guardiola ifrågasatte.
Uppgiften var tydlig för Guardiola. Utåt sett skulle klubben hålla en profil av långsiktighet där Guardiola skulle få klubben att utvecklas ännu mer. Laget skulle ta nya kliv och med den extra kryddan av Mario Götze hade klubben fått in en spelare i världsklass till vrakpris. Följde man alla de uttalanden som framträdande personer i klubben gjorde så var det dock tydligt att målet var att som första lag under Champions League-eran försvara titeln.
Uttalandet som egentligen har präglat Guardiola från hans första stund var när han tydligt på en presskonferens på försäsongslägret vid Gardasjön i norra Italien sa ”Thiago eller ingen”. Guardiola fick sin Thiago men han satte också extra press på sig själv genom uttalandet. För med Thiago fick Guardiola det som spanjoren ansåg vara den sista pusselbiten för att han skulle kunna genomföra det som han var satt i München för att göra – försvara Champions League-titeln.
När hösten senare visade att Bayern var minst lika bra – om inte bättre – än rekordåret under Heynckes, så minskade inte heller pressen. Bayerns motstånd i Bundesliga var alldeles för skadedrabbade för att de skulle kunna konkurrera om titeln och lottningen i DFB-Pokal gjorde resan enkel till cupfinalen. Fokus kunde ligga på Champions League där Bayern på bortaplan mot Manchester City krossade britterna i en match där många benämnde Bayern som Europas bästa fotbollslag.
Tron, hoppet och förväntningarna på att laget faktiskt skulle kunna nå en Champions League-final ökade i takt med att den ena efter den andra titeln bärgades och laget sakta men säkert tog sig framåt i Champions League. Ingen i klubben har under tiden heller sänkt supportrarnas förväntningar på att klubben faktiskt skulle kunna försvara sin Champions League-titel, snarare tvärtom. Allting var fullt möjligt även om det var en svår uppgift och med tanke på den form som Bayern visade upp så fanns det inte mycket att säga emot.
När Bundesligatiteln bärgades så visade Guardiola själv upp att han satsade på Champions League genom att ställa upp med ett b-lag i Bundesliga för att spara krutet hos sina stjärnor. Just det draget ser ut att kunna kosta honom hårt med tanke på att det är just efter dessa spelarrotationer i samband med att Bundesligatiteln var säkrad som rytmen och lagets momentum försvann.
Nu står Bayern inför säsongens absolut tuffaste uppgift när man tar emot Real Madrid på Allianz Arena. Underläget från det inledande mötet i Madrid med 1-0 var inget drömresultat och många hade hoppats på mer, inte minst Bayernspelarna själva som närmast verkade en aning tagna av stundens allvar och som efter matchen inte riktigt kunde sätta ord på vad som hade skett.
På pappret är det fortfarande en framgångsrik säsong trots att Bayern skulle åka ur Champions League i kväll. För klubben och dess supportrar skulle det dock vara en förlust i storlek med finalen mot Chelsea 2012, då Bayern precis som den här säsongen var stora favoriter. Då som nu finns en chans som sällan eller aldrig dyker upp igen.
Twitter: @atnilsson