Likheten mellan Sverige 2015 och Tyskland 2009 är slående

Igår vann de svenska herrarna U21-EM. Det var ett lag som bestod av många identiteter och kulturer. Likheten med det tyska landslag som vann U21-EM 2009 är slående och frågan är om Sverige kan bygga vidare på årets framgångar på samma sätt som tyskarna byggde vidare på de efter 2009.

När Tyskland vann EM-guld 2009 hyllades det ”nya Tyskland”. Landslaget bestod av en ny typ av fotbollsspelare som de tyska landslagen tidigare inte hade skådat. Det var ett ungt, tekniskt begåvat landslag som skulle komma att forma den tyska fotbollen i år framåt och som än idag är grunden för de framgångar som den tyska fotbollen har rönt de senaste åren.

Under EM i Sverige 2009 gick tyskarna från klarhet till klarhet. Att de på förhand var med bland favoriterna till titeln var ingen garanti för ett framgångsrikt mästerskap. I gruppspelet blev det trots allt bara en seger för tyskarna och det mot det enda laget som skulle bli nollade i turneringen – Finland. De blygsamma resultaten till trots tog sig Tyskland vidare genom gruppen efter två oavgjorda resultat mot Spanien och England. Just England skulle tyska senare besegra i finalen med 4-0.

Precis som tyskarna har det svenska U21-landslaget under årets EM-turnering växt sig starkare ju längre turneringen har lidit. Efter en tufft gruppspel där svenskarna tog sig vidare med minsta möjliga marginal så har slutspelet varit en framgångssaga. Landslagen som vinner turneringar är landslag som växer med uppgiften och som successivt blir bättre, starkare och mer sammansvetsande. Det sistnämnda har Sverige från det att man kvalade in till turneringen mot Frankrike men känslan är att tiden i Tjeckien har gjort detta lag – från bänk till startelva – till en enad front som har stöttat varandra i vått och torrt.

För Tyskland var det också den största fotbollstiteln för herrar sedan EM 1996. Och vad som var utmärkande för laget som vann 2009 var att det fanns spelare som Neuer, Höwedes och Hummels som alla hade tyska familjer bakom sig. Men med dem fanns spelare som Boateng, Khedira och Özil, det vill säga spelare med utländska bakgrunder som någonstans representerade det tyska samhället i stort. För alla som har varit i Berlin någon gång i sitt liv kan säga att Tyskland i allmänhet och Berlin i synnerhet är en blandning av olika kulturer och bakgrunder. Det var viktigt för Tyskland att ett sådant lag, med många identiteter, fick vinna titeln för det fick många att öppna upp ögonen i det tyska samhället.

Och precis likadant såg det ut i det svenska landslaget som vann titeln igår. Ja, det fanns en Carlgren, en Tibbling och en Augustinsson. Det fanns också en Milosevic, en Khalili och en Baffo. Kombinationen och blandningen av olika kulturer – som är en spegelbild av det samhälle vi lever i – förde Sverige till titeln och jag är helt övertygad om att det, precis som när Tyskland vann guld 2009, också får många att öppna upp ögonen. Det är viktigt för samhället och för dagens ungdomar och barn som ska föra arvet vidare att se detta, att känna sig som en del av det.

U21-landslaget har på sin väg till titeln varit öppna och ärliga, ställt upp i medierna och varit bjussiga vilket har gjort dem än mer omtyckta. Det har funnits en glädje och en öppenhet från start och det har många tagit till sig. Vi ska skatta oss lyckliga att just en sådan grupp vinner också för det är precis sådana förebilder jag vill se för våra framtida talanger. Och det visar också på att flosklerna om att framgångar kommer genom att stänga dörrarna utåt är felaktiga. Du kan vara framgångsrik även när du är tillgänglig och det är något som vårt svenska a-landslag skulle kunna ta efter.

Det tyska U21-landslaget vann 2009 och vad Jogi Löw var snabb att snappa upp var att han kunde bygga en framtid kring de spelarna. För grunden till VM-guldet 2014 lades med spelarna från det U21-landslaget som vann EM 2009 och än idag är detta dessa spelare som är stommen i Löws landslag. Det är mycket att begära att våra svenska hjältar ska göra något liknande, men klart är att det svenska landslaget och Erik Hamrén borde ta tillvara på den geist som det svenska U21-landslaget har visat upp och bygga vidare på. För det finns något där, vad och hur långt det kan gå vet vi inte, men det finns något spännande som man bara vill se utvecklingen på. För idag är känslan att de kan nå riktigt, riktigt långt.