Debatten om det kommande tv-avtalet blossar för fullt i Tyskland. Irritationen mellan klubbarna pyr från olika håll och kanter och just nu finns det ingen given väg att gå. Men Bayern München har gjort debatten anpassad till sin egen agenda och frågan är vad det betyder för framtiden.
Diskussionen gällande utformningen och intäkterna från tv-avtalet hamnade högt på agendan efter att Premier League skrivit sitt monsteravtal för de kommande åren. Den ekonomiska överlägsenheten som det skulle ge de brittiska klubbarna gentemot de tyska skapade en oro – inte bara hos de något mindre klubbarna i Tyskland, utan även hos de stora som på allvar började känna marken under sig krackelera.
Men diskussionen tog aldrig riktigt fäste förrän St. Pauli under ledning av den förre detta ligaförbundsrepresentantens Andreas Rettig (idag: sportchef i St. Pauli) nyligen gick ut med en stenhård attack gentemot de klubbar som undantas 50+1-regeln (Wolfsburg, Leverkusen, Hoffenheim och snart Hannover). St. Pauli och Rettig menade på att dessa klubbar borde uteslutas från solidaritetsprincipen där alla klubbar får del av den centrala marknadsföringen.
Svaret från de berörda klubbarna lät inte vänta på sig. Wolfsburg sportchef Klaus Allofs var rasande och menade på att den tyska fotbollen var på väg i helt fel riktning om sådana här tankar skulle få fäste. Leverkusens sportchef Rudi Völler gick ett steg längre och kallade Rettig för en ”slug liten gris” (menades på historien om de tre små grisarna), en kommentar som Rettig emottog med ett beundransvärt lugn.
Det var då Bayern München-chefen Karl-Heinz Rummenigge kom in i debatten och sa att det St. Pauli gjort var ett självmål. Men vad Rummenigge gillade var att några andra utöver Bayern fört upp debatten på agendan. För hade Bayern varit först med att göra det hade de blivit anklagade för att göra det ur eget ekonomiskt perspektiv. Nu hade en annan klubb tagit det första klivet och dragit åt sig ett stort rampljus. En bättre avledningsmanöver hade Rummenigge inte kunnat tänka sig.
Under de senaste dagarna har Bayern och Rummenigge fört bort debatten från att handla om solidaritet till att handla om europeisk slagkraft. För i Bundesliga har man redan skapat sig en överlägsen position. Oron hos Rummenigge ligger i att hans klubb ska kunna hålla sig slagkraftiga på europeisk toppnivå. Det handlar om att inte behöva se sina bästa spelare luras iväg till andra länder där de kan betala mer pengar. Och där spelar tv-avtalets stora summor en viktig roll.
”Vi får just nu in tre gånger mindre på tv-avtal än vad den minst betalda klubben i Premier League [QPR] får”, berättade Rummenigge. Han la dessutom till att om Bayern skulle dra sig ur denna solidaritetsprincip med de andra Bundesligaklubbarna och sikta på att genomföra sin egen marknadsföring skulle klubben enligt egna undersökningar kunna få in fyra gånger så mycket som man får nu.
Och det är här de andra klubbarna hamnar i ett dilemma. För även om man inte vill att Bayern ska få en större del av tv-kakan vill man inte heller att Bayern inte alls ska vara en del av den. Initierade människor menar på att om Bayern inte vore en del av tv-rättigheterna skulle halva summan försvinna. Det skulle med andra ord vara en förlustaffär för alla involverade – utom Bayern. Samtidigt har Bayern inget huvudsakligt intresse av att dra sig ur och jaga pengar på egen hand, men klubben har en position som man vill utnyttja till sin egen fördel så gott det går.
Därför är det troligt att de andra tyska klubbarna i Bundesliga (de två högsta serierna) kommer att behöva möta Bayern halvvägs. Klubbar som Dortmund, Hamburg och Bremen har höjt röster om att intäkterna från tv-avtalet till viss del borde anpassas efter antal supportrar som följer klubben. Det är troligt att den delen kommer att vägas in i framtida avtal.
Tyskarna sneglar med försiktighet mot hur man sköter det i Premier League där hälften av alla intäkter från tv-avtal delas ut jämnt på klubbarna, en fjärdedel delas ut efter tabellplacering och ytterligare en fjärdedel efter hur många gånger laget visas i tv-rutan. En liknande lösning är att vänta i Tyskland.
Problemet är att hitta balansen. För det troliga är att det nuvarande avståndet mellan Bayerns intäkter från avtalet jämfört med andra klubbars kommer att öka ytterligare med denna rimliga utgången att Bayerns dominans i Bundesliga kommer att öka. Samtidigt kommer deras chanser att konkurrera i Europa också att öka, vilket kan gynna den tyska fotbollen.
Ämnet är delikat och det kommer säkerligen att ta ytterligare ett antal vändor innan man kommer fram till ett definitivt beslut. Men det mesta tyder på att Bayern kommer att stå som segrare. Som vanligt med andra ord. De största förlorarna ser ut att bli Wolfsburg, Leverkusen och Hoffenheim – just för att dessa klubbar har ett förhållandevis lågt supporterstöd. Så även St. Pauli kommer till viss del ha lyckats med sin agenda.