Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

PL-pengar kan vara bra för tysk fotboll

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-28 20:09

Twitter: @atnilsson

Igår presenterade det tyska fotbollsförbundet siffrorna från fotbollsåret 2015 där Bundesliga stod för en rekordomsättning. Totalt 2,62 miljarder euro har omsatts i ligan vilket är en stor siffra. Samtidigt är den rätt liten om man jämför det brittiska tv-avtalet som ligger på drygt 2,3 miljarder euro för de kommande åren. Säger en hel del om de milsvida skillnaderna i ekonomi i de olika ligorna. Det går helt enkelt inte att slåss på samma nivå just nu och det betyder att de tyska klubbarna får hitta nya vägar till framgång.

Två av vägarna till framgång är scouting och utveckling av egna talanger, något som de tyska klubbarna har lagt stor möda och energi på under de senaste åren. De tyska klubbarna har insett att man inte kommer att kunna konkurrera med summorna från England, men det betyder inte att man inte kommer att kunna konkurrera på fotbollsplanen. Flera sportchefer har pratat om vikten av att sälja spelare dyrt till England och sedan investera inkomsterna intelligent, vilket betyder att man inte enbart lägger stålarna i transferkassan.

Annons

Det är i mina ögon rätt väg att gå och ett smart sätt att se på det. För utöver Bayern München och möjligen, jag säger möjligen, Dortmund är det få klubbar som kommer att kunna utmana ekonomiskt. Stjärnorna kommer att lämna. Shinji Okazaki lämnade Mainz för hissnande 11 miljoner euro i somras. Timm Klose, bänknötare i Wolfsburg, betalade mittenlaget Norwich 12 miljoner euro för. Vi kommer säkerligen att få se fler sådana här försäljningar i framtiden. Det går helt enkelt inte att konkurrera med de summorna och dessutom är det bra affärer för de tyska klubbarna.

Om vi tar Timm Klose har vi ett lysande exempel på en bra affär. Klose kom från Nürnberg för dryga 6 miljoner euro sommaren 2013. Sedan dess har han på 85 möjliga Bundesligamatcher gjort totalt 30 insatser. Och med 30 insatser menar jag inte 30 hela matcher (den siffran ligger på 19) utan vi pratar om allt mellan 3 minuter och 90 minuter. Han har alltså medverkat i 35% av Wolfsburgs matcher sedan 2013. Vissa har varit bättre, vissa sämre – men Klose har aldrig gjort något exceptionellt. Trots detta har hans försäljningsvärde, sett till prislappen 2013 och prislappen 2016, ökat med hissnande 100%. Är inte det rätt intressant och samtidigt lite, jag vet inte om det är rätt ord, oroväckande (åtminstone ur ett brittiskt perspektiv)? Lägg också till att han värderades till 3 miljoner euro när han såldes till Norwich jämfört med 5,5 miljoner euro när han värvades till Wolfsburg.

Annons

Vi kan göra ett liknande räkneexempel på Shinji Okazaki. Japanen värvades till Mainz sommaren 2013 från Stuttgart där han mest hade varit en reserv. Mainz betalade 1,5 miljoner euro för anfallaren som värderades till 2 miljoner euro. En bra affär redan där för Mainz. Okazaki var, till skillnad från Klose, en nyckelfigur i Mainz, en habil Bundesligaspelare och gjorde totalt 65 insatser av 68 möjliga i Bundesliga för Mainz (samt 27 mål). Leicester fick upp ögonen för den atletiske och snabbe japanen och bestämde sig för att slå till, självklart medvetna om hans värde hade stigit. Leicester betalade, som tidigare skrivet, 11 miljoner euro (3 miljoner över hans marknadsvärde) vilket betyder att hans försäljningsvärde inom loppet av två bra, men inte fantastiska, år stigit med otroliga 450%.

Om man då sitter och väger fördelar fram och tillbaka som sportchefen Christian Heidel i Mainz gjorde så kan han ju på nackdelssidan säga att man skulle tappa en viktig spelare och en bra målskytt. På den positiva sidan kan han säga att man gjort en fantastiskt bra affär. Man får in gott om pengar för att köpa in ett nyförvärv med stor potential och man kommer att ha gott om pengar över för lägga på låt säga nya träningsanläggningar, ungdomstränare och scouting. Summa summarum: affären var till 90% positiv och 10% negativ, med andra ord en bra affär.

Annons

Ersättaren för Okazaki hittade Mainz i Yoshinori Muto. Han betalade klubben 2,8 miljoner euro för (300 000 över hans marknadsvärde) vilket betyder att man hade drygt 8 miljoner kvar till annat. Muto har varit en succé och under vintern har han ryktats bland andra till Manchester United som sas vara villiga ett betala närmare 16 miljoner euro. Ponera att han skulle säljas för det innan transfersfönstret stänger. Det skulle betyda att på ett halvår har Mutos försäljningsvärde ökat med 471% och Mainz dragit in ytterligare en vinst på 13 miljoner euro.

Det är någonstans fascinerande och visar på hur man genom effektiv utbildning och scouting kan tjäna oerhörda pengar på de brittiska klubbarnas ökade kaffekassor. För det är vad det är just nu i England, kaffepengar. De mindre brittiska Premier League-klubbarna kan värva statusmässigt starkare spelare från Bundesliga för att de har råd, eller snarare för att de är villiga ett betala summor som de tyska lagen inte är villiga att betala för en spelare i en konkurrents lag.

Annons

Vad jag någonstans vill komma fram till är att även om Premier League dominerar ekonomiskt, trots Bundesligas positiva utveckling, behöver det inte vara särskilt negativt. Om man som Bundesligaklubb använder pengarna rätt kan man i det stora hela växa till sig. Oavsett om det är i ungdomsarbetet eller i scoutingarbetet eller vad det nu kan vara. Chansen finns att de mindre Bundesligaklubbarna gör sig en hacka och kan förbättra sina klubbar, vilket i längden är en total förbättring av Bundesliga. Vilket är ungefär vad Mainz gör. Och Volkswagen kan ju alltid behöva Wolfsburgs Klosepengar.

—–

Bundesligapodden omslagsbild koncept 1[8]

Och för er som inte har något bättre för er så kan jag rekommendera er att lyssna på den i veckan lanserade Bundesligapodden där jag programledet och tillsammans med Kate Westerlund, Erik Malmqvist, Andreas Holm och Filip Wollin pratar om det som sker i den tyska fotbollen. Ljudet var sådär i den första podden, barnsjukdomar som kommer att förbättras, men innehållet var desto bättre. Lyssna gärna. Finns på iTunes (Podcaster), bundesligapodden.wordpress.com och förhoppningsvis snart på Acast.

Annons
Adam Nilsson

Partnerskapet med Dohas flygplats skamfilar Bayerns rykte

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-27 12:11

Twitter: @atnilsson

Klockan 10.00 släppte Bayern beskedet på sin hemsida: Hamad International Airport Doha kommer att bli ny platinapartner med Bayern. Samarbetet offentliggörs bara veckor efter att Bayern genomfört sitt träningsläger i Qatar, ett träningsläger som kritiserades hårt av politiker och människorättsaktivister. Samarbetet visar inte bara på ett brist på omdöme hos Bayern München som klubb, utan på behovet att nytt kapital för att kunna hålla sig fast i toppen av den europeiska fotbollen.

Den internationella flygplatsen i Doha kliver in som platinumpartner i Bayern. Det är nivån under huvudpartners (Telekom, Audi, Adidas, Allianz) och kontraktet mellan flygplatsen och fotbollsklubben kommer att gälla i sju år. Vilka summor Bayern får in på samarbetet är ännu oklart, men det är troligt att det kommer den tyska storklubben kommer att kassera in flera miljoner euro per år.

Annons

Pengarna är huvudanledningen till att Bayern väljer att gå in i samarbetet. I en tid då Premier League-klubbarna med sina gigantiska tv-pengar växer sig starkare och starkare är Bayern i stort behov att nya inkomstkällor för att kunna bibehålla sin position i den europeiska fotbollshierarkin.

Klubben och dess ledare Karl-Heinz Rummenigge har under de senaste månaderna blivit allt aggressivare i sin framtoning när de kommer till ekonomiska frågor. Rummenigge har inför de stundade förhandlingarna kring de Bundesligas tv-avtal talat om en möjlighet till att Bayern själva skulle förhandla fram sitt eget. För någon vecka sedan framförde han återigen fram tanken på en europeisk superliga.

Uttalandena och den tydliga positioneringen har varit ett tydligt tecken på den oro som Münchenklubben har över att förlora sin makt och framskjutna position inom fotbollen. Bayern München har under de senaste åren gått från att vara en annan storklubb till att vara en förebild. Andra klubbar har avundsjukt sneglat på Bayerns framgångsrika, naturliga tillväxt och dessutom sett dem locka till sig världens bäste tränare och några av de absolut bästa spelarna. Bayern har älskat uppmärksamheten och man är inte beredda att förlora den.

Annons

”Ett träningsläger är ingen politisk yttring”, sa Rummenigge – ett partnerskap med Dohas flygplats är det dock. Det är naivt och dumdristigt att tro något annat. Rummenigge och Bayern väljer att bortse från bristerna på mänskliga rättigheter i Qatar genom att ingå i partnerskapet. Man väljer indirekt att legitimera dessa handlingar för sin egen vinning och gör sig själva till en måltavla för politiska motståndare, vilket är ett våghalsigt spel i jakten på framgång.

”En del av samarbetet går ut på att öka dialogen kring kritiska samhällspolitiska problem”, lägger Bayern till i sitt pressmeddelande på hemsidan. En självklarhet att skriva då klubben är högst medvetna om sitt klavertramp. Det är en lång väg att gå från ord till handling och jag har svårt att tro att Bayern med stark ton kommer att påpeka bristen på mänskliga rättigheter hos en partner som kommer att ge klubben viktiga miljoner framöver.

Annons

I slutändan är samarbetet ett tecken på hur långt klubbarna kommer att vara villiga att gå för att nå och behålla framgång. Från att ha varit en klubb som kämpade för judarna under andra världskriget har Bayern nu tagit ett beslut som skamfilar den annars fint polerade ytan. Det är en oroväckande utveckling som visar på vad klubbarna är villiga att göra för ytterligare lite slantar i den redan rätt fyllda kassan.

Adam Nilsson

Måste Bayern utnyttja en livlina – eller klarar man sig utan nyförvärv?

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-26 11:56

Twitter: @atnilsson

På måndag klockan 18.00 stänger det tyska transferfönstret. Det är några timmar före de andra stora ligorna, men tillräckligt sent för att de tyska lagen ska hinna agera och få in välbehövlig kvalitet inför slutdelen av säsongen. För Bayern München handlar de kommande dagarna om hantering av den osäkra mittbackssituation som klubben hamnat i, och utgången kan bli avgörande för hur man ska kunna uppfylla säsongens ambitioner.

Det var i helgens match mot Hertha Berlin som det ”som inte fick hända”, hände. Jerome Boateng linkade av med tung blick, även om det inte var fastställt tidigt kunde man ana på hans steg och kroppsliga hållning att han ådragit sig något mer än bara en lättare smäll. Dagen efter twittrade klubben något kryptiskt ut – det är så man gör det numera – att Boateng skulle bli borta under en längre period. Tyska medier rapporterade om minst tre månader, andra menar på att EM-slutspelet i sommar kan vara i fara.

Annons

För Bayern München var det ett rejält slag mot ambitionerna att försöka vinna alla turneringar man fortfarande är kvar i. Bayern har flera spelare som skulle vara saknade vid skadebekymmer, men Jerome Boateng är en av de spelare i laget som har växt till sig och nästintill blivit oersättbar. Boateng har varit den enda konstanten i Bayerns mittbackslås då de andra har gått skadade. Nu är det konstanten, tryggheten och förtroendet som försvinner. Lite som att slita bort en glass från ett barn och lämna det sårat och tårögt. Nu är frågan om och hur tomrummet ska fyllas.

I Tyskland ser man på transferfönstret under vintern som en livlina i ”vem vill bli miljonär?”. Det finns där av en god anledning, men man vill gärna hålla på det så länge som möjligt och blir man tvungen att använda en livlina är det ett tecken på att man har fallerat någonstans i sina förberedelser. För en tysk sportchef är ett nyförvärv i januari lite som att behöva springa en andra vända till affären för att handla mjölk när man ska laga pannkakor. Man har brustit i något fundamentalt viktigt vid ett tidigare skede.

Annons

Det kan tyckas underligt men det är så man ser på det i Tyskland. Föreställningen är att den trupp man går in i säsongen med är den som ska reda ut situationen i slutändan. Det är därför man mer än sällan ser de tyska klubbarna göra större värvningar under januari. Och för en perfektionistisk klubb som Bayern svider det extra mycket att man nu behöver tänka i banorna kring ett nyförvärv, speciellt på en position som klubben hade planerat att tillsammans med sin nye tränare Ancelotti hitta en spelare till.

För mittbacksfrågan har varit en nagel i ögat för Bayern. Holger Badstuber, Mehdi Benatia och Javi Martinez har alla varit skadebenägna och missat fler matcher än de har spelat. Därför är det ett riskabelt spel att våga hoppas att någon av dessa tre ska klara en hel vår utan bakslag. David Alaba, Xabi Alonso och Rafinha har alla fått vikariera som mittbackar i någon enstaka match men att tänka sig att någon av dessa ska göra det under en längre period känns främmande.

Annons

Så frågan är: kommer Bayern känna sig tvingade att agera till följd av detta? De första indicierna menar på att Bayern hoppas på att Boateng återvänder snabbare än planerat och att klubben kommer att söka en intern lösning tills vidare. Och med intern lösning pratar vi om vikarier som mittbackar, inte att någon oslipad diamant från ungdomslaget helt plötsligt ploppar upp och levererar likt ett skott på den där orkidén man trodde var död.

Det är fullt förståeligt. Dels för att många av de mittbackar man varit intresserade av redan har representerat en klubb i Champions League och därför inte får spela för Bayern i turneringen. Dels för att om man ska in ta en ny spelare behöver Bayern också involvera Carlo Ancelotti i diskussionerna, vilket man absolut inte vill göra när Pep Guardiola fortfarande är kvar på posten. Det skulle bli en komplicerad diplomatisk situation att jonglera för tyskarna.

Annons

Samtidigt är Bayern högst medvetna om att man leker med elden om man inte väljer att ta in någon ny spelare. Skadebekymren var det som gjorde att man låg på minus redan inför semifinalen i Champions League mot Barcelona och det skapade en frustation som var outhärdlig, inte minst för Guardiola. Vågar man chansa och gå den vägen igen när det väl kommer till kritan? Jag tvivlar.

Bayern granskar alla möjligheter och kommer att försöka vänta ut beslutet så länge som det är möjligt. I helgen tar Bayern emot Hoffenheim hemma på Allianz Arena och den insatsen kommer att bli avgörande för hur man agerar, tror jag. Där kommer det inte att handla om resultat utan samspel. Anser sig Guardiola kunna arbeta med det material han har, anser klubben att man kan uppfylla sina högt ställda mål med de spelare som finns tillgängliga, så kommer man inte att agera. Men väcker försvarsinsatsen frågetecken eller än värre, någon går och skadar sig, så kommer man att behöva agera illa kvickt – oavsett om man vill utnyttja livlinan eller ej.

Annons
Adam Nilsson

"Vi är ingen egotripp"

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-25 16:21

Twitter: @atnilsson

Bundesliga är igång och omgång 18 bjöd på ett antal intressanta matcher och resultat. Här är några korta reflektioner från helgen som gick.

Resultaten

Hamburger SV 1-2 FC Bayern

FC Köln 1-3 VfB Stuttgart

Hannover 96 1-2 Darmstadt 98

Hertha Berlin 0-0 FC Augsburg

1899 Hoffenheim 1-1 Bayer Leverkusen

FC Ingolstadt 1-0 Mainz 05

Mönchengladbach 1-3 Dortmund

Frankfurt 3-2 VfL Wolfsburg

Schalke 04 1-3 Werder Bremen 

Nedre halvan levererade

Utöver att vi hade fem bortasegrar och endast två hemmasegrar var det lagen på den undre halvan som imponerade. Från plats 10 och nedåt var det endast två lag som förlorade (Hannover, Hamburg) och två som spelade oavgjort (Augsburg, Hoffenheim) – övriga lag vann. Jag läste en text från The Guardian i helgen vars premiss var att styrkan just nu med Premier League är att den oförutsägbar, att alla kan slå alla, vilket gör den intressantare än andra ligor. Ärligt talat, Bundesliga har haft den styrka i flera år och helgens resultat visar det mer än något annat. Bakom Bayern – som har varit ohotade de senaste tre säsongerna – har det dock varit mer eller mindre alltid funnits förändringar. Det är något man absolut inte bör glömma när folk drar till med att ”Bundesliga redan är avgjord innan den börjar”.

Annons

Flera topplag missade chansen

Frankfurt vände underläge mot Wolfsburg hemma och Bremen vände underläge mot Schalke borta vilket orsakade två rejäla skrällar i den inledande omgången av våren. Starkt, men också väldigt tacksamt. Wolfsburg radade upp chanser i första halvlek (7 stycken mot Frankfurts 0) och borde ha gjort åtminstone ett mål till. Även Schalke hade flera chanser att utöka sin ledning men Huntelaar brände det mesta. På den höga nivån straffar sig sådant omedelbart, även mot på pappret sämre lag som Bremen och Frankfurt.

Denne Alexander Meier

Han inledde sin höst med att stå för ett hattrick hemma mot Köln efter skadefrånvaro. Nu inledde han våren med ytterligare ett hattrick och det mot Wolfsburg. Alexander Meier är fantastisk figur, en ljusskygg men ändå profilstark spelare i Bundesliga och hans högsta nivå skulle få Patrik Sjöberg att storkna över hur högt ribban ligger. Det är synd att Meier aldrig blommade ut och hittade en konstant nivå, för då hade han varit en nyckelfigur i landslaget.

Annons

Armin Veh dömer ut Haris Seferovic

Frankfurts tränare kunde glädja sig åt att Alexander Meier presterat mot Wolfsburg, men Veh var inte lika övertygad av Haris Seferovic som han bytte ut i halvtid. ”Det är talande, när jag byter ut en anfallare vid underläge 0-1. Jag behöver honom, men till slut fick jag nog. Vi är ingen egotripp”, rasade Veh efter den officiella presskonferensen och la till att hans schweiziske anfallare kunde lära sig av Meier. Fortsättning följer…

Dortmund övergav bollinnehavet – och imponerade

”Back to basic” brukar man prata om när det handlar om att prestera efter en mindre lyckad prestation. Dortmund avslutade hösten med en smärtsam förlust mot Köln och återvände med en helt ny inställning till toppmötet borta mot Mönchengladbach. Thomas Tuchel skickade ut sina mannar i ett Jürgen Klopp-manér med hög press och konstant bolljakt – till stor framgång. Dortmund hade mindre boll än sina motståndare, spelade färre passar men vann fler närkamper och matchen med 3-1. Och det är svårt att inte imponeras av Thomas Tuchels taktiska färdigheter.

Annons

Defensiven är ett huvudbry för Mönchengladbach

André Schubert ersatte Lucien Favre som tränare och den nye tränaren valde direkt att riskera mer. Offensivare, aggresivare, högre försvarslinje – Mönchengladbach skulle våga mer och vinna mer. Till en början gick det bra och Schubert slog det ena rekordet efter det andra, men på de senaste åtta tävlingsmatcherna har man släppt in – hör och häpna – 24 (!) mål vilket ger ett snitt på 3 insläppta mål per match. Schubert måste hitta balansen, för Gladbach har ett defensivt problem att lösa.

Vad betyder Jerome Boatengs skada för Bayern?

Det som inte fick inträffa inträffade när Jerome Boateng linkade av planen skadad mot Hamburg. Mittbacken rapporteras i tyska medier blir borta uppemot tre månader och februari är garanterat uträknat. Det betyder att han inte är med i viktiga Champions League-matcher, avgörande Bundesligamatcher och i den tyska cupen. Kommer Bayern värva in något nytt eller vågar man chansa på att den skadebenägna trion Badstuber, Benatia och Martinez håller sig friska? Jag tror att man kommer att söka en mittback innan transferfönstret stänger. Ambitionerna och titlarna är för viktiga och man har dessutom varit på jakt efter en mittback till sommaren. Vem? Oklart men Mustafi och Laporte har nämnts som kandidater tidigare.

Annons

Kaoset i Paderborn

Frederic Pavlidis skrev i sin Headlines-blogg om skandalen i Paderborn där spelaren Nick Proschwitz visat upp hela härligheten på hotellet för en kvinna som arbetar på en sportagentur under deras träningsläger i Turkiet. Proschwitz har fått lämna klubben men nu rapporteras det i vissa tyska kretsar om att även tränaren Stefan Effenberg och sportchefen Michael Born får gå. Effenberg som nyligen fick en försäkran från ledningen att han inte kommer att sparkas. Varför Born får gå är oklart, vad hans roll i det hela är vet jag inte men kanske tar man chansen att göra sig av med honom av andra anledningar. Samtidigt har Born hyllats som mannen bakom framgångarna de senaste åren.

Övrig läsning

– Min söndagstext om Jiloan Hamad (avd. min egotripp)

Veckans elva i Kicker

Som väntat mycket Dortmund efter deras fina seger. Sedan två rutinerade herrar i Clemens Fritz och Alex Meier samt en Sandro Wagner som fortsätter att prestera bra i Darmstadt.

Annons

Skärmavbild 2016-01-25 kl. 16.16.50

Adam Nilsson

Hamads drömcomeback säger mycket om hans mentala styrka

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-24 12:38

Twitter: @atnilsson

Två år efter hans ankomst i Tyskland kom det första målet i Bundesliga för Jiloan Hamad. En väl avvägd volley från straffområdeskanten med bredsidan i det bortre hörnet bakom Bernd Leno i Leverkusenmålet. Lugnt. Behärskat. Målet kunde med lite tur blivit målen, men Hamad fick nöja sig med ett och med det vinna en poäng för tabelljumbon Hoffenheim mot Leverkusen (1-1). Men målet betyder mer än en poäng, det sätter Jiloan Hamad på kartan igen efter ett års skadefrånvaro.

När Jiloan Hamad blev klar för Hoffenheim under hösten 2013 var han nybliven mästare med Malmö FF. Hamad var lagkaptenen och en given pusselbiten i det framgångsrika lagbygget och förärades även med titeln årets bäste spelare i Allsvenskan. Förväntningarna i Tyskland och hos Hoffenheim var stora på att man hittat ett riktigt fynd i den då 23-årige svensken som skulle ansluta till vintern.

Annons

”Vi får inte förvänta oss för mycket”, proklamerade den dåvarande tränaren Markus Gisdol. ”För mig är det klart att han kommer att bli överraskad över det höga tempot och aggressiviteten. Det är något helt annat än i Sverige. Det är ett stort steg för honom.” Gisdol hade själv imponerats av Hamad men ville tona ned förväntningarna på sitt nyförvärv och manade till lugn. Hamad skulle få tid att spela in sig i laget och det första halvåret var lite av en bonus, en inlärningsperiod. Det var under sommaren och till säsongen 2014-15 som Hamad på allvar skulle kliva in i laget.

Efter totalt sju Bundesligainsatser under våren fick Hamad försäsongen på sig att imponera på Gisdol. Men trots iver och hopp om en plats fick den svenske teknikern aldrig riktigt chansen av den tyske tränaren. Istället valde Gisdol att satsa på mer namnkunniga spelare i Roberto Firmino och Kevin Volland, samtidigt hade norrmannen Tarik Elyounoussi en formstark höst och nyförvärvet Steven Zuber tagit sig förbi Hamad i rangordningen. ”Det finns alltid vissa vinnare och vissa förlorare”, som Gisdol själv uttryckte.

Annons

Under hösten 2014 noterades Hamad för 13 minuter i Bundesliga och svensken öppnade upp för en flytt under vintern. Belgiska Standard Liege tog chansen och lånade in Hamad, men olyckan var framme snabbt. Efter totalt sex insatser och ett mål i Liegetröjan så slet i mars Hamad av korsbandet på en träning efter att ha fastnat i gräset. Operation och rehab väntade vilket gjorde att Hamad återvände till Tyskland, fast besluten om att återvända till fotbollsplanen.

I oktober lämnade Markus Gisdol Hoffenheim som tränare och in kom den erfarne holländaren Huub Stevens. Under hösten jobbade Hamad hårt för att kunna göra comeback med målet att vara tillbaka i full träning under januari då Bundesliga hade sitt juluppehåll. Jobbet gav utdelning. När andra spelare hade skavanker har Hamad kunnat genomföra hela januari utan bekymmer och han gjorde mål i sin första insats från start efter skadeperioden i träningsmatchen mot Sturm Graz (3-1). Att han genomfört hela förberedelsen inför våren och imponerat mot Sturm Graz gav honom chansen från start mot Leverkusen.

Annons

Målet och insatsen var, som Hamad själv uttryckte det, en belöning efter allt han gått igenom. Det var också ett tecken på den enorma viljekraft svensken har haft för att komma tillbaka på fotbollsplan. Och är det en egenskap som tränaren Stevens värdesätter hos en spelare är det just viljekraften. ”Jiloan har kämpat utan slut. Han är en fantastisk grabb”, berömde Stevens efter matchen och tränaren räknar svensken som ett nyförvärv efter sin långa frånvaro.

Men det var inte bara Stevens som hade positiva ord kring svenskens comeback. Sportchefen Alexander Rosén sa att ”hade han [Hamad] gjort ett andra mål hade det varit en drömcomeback” och medspelaren, tillika den tyska landslagsmannen Sebastian Rudy betonade att ”vi visste alla vilken kapacitet han hade”. Något av en drömcomeback var det dock för Hamad efter två tuffa år med lite speltid och en långtidsskada bakom sig.

Annons

Från att ha varit Allsvenskans bäste spelare och landslagsuttagen till att hamna i skymundan har han tagit sig tillbaka till fotbollsplanen tack vare en imponerande viljestyrka. Insatsen mot Leverkusen gav ringar på vattnet och för Huub Stevens har Hamads mentala styrka givit tränaren flera argument till varför den svenske mittfältaren ska vara med när Hoffenheim slåss mot nedflyttning. För Hamad har mycket att tillföra i Bundesliga och det bevisade han igår.

Adam Nilsson

Tuchel vs. Schubert - en kamp i den tyska fotbollens nya skepnad

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-23 11:49

Twitter: @atnilsson

För första gången sedan december 2008 möts Borussia Mönchengladbach och Borussia Dortmund utan varken Lucien Favre eller Jürgen Klopp vid sidan av planen. De två profilerna som var nyckelfigurer i vad som stundtals slarvigt kallas för ”tysk fotboll” med gegenpressing och omställningar är inte längre kvar. Istället har de ersatts av två motpoler som kan bli nyckelfigurer i utvecklingen av den tyska fotbollen.

Jürgen Klopp behöver ingen närmare beskrivning. Alla vet vem han är numera. Han är en av de tre mest omtalade tränarna i världen efter Mourinho och Guardiola. Dessutom är Klopp den tredje av taktiska grenar som man generellt tar upp. Klopp var ”gegenpressingens” fader. Hög, intensiv press med mål att vinna bollen så nära motståndarnas mål som möjligt. Klopp själv är minst lika intensiv, gillar heavy metal-musik och kastar sig med huvudet före in i faran likt Bruce Willis.

Annons

Lucien Favre är också ett namn som för många klingar bekant, men som inte alls har fått samma uppmärksamhet som Klopps. Schweizaren stod inte för samma gegenpressing som Klopp, men hade också som mål min sin fotboll att gå på snabba omställningar vid bollerövring. Hans Mönchengladbach var dock långt ifrån lika intensiva som Dortmund. Fotbollen präglades precis som Favre själv av en eftertänksamhet, riskminimering och disciplin. Favre är en Daniel Day-Lewis-figur som alltid strävar efter perfektion och söker efter lösningar långt inombords.

Både Klopp och Favre var avgörande för den tyska fotbollens framfart under de senaste åren. Klopp fick Dortmund att spela en fotboll som överraskade motståndarna, tvingade dem till misstag som Dortmund kunde utnyttja till sin fördel. Favre i sin tur spelade förutsägbart disciplinerat, väntade på att motståndaren skulle göra ett misstag för att hans lag skulle kunna utnyttja det. Båda idéerna var framgångsrika. Båda uppnådde resultat som klubbarna bara kunnat drömma om.

Annons

Idag är båda borta, men deras idéer lever kvar och tar sig an nya former.

Lucien Favre inledde säsongen med att förlora mot Dortmund med 4-0 i premiären. Det blev starten på vad som fyra omgångar senare nådde kulmen då Favre drog sig tillbaka och lämnade det offentliga rummet efter att ha förlorat fem raka matcher i Bundesliga. In kom U23-tränaren André Schubert, först på ett korttidskontrakt som efter en framgångsrik inledning ledde till ett fast kontrakt.

Schubert – vars meritlista inte vittnar om några större framgångar – hade en fundamental skillnad i sin syn på fotboll gentemot sin föregångare. För Schubert vill inte att hans lag ska agera passivt, tvärtom, han vill att hans lag ska vara dominanta och styra matcherna. Många idéer kommer från Guardiola och i en intervju för det tyska tränarmagasinet ”Fussballtraining” berättade Schubert att hans grundkoncept i många aspekter delade likheter med Guardiolas.

Annons

Även spelarna vittnade i Mönchengladbach vittnade om en stor förändring under Schubert. Till skillnad från Favre tillät Schubert spelarna att släppa lös sin kreativitet, våga sig på svårare aktioner och riskera mer. Under perfektionisten Favre som skydde risker som pesten hade det varit otänkbart. Schubert flyttade fram sina spelares positioner på planen, ökade pressen på motståndarna och lät bollen röra sig igenom lagdelarna till Mönchengladbachs stora framgång. Resultaten tog omedelbart fart i rätt riktning vilket förde Mönchengladbach från en bottenplats till en fjärdeplats när hösten var avslutad.

Thomas Tuchel visste redan under våren att han till sommaren skulle ta över efter klubbikonen Jürgen Klopp. Tuchel fick mer tid på sig att förbereda sig själv och sina planer inför vad som skulle bli en taktisk evolution i Dortmunds spel. Klubben visste att man valt en tränare i Tuchel vars idéer på många punkter skiljde sig från Klopps, men det var ett medvetet val av en klubb som behövde en ny injektion.

Annons

Under sitt sabbatsår hade Tuchel lärt sig mycket. Han hade påbörjat en ny diet som gjort att han slimmat till sig, en diet som han införde omedelbart i Dortmund. Vidare gjorde han många studiebesök, framför allt tog han chansen och besökte sin förebild Guardiola i München. Tuchel lät sig hänföras av Guardiola under spanjorens tid i Barcelona och nu fick den tyske tränaren chansen att komma spanjoren närmare. Historien om hur Tuchel och Guardiola på en restaurang i München satt och diskuterade taktiska drag med hjälp av salt- och pepparkar kablades ut till följd av Tuchels besök.

Vad Tuchel valde att göra i Dortmund var att behålla den aggressiva pressen som Klopp grundat sitt spel. Däremot ville Tuchel inte enbart använda pressen för att omedelbart gå på snabba omställningar. Tuchel vill erövra bollen för att behålla den inom sitt eget lag. Istället för att löpa hänsynslöst vill Tuchel minska antalet löpningar och istället låta bollen göra mer av jobbet. Snabbt syntes resultaten. Dortmund löpte i snitt åtta kilometer mindre per match än tidigare, men bollinnehavet ökade och resultaten gick i rätt riktning. Dortmund avslutade hösten som ligatvåa bakom Bayern München.

Annons

Ikväll spelas den första matchen mellan två tränare – Tuchel och Schubert – vars tankar och idéer om fotboll i mångt och mycket påminner om varandra. Båda har låtit sig inspireras av Guardiola i deras evolutioner av sina repesktive lag och båda har nått framgångar till följd av förändringarna. Klopp och Favre gjorde Dortmund och Mönchengladbach till förebilder för den framgångsrika, omställningsbetonade tyska fotbollen. Tuchel och Schubert är på god väg att – med samma klubbar – göra sina lag till förebilder för den bollinnehavsinriktade tyska fotbollen.

Borussia Mönchengladbach – Borussia Dortmund, kl. 18.30 på Eurosport 2

Adam Nilsson

Det sista halvåret är avgörande för hur Guardiola blir ihågkommen

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-22 09:14

Twitter: @atnilsson

Ikväll startar Bayern München och Pep Guardiola sitt sista gemensamma äventyr när de möter ett Hamburg utan Albin Ekdal. Drygt en månad efter att spanjoren annonserat att han inte kommer att fortsätta i klubben när hans kontrakt går ut till sommaren. För Guardiola är det sista halvåret avgörande för hur han kommer att bli ihågkommen, inte minst då han själv ännu inte levererat till den hype som uppstod när han för  tre år sedan offentliggjordes som Jupp Heynckes efterträdare.

Pep Guardiola har under sin tid brottats i München brottats med en negativ känsla av att inte ha uppnått sin egen eller lagets fulla potential. Trots två Bundesligatitlar, en cuptitel, en Super Cup-titel, en VM-titel och två semifinaler i Champions League har det alltid funnits en känsla av besvikelse hos supportrar och journalister i Tyskland. Guardiola har nästan fått ursäkta sig för sina resultat. Med spanjoren kom tron om att Bayern skulle leverera ytterligare en trippel efter att Jupp Heynckes avslutat med det.

Annons

Guardiola fick ärva ett lag som vunnit allt. Han fick efterträda en tränare i Jupp Heynckes som inte bara skrivit in sig i historieböckerna, utan också en tränare som kommit att bli omtyckt och älskad av klubbens supportrar. ”Don Jupp” med det känsloladdade, högröda ansiktet skapade ett emotionellt starkt band med sina spelare och klubbens supportrar som syntes i resultaten. Heynckes charmerade journalister, bjöd på sig själv och var personlig samtidigt som han behöll professionalismen.

Det var ingen enkel roll för Guardiola att ersätta och spanjoren har inte heller försökt att efterhärma sin företrädare. Guardiola har under sina två och ett halvt år i München endast ställt upp på två intervjuer – båda med sponsorn Audi. I övrigt har han hållit sig från den mediala scenen, ställt upp på presskonferenser men alltid med en viss brist på engagemang och trivsel med journalisterna. Pep har format ett professionellt förhållande, men han har aldrig försökt knyta närmare band till media eller genom media till utomstående.

Annons

Bristen på emotionellt band till klubben och dess supportrar har också varit en grund till att kritik har uppstått vid första möjliga ögonblick. För ärligt talat är det svårt att vara kritisk mot en tränare som uppvisar ett snitt på 2,57 per match. Ett snitt på 2.58 mål per match och ett snitt på 0.57 insläppta. Guardiola med stor sannolikhet gå till historien som den siffermässigt mest framgångsrike tränaren i Bayerns historia, men inte mer än så. Och intrycket är att han aldrig velat mer än så.

Guardiola kom in med uppgiften att bygga vidare på det arbete Bayern påbörjat under Louis van Gaal och Jupp Heynckes. Spanjoren har under sin tid gjort Bayern till ett flexiblare, mer dominant lag än tidigare. Guardiola har utvecklat ett redan färdigt lag till att vara ännu bättre, individuellt starkare men trots alla steg i rätt riktning finns det en avsaknad av något mer. Guardiola själv har talat om  “titlar som siffror” och “fotboll som känslor”, där känslorna trumfar titlarna. Men i slutändan är det titlarna som fansen kommer ihåg. Inte utvecklingen. Inte dominansen.

Annons

För Guardiola är kvällens möte med Hamburg inte bara inledningen på sin sista period i Bayern München. Det är också en inledning på ett halvår som kommer att vara avgörande för hur han blir ihågkommen efter att han har lämnat. Spanjoren kommer aldrig att bli älskad på samma sätt som Jupp Heynckes, Ottmar Hitzfeld eller Udo Lattek. Men han kan hamna på listan med dessa namn och bli ihågkommen som en av de bästa – för att inte säga den bästa. Och det är inte fy skam i sammanhanget.

Adam Nilsson

Omdöme av topp 7-lagen

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-20 13:30

Twitter: @atnilsson

Jag ber om ursäkt, men mitt tålamod för att gå igenom de olika Bundesligalagens höst har tagit slut. Det var ett åtagande som blev lite för stort, inte riktigt så roligt och inspirerade som jag hade tänkt mig. Därför jag gör jag en snabb summering av de sista sju lagen som jag ännu inte har dragit idag.

  1. Bayern München ++++

Världens bästa fotbollslag, eller åtminstone ett av de bästa, leder serien som väntat och frågan är snarare vad Bayern ska göra för att uppnå högsta betyg. Jag ställer höga krav på Bayern och högsta betyg för dem skulle vara att de vunnit varenda match under hösten, mer eller mindre. Bayern fortsätter att imponera i Bundesliga även denna höst.

Annons
  1. Borussia Dortmund ++++

Även tabelltvåan, Dortmund, har stått för en stark höst där man under Thomas Tuchel har vaknat upp på nytt och klivit ut som främste utmanare till Bayern. Utöver förlusten mot Bayern (1-5) och den avslutande förlusten mot Köln (1-2) finns det väldigt få saker att klanka ned på med deras höst.

  1. Hertha Berlin +++++

Det enda laget som kommer att föräras med högsta betyg är huvudstadslaget Hertha. Jag tippade att de skulle åka ur – vilket är given plump när man är en så kallad ”expert” – och istället har de varit ligans stora överraskning. Hertha har under Pal Dardai helt bytt skepnad och spelar med självförtroende och disciplin. Resultaten har imponerat och de förtjänar högsta betyg.

  1. Borussia Mönchengladbach ++++

Får de fyra plus för att de inledde hösten så dåligt? Ja, det är svårt att inte ta med det faktum att Lucien Favre inledde säsongen med fem raka förluster, avgick och ersattes av den färske André Schubert som imponerade stort. Bortser man från de första fem matcherna har Mönchengladbach varit riktigt bra.

Annons
  1. Borussia Leverkusen ++

De senaste åren har man av vana skrivit Leverkusen som ett topplag i Bundesliga bakom Dortmund och Bayern. I år har det inte sett likadant ut, istället har man haft stora bekymmer med att hitta balansen i laget. Det till trots finns Leverkusen femma och det finns mer potential att ta av.

  1. FC Schalke 04 ++

Schalkes situation påminner i mångt och mycket om den som Leverkusen upplever. Ett lag som har stor potential men som inte har fått ut särskilt mycket av den. Tränaren Breitenreiter inledde med att föra in sina tankar och fick ut resultat, men inga bestående sådana och Schalke har fortfarande mycket att jobba på.

  1. VfL Wolfsburg +

Är Wolfsburg en av Bundesligas största besvikelser? Ja. Okej, man förlorade den viktiga duon De Bruyne och Perisic men man har ändå fått in spelare som Draxler och Kruse utan att ens vara nära den nivå man nådde förra året. Wolfsburg har underpresterat i ligan, tappat onödiga poäng och borde ligga högre upp än vad man gör.

Annons
Adam Nilsson

Vill Hoeneß tillbaka, kommer han tillbaka.

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-19 14:17

Twitter: @atnilsson

Den 29:e februari är Uli Hoeneß återigen en fri man. Beslutet att den tidigare Bayernpresidenten kommer att släppas ur fängelset i förtid tillkännagavs igår. Nu är det upp till honom själv att besluta om han vill återvända till fotbollen, för manegen är krattad för en comeback.

När historien om Uli Hoeneß skattefusk kablades ut över Tyskland var det en nyhet som sände skallvågor hela vägen till Berlin där Angela Merkel uttalade sig med nedstämd ton. Hoeneß, en moralisk högborg inom den tyska fotbollen, hade själv i flera år hållit under mångmiljon belopp från den tyska staten i form av skattepengar som han hade haft på konton i Schweiz. Han dömdes för att ha hållit undan 28 miljoner euro, då hade han redan betalat tillbaka summor uppemot 43 miljoner euro.

Annons

För Bayern München var det en skam att deras egen president, en president som predikat högt och brett om Bayerns styrka att kunna konkurrera ute i Europa utan shejker och ekonomiska injektioner, åkte dit för skattefiffel. FC Bayern var Hoeneß egen skapelse, hans barn och frågan var om det inte gjorde mer ont för Hoeneß att se klubben svärtas ned av hans handlingar än hans eget namn.

Men innan Hoeneß tog sin första steg in i fängelselivet ordnade han upp det kaos han skapat och orkestrerade sin egen återkomst. Genom att övertala sin mångårige kompanjon och den tidigare ekonomiskt ansvarige i klubben, Karl Hopfner, från att återvända från sin förtidspension fick klubben en ersättare på tronen med auktoritet och kunskapen nog för att kunna driva klubben vidare tillsammans med Karl-Heinz Rummenigge som offentligt tog en tydligare maktroll.

Annons

Hoeneß själv var tillbaka i klubben tidigt in på 2015 då han fick rätt till dagliga permissioner. Som ansvarig för talangutvecklingen i klubben pressade Hoeneß på för det första spadtaget av det nya ungdomsakademin som nu byggs i närheten av klubbens hemmaarena. Vidare höll han sig ajour med den dagliga verksamheten utan att lägga sig i beslutsfattande.

I februari, efter 637 dagar i fängelse, kommer Hoeneß ut ur fängelset och i höst går passande nog Karl Hopfners mandat som president ut. För Hoeneß är det en ypperlig möjlighet att komma tillbaka till den post han besatt innan han sattes bakom galler. ”Det var inte allt”, var Hoeneß sista stora uttalande innan han åkte in och klubben har inga tankar på att stoppa hans återkomst, förutsatt att han själv vill tillbaka.

Mannen som ansågs vara tysk fotbolls mäktigaste, skaparen av vad vi idag känner som FC Bayern München, är självklart en tillgång för klubben och det är medlemmarna medvetna om. Uli Hoeneß var mannen som genomförde visionen om att skapa en välskött och mäktig klubb, driven av dess egna människor. Resultatet är enastående. Bayern München är en förebild för alla fotbollsklubbar ute i Europa, för att inte säga världen, idag. Vill Hoeneß tillbaka, kommer han tillbaka. Inget kan hindra honom.

Annons
Adam Nilsson

++++ Mainz är tryggheten personifierad

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-18 10:37

Twitter: @atnilsson

1. FSV Mainz

Tränare: Martin Schmidt

Tabellplacering: 8 av 18

Poäng: 24

Målskillnad: 23:23 (0)

Mitt tips inför säsongen:

Höstbetyg: ++++

Klubben som lever i en  undanskymd tillvaro i Bundesliga fortsätter att leverera konsekvent. Mainz lockar inte mest publik, har inga större stjärnor och har ingen vidare sex appeal men är numera ett etablerat Bundesligalag så som få andra. Detta trots avsaknaden av större ekonomiska muskler och slagkraftiga sponsorer. Mainz ligger åtta för att man imponerar i sitt sätt att bygga en fotbollsklubb och ett fotbollslag. Tryggheten personifierad.

Höstens tre plus

+ Yoshinuro Muto och Yunus Malli

Annons

Duon som har satt skräck i motståndet stavas Muto och Malli. Japanen Muto kom in som ersättare till landsmannen Shinji Okazaki som ville testa sina vingar i Premier League. Muto valde bort Chelsea för spel i Bundesliga och ligan och Mainz kan skatta sig lyckliga för det. Muto är en oslipad diamant som har levererat mål och assist under hösten. Yunus Malli har till skillnad från Muto klivit fram ur skuggan efter att ha funnits i truppen tidigare. Malli har levererat framåt och är ett vapen som Mainz har använt sig effektivt av.

+ Målskyttet

Mainz har visserligen bara gjort 23 mål – vilket inte är någon toppnotering – under hösten men procentuellt är det svårt att inte imponeras av målskyttet. Totalt har Mainz tagit 141 skott varav 23 av dessa har gått i mål, vilket betyder att 16,3% av skotten hamnar i nät. I Bundesliga ligger snittet på 14% och endast fyra lag uppvisar en bättre siffra och det är topp 4-klubbarna Bayern, Dortmund, Hertha och Mönchengladbach. Därför är det svårt att inte imponeras av den siffran.

Annons

+ Jämnheten

Av de 24 poäng som Mainz har tagit under hösten har 13 kommit på hemmaplan och 11 på bortaplan. Mainz är ett lag som levererar resultat oavsett på vilken arena man spelar och det är en styrka i sig som inte alla lag lyckas med.

Höstens tre minus

– Närkampsspelet

Med sina 46,8% vunna närkamper (eller 53,2% förlorade beroende på hur man vill se det) är Mainz det lag som procentuellt har vunnit minst antal närkamper under säsonger. Ett underbetyg för ett lag som vill spela med element av en aggressiv kontringsfotboll a la Klopp.

– Werder Bremen 1-3

Av matcherna från hösten finns det en match som grämer mest i resultatlistan för Mainz. Förlusten hemma mot Bremen var inte bara negativ i förlorade poäng, utan också i hur man agerade på planen. Bremen fick alldeles för enkelt vinna på CoFace-Arena och sådana insatser kostar mentalt.

Annons

– Fasta situationer

Endast ett lag i Bundesliga uppvisar ett sämre facit när det kommer till antalet gjorda mål på fasta situationer och det är tabelljumbon Hoffenheim. Mainz har endast mäktat med två mål på fasta situationer (två hörnor) och det är alldeles för dåligt.

Vad som har varit bra

+ Resultaten

Enkelt sagt har Mainz gjort en höst där man har presterat i enlighet med förväntningarna och lite till. Mainz ska befinna sig i mittenpartiet av tabellen och det gör, precis ovan vilket är en bonus. Det ger hopp om en bra vår och en fortsatt stabilitet i klubben.

Vad som behöver förbättras

– Höja lägstanivå

Det är enkelt att sitta och säga vad Mainz ska hitta på men generellt sätt är det väl så att Mainz måste höja lägstanivån. Det har varit några få dippar och om Mainz vill nå högre är det sådana saker man måste undvika. Det har varit få ”enkla segrar” och sådana behövs när man vill nå högre upp i tabellen.

Annons

Mitt tips: 11 av 18

Jag tror att Mainz kommer att gå en tuffare vår till mötes. Laget har överpresterat något under hösten och jag förväntar mig inte samma resultat nu när ligan drar igång igen. Det blir ett litet tapp men när säsongen summeras kommer tabellplaceringen att vara fullt godkänd.

Adam Nilsson

(+++) Stabila Köln levererar

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-17 16:41

Twitter: @atnilsson

FC Köln
Tränare: Peter Stöger
Poäng: 24
Målskillnad: 18:21 (-3)
Mitt tips: 9 av 18

Betyg: +++ (Väl godkänt)

Köln fortsätter sin jakt på etablering i Bundesliga och man gör det med en vilja av stål och en imponerande långsiktighet som har givit klubben ett lugn i sitt arbete. Precis som tidigare säsonger under tränaren Peter Stöger är Köln inget lag som får tittarna att frossa över offensiv frenesi. Det är gediget lagarbete med fokus på att släppa in så få bollar som möjligt som för Köln framåt och det på ett framgångsrikt vis.

Höstens tre plus
+ Ynglingarna (Horn, Heintz, Sörensen, Gerhardt, Bittencourt)

Annons
En av de stora styrkorna i Köln är att ryggraden till stor del består av spelare födda på 90-talet. Målvakten Timo Horn är en av Bundesligas bästa. Mittbackarna Fredrik Sörensen och Dominique Heintz har imponerat trots att båda är nya i laget. I Leonardo Bittencourt fick man in en spelare som är etablerad i Bundesliga. I Yannick Gerhardt har man en talang som kan nå riktigt långt. Alla gör bra ifrån sig och Köln har en outvunnen potential i dessa spelare att ta av som talar för en kvalitativ förbättring framöver.
+ Balansen/Tryggheten
Klyschan brukar göra gällande att den andra säsongen är den svåra. Köln har än så länge motbevisat den. Klubben visar inga tecken på att ha drabbats av någon falsk trygghet, inte heller laget utan precis som förra årets säsong då man var nykomling är det hårt jobb och en självkritisk hållning som får resultaten att hålla sig på en bra nivå. Köln vill inte fortsätta som den jojo man tidigare har varit och man är på god väg att etablera sig i Bundesliga.
Annons
+ Stöger och Schmadtke
Köln har flera tuffa år bakom sig. Gång på gång har man fått ändra strategi då man åkt upp och ner i divisionerna. Ett tag lutade man sig åt Lukas Podolskis skepnad. De senaste åren har däremot duon med tränaren Peter Stöger och sportchef Jörg Schmadtke (Janne Tauers farbror) skapat stabilitet och lugn i en förening som har avsaknat det. Stöger och Schmadtke har arbetat konsekvent och effektivt, utan att ha låtit sig påverkas av fansens påtryckningar om snabba framgångar. Köln är just en av Tysklands bäst skötta klubbar.

Höstens tre minus
– Sega ur startboxen (5-13)
Under Peter Stöger har Köln aldrig varit ett lag som haft en offensiv kreativitet som har slagit håll på motståndarna. Huvudfokus har legat på defensiven som har präglats av stor sammanhållning och imponerande disciplin. Med sina 18 mål under hösten har Köln i snitt gjort dryga målet per match vilket inte är en imponerande siffra. Av dessa 18 mål har endast 5 kommit i den första halvleken. Köln skapar sig inte överlägen utan får ofta jobba från underläge.

Annons
– Diskrepansen mellan fansen och ledningen
Som jag skrev ovan jobbar Köln långsiktigt, med en obeveklig tro på vad som komma skall. Problemet som har uppstått är att klubbens supportrar förväntat sig snabbare resultat än vad ledningen har prognostiserat. Jag skulle överdriva om jag sa att rubrikerna varit många, men klart är att det funnits en besvikelse hos fansen över vad man anser är klubbens brist på vision. Fansen vill upp till toppen snabbare än klubben, något som på sikt kan bli problemfyllt om Kölns framsteg trappar av.
– Onödiga förluster
Köln har en tagit tillräckligt med poäng för att hösten ska vara godkänd. Men man hade kunnat haft ytterligare poäng sitt konto om det inte hade varit för att man slarvat bort det. Hemma mot Ingolstadt (1-1), Hannover (0-1), Hoffenheim (0-0) och Augsburg (0-1) har Köln förlorat otaliga poäng som man borde ha fått in på kontot. Alla lagen har legat längre ned i tabellen och har haft sina egna bekymmer. Köln har dock haft svårt att föra matcherna på hemmaplan mot lag som inte bjudit till – ett problem Köln hade även förra säsongen och det är något man behöver få ordning på.
Annons

Vad som inger hopp
+ Stabiliteten
Mycket kan jag säga om Köln men det är just nu en av Tysklands bästa skötta klubbar som jobbar med en långsiktighet som är imponerande. Det mesta, för att inte säga allt, handlar om att etablera sig i Bundesliga och ribban är lagd på en nivå som klubben är medvetna om man kan uppnå. Risken för att Köln skulle drabbas av någon sorts kris är minimal. Just det är grunden till Kölns framgångar de senaste säsongerna och man bygger vidare på det, mursten för mursten.

Vad som inger tvivel
– Anfallsspelet
Om jag ska hitta ett fel i Köln – vilket är min uppgift i den här punkten – så är det anfallsspelet som inger mig tvivel om ett lyft under hösten. Köln gör sina mål och det är främst anfallarna som presterar vilket är positivt. Problemet är att de inte levererar i den utsträckning som behövs. Det är inte tränare Stögers paradgren att skapa ett kreativt och vässat anfallsspel och det har synts tydligt under hans år i klubben.

Annons

Mitt tips: 8 av 18
Köln kommer att leverera en vår i paritet med den höst man har spelat. Det lär inte bli något större tapp, jag förväntar mig inte heller något större lyft. Köln kommer att ta mellan 20-25 och det kommer att räcka tillräckligt långt för att laget ska kunna hoppa upp några platser i tabellen. Jag ser några lag framför Köln som löper en större risk att tappa, lag som inte har samma stabilitet och trygghet som Köln. Därför blir det en bra tabellplacering för Köln när säsongen summeras.

Adam Nilsson

Solen skiner över Hamburg igen

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-17 11:54

Twitter: @atnilsson

Hamburger SV

Tränare: Bruno Labbadia

Tabellplacering: 10 av 18

Poäng: 22

Målskillnad: 19:23 (-4)

Mitt tips: 14 av 18

Betyg: +++ (Väl godkänt)

Efter säsonger av bekymmer och negativa rubriker är Hamburg ute från det dystra och mörka. Solen skiner över Hamburg igen. Åtminstone ur medial synpunkt. Hösten har inte strålande, men ett startskott i rätt riktning som vittnar om en potentiell kraft som på sikt kan ta klubben tillbaka till toppen. Det går inte annat än att vara imponerad över den scenförändring som har skett under det senaste halvåret i en klubb som enligt många var slut.

Höstens tre plus

+ Uppvaknandet

Annons

Efter två säsonger där Hamburg har varit i en långvarig dvala har den höst varit ett uppvaknade där sinnena har vaknat till liv. Hamburg är tillbaka. Tillbaka till där man låg innan mardrömmen inleddes och nu har man kontrollen över sitt öde på ett helt annat sätt. Hamburg tar sina välbehövliga poäng. Går inte på samma nitlotter som tidigare. Och det är mer värt än något annat denna säsong.

+ René Adler

René Adlers karriär har varit brokig. Från att ha varit förstemålvakt i Leverkusen och i landslaget förstörde skador flera säsonger för honom vilket förde honom till en plats långt ifrån rampljuset. Med jämna mellanrum har han visat sin klass men under denna höst har han för första gången på flera år varit stabil vecka in och vecka ut.

+ Bortaspelet

Volkparksstadion i Hamburg har inte varit en ointaglig borg för HSV. Istället är det bortaspelet som har imponerat där Hamburg har tagit 14 av sina 22 poäng. Med den imponerande siffran är Hamburg – efter Bayern och Dortmund – det lag som har tagit flest poäng på bortaplan.

Annons

Höstens tre minus

– Avslutande 3 omgångar

Hamburg har generellt sett haft en framgångsrik höst men avslutningen blev något av ett antiklimax för en klubb som tycktes ha fått kontroll på läget. En poäng borta mot Wolfsburg (1-1) blev det visserligen men två hemmaförluster mot Mainz (1-3) och Augsburg (0-1) lämnade en bitter eftersmak.

– Skadorna

Det stora svenskhoppet Albin Ekdal inledde stabilt men åkte på en skada som höll honom borta under större delen av hösten. Men det är inte bara Ekdal som varit borta. Ett annat nyförvärv i Aaron Hunt har också gått skadedrabbad. Likaså Gojko Kacar. Vad jag vill säga är att Hamburg dragits med flera skador som har minskat alternativen för tränaren Bruno Labbadia i sin uppställning.

– Insläppta mål i den andra halvleken

Det statistiskt mest iögonfallande med Hamburgs höst är antalet insläppta mål och när de har skett. Av de 23 insläppta målen under hösten har 5 kommit i första halvlek och hela 18 (!) i den andra halvleken. 78% av målen har alltså släppts in under andra halvlek vilket är bedrövligt facit för Hamburg.

Annons

Vad som inger hopp

+ Bruno Labbadia

Många var tveksamma till huruvida Bruno Labbadias andra sejour i klubben skulle bli en framgång. Jag var betydligt positivare även om klubben klarade sig kvar med nöd och näppe i Bundesliga. Labbadia är kanske inte den tränare som har fått störst rubriker för sina prestationer men faktum är att hans facit är långt ifrån dåligt. Den första sejouren i Hamburg var inte dålig och kröntes med en Europa League-semi. Hans tre år i Stuttgart ledde till Europa League och sedan han fick sparken där har klubben gått spikrakt nedåt. Labbadia är ingen garant för vacker fotboll och titlar, men en garant för stabilitet och trygghet vilket var precis vad Hamburg behövde och fortsatt behöver.

Vad som inger tvivel

– Trycket hemma

Under de senaste åren har Hamburg dragits med sportsliga och ekonomiska problem. Det går inte att blunda från. Hamburg har haft det tungt och inte har situationen underlättats av de egna supportrarna. HSV blir ofta bortglömt som en av de större klubbarna i Tyskland och pressen där är betydligt mycket större än på många andra platser i landet. Trycket har varit en negativ faktor som klubben och spelarna har svårt att bortse ifrån och det har påverkat resultaten. Vilket det absolut kan göra igen om det vill sig illa.

Annons

Mitt tips: 9 av 18 (mitenplacering)

Hamburg har spelat sitt bästa halvår på länge och det har åter infunnit sig ett hopp och en tro uppe i hamnstaden. Tränaren Bruno Labbadia har helgonförklarats och historierna om att tränaren är ”en man av staden” tar aldrig slut. Den positiva känsla som finns i Hamburg gör att man rider på en våg in i våren av glädje. Trots att träningsmatcherna under januarivilan inte har varit särskilt bra har jag en känsla av att Hamburg fortsatt kommer att tåga på i mitten av tabellen under våren.

Adam Nilsson

Den östtyska propagandamaskinen BFC Dynamo firar 50 år

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-15 17:43

Twitter: @atnilsson

Med långsamma, eftersläpande steg klev Erich Mielke – BFC Dynamos ordförande och Stasi-chefen – in i lokalen där alla BFC-spelare samlats för avresa till Bremen för europeisk cupmatch. Trots sina dryga 80 år hade Mielke fortfarande en vitalitet och styrka i kroppen som ingav en respekt hos människorna som befann sig i samma rum som honom. Även om Östtyskland var allt närmare sin upplösning hade Mielke inte förlorat sin övertygelse om landets framtid, och det var därför han med lugn men bestämd stämma sa: ”Jag vill träffa er alla igen”. Tystnaden låg som ett lock för öronen. Det var inget direkt hot, men alla spelare skulle vara medvetna om att en framtid i väst inte fanns inskrivet i deras öde.

Annons

Historien om BFC Dynamo innehåller flera liknande sekvenser än den från 1988. Berlinklubben som grundades på detta datum för 50 år sedan hade sina rötter i den östtyska säkerhetstjänsten Stasi. 1966 valde den östtyska regeringen att lösa upp alla dåvarande idrottsklubbar och bilda nya. En av dessa var BFC Dynamo som omedelbart fick stöd från den ökända Stasichefen Mielke. Han blev ordförande för klubben­­ vars huvudsakliga syfte var att agera som en PR-maskin för den östtyska regeringen. ”FotboIlens framgångar kommer att ytterligare tydliggöra överlägsenheten med vår socialistiska ordning inom sport”, som Mielke själv uttryckte det. I Dresden och Leipzig uppstod istället föreningar med det motsatta syftet, även den andra huvudstadsklubben Union Berlin ställde sig mot BFC.

Men det skulle ta många år innan den östtyska regeringen i allmänhet och Mielke i synnerhet skulle förstå vikten av att använda sig av klubben som en nationell och internationell PR-apparat. Först mot slutet av 1970-talet började framgångarna att komma till huvudstadsklubben. Genom att handplocka de absolut bästa spelarna i Östtyskland till BFC Dynamo lyckades klubben framgångsrikt mana fram bra resultat på fotbollsplanen. När inte det räckte till valde man att utnyttja sin politiska makt för att påverka domarna. ”Fergie-time” var en vanlig företeelse för BFC Dynamo på 80-talet, likaså otaliga domslut till lagets fördel i viktiga skeden.

Annons

Den mest omtalade händelsen skedde säsongen 1985/1986. Ett serieledande BFC Dynamo åkte till Leipzig för att spela mot fjärdeplacerade Lokomotiv vars behov av en seger för att hänga på i toppen av tabellen var ytterst nödvändig. En fullsatt arena, 13 000 åskådare hade tagit sig till Bruno-Place-Stadion, fick se Leipzig ta ledningen redan i den andra minuten genom Olaf Marschall. Trots ivriga försök kunde inte BFC hitta en kvittering, detta trots att domaren Bernd Stumpf lagt på flera övertidsminuter. I den femte av dessa hittade Stumpf en straff för BFC som ingen, trots repriser, riktigt kunde förstå eller förklara. BFC kvitterade till 1-1 och förpassade Lokomotiv till femteplats och en omöjlig jakt på titeln.

Till följd av deras fördelar stod BFC Dynamo för en dominans som inte har skådats sedan dess inom tysk fotboll och vann alla östtyska ligatitlar mellan 1979 och 1988. BFC Dynamo blev med Europacupsegern i kvartsfinalen mot de senare cupvinnarna Nottingham i England 1980 det första tyska lag att vinna på engelsk mark. BFC gick också 36 ligamatcher utan förlust innan FC Karl-Marx-Stadt under säsongen 83/84 besegrade dem. De 36 ligamatcherna var ett rekord som inget annat lag senare lyckades slå. Trots de obekräftade men ytterst troliga uppgifterna om manipulerade matcher berodde många av klubbens framgångar på ett framgångsrikt ungdomsarbete i föreningen. Genom åren fick spelare som Andreas Thom och Thomas Doll chansen. Dessa blev senare landslagsspelare i det förenade Tyskland och hyllade stjärnor i utlandet.

Annons

Framgångarna till trots lyckades BFC Dynamo aldrig finna någon större kärlek i Östtyskland, i Berlin var Union det klart mer populära laget även om de inte firande några framgångar. Det var inte för inte som BFC kallades för ”FC Stasi”, eller det något mer negativt klingande ”De elva grisarna”. PR-maskineriets önskan att bygga en klubb som inte bara innehade regeringens stöd och kärlek, utan folkets, lyckades aldrig fullt ut då de aldrig lyckades skapa ett genuint samband mellan Berlinborna och klubben. Istället ledde syftet till motsatta, att avståndet blev längre och det förtydligades av att klubben hade spioner ute på läktarna under matcherna för att hitta oliktyckande och negativt uttryckande supportrar.

Efter murens fall 1989 kunde BFC Dynamo aldrig knyta an vid de framgångar som man haft under 80-talet. Flera av de namnkunniga spelarna lämnade för klubbar från Västtyskland där pengarna och moderniteter lockade. Många viktiga personer som styrt föreningen försvann till följd av murens fall vilket ledde till att klubbens verksamhet blev lidande. Erich Mielke själv avgick från den klubb han älskade djupt den 7:e november 1989. Två dagar senare började de tyska medborgarna att riva muren som splittrat nationen i flera årtionden. En elfteplats säsongen 1990/1991 gjorde att klubben misslyckades med att kvala in till såväl Bundesliga som 2. Bundesliga. I ett försök att sudda ut sin historia valde klubben att byta namn till ”FC Berlin” 1990, men gick nio år sedan tillbaka till BFC Dynamo om än med en annan klubblogga.

Annons

Sedan 90-talet har BFC Dynamo dragits med olika problem. 2001 drabbades klubben av konkurs och tvångsnedflyttning och har sedan dess fått jobba sig upp i de lägre divisionerna i landet. Idag befinner BFC sig i Regionalliga, vilket motsvarar tyska division 4 och befinner sig för nuvarande på sjätteplats. Under de senaste åren har BFC förknippats med högerextrema huliganer som har bidragit till att ge klubben ett dåligt rykte. I en cupmatch mot FC Kaiserslautern 2011 (förlust 0-3) sprang 250 till 300 huliganer in på bortasektionen vilket ledde till ett straff för klubben på 12 000 euro och ett förbud mot att få spela två av sina hemmamatcher på sin egen arena.

Det enda som idag påminner BFC Dynamo om sin framgångsrika historia är den stjärna som klubben bär på sina matchtröjor. 2005 beslutade DFB att klubben hade rätt till att sy på den i och med klubbens tio mästartitlar. Med det är BFC det enda laget utöver Bayern München att ha denna rätt. Egentligen skulle klubben ha rätt till tre stjärnor men DFB hindrade det eftersom att det fanns en tveksam bakgrund till de tio titlarna. Därför finns numret ”10” inbroderat i stjärnan på tröjbröstet. En klen tröst för Erich Mielke (som gick bort i maj 2000) och de östtyska PR-makarna som hade hoppats på att bilda en klubb som skulle stå sig som en av de allra största än idag.

Annons

Källor: Wikipedia, Bundesligafanatic, Grantland.com, BBC, Die Welt

Adam Nilsson

(++++) Ingolstadt levererar trots brister

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-15 10:57

Twitter: @atnilsson

FC Ingolstadt

Tränare: Ralph Hassenhüttl

Tabellplacering: 11 av 18

Poäng: 20

Målskillnad: 11:18 (-5)

Mitt tips: 16 av 18

Betyg: ++++ (Mycket väl godkänt)

Om Darmstadt imponerade som nykomling är det svårt att inte vara lika imponerad av Ingolstadt. Klubben från Audi-staden har med sin bristfälliga men tydliga fotboll tagit sina poäng och låg länge på den övre halvan av tabellen. Nu parkerar man i mittenskiktet och det helt rättvist. Ingolstadt har gjort en bra höst utifrån sina förutsättningar och kan vara mycket nöjda med historiens första Bundesligahöst för klubben.

Höstens tre plus

+ Roger

Jag ska ärligt säga att jag inte hade fantastisk koll på Ingolstadt när de kom upp. Nog för att man sett den ena eller den andra matchen, men det är skillnad på att följa ett lag sporadiskt och att se de vecka in och vecka ut. En av spelarna som har imponerat på mig är Roger, en spelare som man inte lägger märke till om man kollar på laget flera gånger om (och helst live). En taktiskt skicklig mittfältare som gör Tobias Linderoth-jobbet fast med lite mer finess. En viktig pjäs under hösten för Ingolstadt.

Annons

+ Rekordet

Som första lag någonsin lyckades Ingolstadt som nykomling att vinna sina tre inledande bortamatcher. Komiskt nog alla med 1-0 också. Mainz, Augsburg och Bremen gick alla tre på Ingolstadts inledande nykomlingseufori och fick se sig förlora. Det var ingen bländande fotboll Ingolstadt bjöd men med rekordet kommer klubben åtminstone stå i historieböckerna ett tag framöver.

+ Marvin Matip

Den andra – och viktigaste – spelaren för Ingolstadt den här hösten har storebror Matip varit. Marvin är även han mittback som sin lillebror Joel (Schalke) och storebror har varit riktigt, riktigt bra under hösten. En positionssäker och intelligent mittback som minimerar felen inte bara hos sig själv utan även sina medspelare.

Höstens tre minus

– Hannoverförlusten

Hösten har varit mer än väl godkänd förutom en liten plump. I matchen borta mot Hannover stod Ingolstadt för en bedrövlig insats mot ett lag som inte hade någon vidare form. Förlusten med 4-0 vittnade om att Ingolstadt har en riktigt låg lägstanivå och det får inte visa upp sig mer för då blir det många poängtapp.

Annons

– Taktiska begränsningen

Ingolstadt har tagit sina poäng under hösten med hjälp av ett tydligt spel där man har spelat konsekvent rakt och med tydliga spelarfördelningar. Inga krusiduller så att säga. Problemet är att det också tycks vara det enda sätt som Ingolstadt kan spela fotboll på. Det finns inga andra utvägar, ingen plan b eller plan c och det oroar mig för framtiden då flera klubbar har börjat läsa sig in på Ingolstadts plan a.

– Målskyttet

Totalt 11 mål har Ingolstadt gjort under hösten 17 omgångar och trots (ja, jag säger trots) det har man lyckats få ihop 20 poäng. En imponerande bedrift i sig som ska ha sina applåder. Men anfallsspelet har inte imponerat. Nyförvärvet Kachunga har knappt få speltid och endast en spelare står på över 1 mål, Moritz Hartmann, och det är ingen målkanon som kommer att komma upp i 10-15 mål under våren.

Annons

Vad som inger hopp

+ Höstens poängskörd

Det är svårt att inte imponeras av Ingolstadt. De har med en förhållandevis begränsad skara spelare lyckats med att ta 20 poäng trots att man endast gjort 11 mål. Det är imponerande, utan att ha imponerat. De 20 poängen skapar en situation där Ingolstadt kommer att behöva runt 10-15 poäng till för att klara kontraktet (man brukar säga att gränsen går runt 30 poäng) och det är ingen omöjlighet. Det är snarare regel än undantag att ett lag i Bundesliga tar minst 10 poäng per halvår och det betyder att Ingolstadt mer eller mindre har säkrat kontraktet.

Vad som inger tvivel

– De många bristerna

Det är som sagt svårt att såga Ingolstadt eftersom att de utifrån sina förutsättningar har gjort det mer än väl. Men vad som kommer att leda till att Ingolstadt kommer att sjunka i tabellen är deras många brister. Klubben saknar några riktiga toppnamn som individuellt kan göra skillnaden. Det saknas alternativa spelplaner när den ordinarie inte fungerar. Dessutom är stödet hemma i Ingolstadt inte skräckinjagande för motståndarna. Ingolstadt kommer att klara sig kvar men tappa i tabellen.

Annons

Mitt tips: 13 av 18 (säker mark)

Ingolstadt har gjort en mer än bra höst och imponerar trots deras många brister. Deras vilja gör att de går igenom eld och vatten för att nå sina mål och deras brist på alternativa spelplaner gör att de utför sin enda på ett väldigt imponerande och bra sätt. Under hösten räddades de av att de var nya i ligan men nu har de andra klubbarna börjat att förstå hur Ingolstadt fungerar vilket kommer att betyda poängtapp vilket i förlängningen leder till en sämre tabellplacering. En klart godkänd säsong tror jag dock på när vi summerar den i maj.

 

Adam Nilsson

(++) Augsburgs vår var i underkant

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-14 10:18

Twitter: @atnilsson

FC Augsburg

Tränare: Markus Weinzierl

Tabellplacering: 12 av 18

Poäng: 19

Målskillnad: 21:26 (-5)

Mitt tips: 10 av 18

Betyg: ++ (Godkänt)

Augsburg har under hösten för första gången i klubbens historia fått spela ute i en europeisk turnering. Det har kostat. Visserligen var förväntningarna något uppblåsta efter fjolårets överraskande femteplats men de 19 poäng som klubben har skrapat ihop på höstens 17 omgångar är något i underkant. Våren lär bjuda på fler poäng och mer jubel i Augsburg, så som så många gånger tidigare.

Höstens tre plus

+ Europa League-avancemanget

Det historiska första europeiska cupspelet för Augsburg har genomförts denna höst. I en grupp med Athletic Bilbao, AZ Alkmaar och Partizan Belgrad lyckades Augsburg ta sig vidare trots avsaknad av europeisk erfarenhet. Det hela säkrades i den sista omgången efter en nervkittlande 3-1-seger mot Partizan och känslorna visste inga gränser. En heroisk insats där Raul Bobadillas vinnarvilja visade vägen.

Annons

+ Marwin Hitz

Av de schweiziska målvakterna i Bundesliga är Marwin Hitz den man pratar minst om. Wolfsburg Diego Benaglio, Dortmunds Roman Bürki och Mönchengladbachs Yann Sommer kommer alltid före men Hitz har under hösten spelat sig upp på listan. Skadefri och en viktig sista utpost för ett lag som verkligen har varit i behov av en stark målvakt.

+ Sista fem omgångarna

Det är svårt att tro att Augsburg ligger 12:a eftersom att klubben inför de sista fem omgångarna låg sist i tabellen. Men av 15 möjliga poäng tog Augsburg 13 i de sista fem matcherna efter seger mot bland annat Schalke och det enda poängtappet kom mot Wolfsburg. Augsburg lyfte sig mot slutet och det på ett imponerande och avgörande sätt för vårens förutsättningar.

Höstens tre minus

– Första tolv omgångarna

Augsburg avslutade Bundesliga med att ta 13 poäng på de sista 5 matcherna. Innan det hade Augsburg endast dragit in 6 poäng på 12 matcher och låg med det sist i tabellen bakom andra krisande lag som Hoffenheim och Stuttgart. Inledningen var bedrövlig och Augsburg tappade tidigt mark i tabellen, något som inte får repeteras under våren.

Annons

– Dubblerandet

Det går inte att komma ifrån att Augsburg har haft problem med att spela i Bundesliga, DFB-Pokal och Europa League. Klubben har dribblat med en liten trupp, gått runt på ett fåtal spelare som har spelat vecka in och vecka ut och det har varit tungt för resultaten och för skadebekymmer. Augsburg har rett ut situationen, men länge var läget kritiskt.

– Hemmaspelet

På nio hemmamatcher har Augsburg endast noterats för två segrar och det mot Schalke och Hannover. Augsburg har aldrig gjort sin hemmaplan till en ointaglig borg, men har under de senaste säsongerna haft ett positivt facit. Så har det inte sett under hösten och steg ett i fotboll är att vinna sina hemmamatcher. Det behöver Augsburg börja att göra.

Vad som inger hopp

+ Erfarenheten

Augsburg har under alla sina säsonger jobbat mot olika sorter av tryck. Det vanligaste har vanligt att klubben kämpat mot nedflyttning. Förra säsongen var det mot förhoppningarna om att nå en topplacering. Oavsett vilken typ av tryck Augsburg har haft mot sig har laget lyckats reda ut situationen. Detta för att klubben sällan följt med strömmarna av förhoppningar och besvikelser utan istället har riktat in sig pragmatiskt mot sina mål. Klubben dras inte med, varken uppåt eller nedåt, och det är en styrka som har byggts upp som de kommer att dra nytta av.

Annons

Vad som inger tvivel

– De fortsatta dubblerandet

Augsburg behöver inte vara oroliga för att dras ned i någon nedflyttningsstrid tror jag. Avståndet nedåt är tillräckligt stort och intrycket är att Augsburg går en bättre vår till mötes än den höst man visade upp. Vad som ger lite tvivel för att lyftet inte blir så pass stort som man har potential att uppnå är att man har två Europa League-matcher mot Liverpool att se fram emot. Augsburg har gått in med hundra procent fokus i sina Europa League-matcher, man har inte gett upp på förhand och det har tagit fokus från Bundesligaspelet. Några poäng kan förloras på grund av det.

Mitt tips: 10 av 18 (mittenplacering)

En sak är säker från våren: Augsburg har inte nått den nivå som jag hoppats på. Förväntningarna från min sida var höga även om jag var medveten om att dubblerandet med Europa League skulle kosta ett par poäng. 19 poäng är ingen dålig ranson, men nog hade jag förväntat mig över 20. Jag tror att Augsburg går en bättre vår till mötes och det skulle förvåna mig om man inte lyckas ta mellan 22-30 poäng och därmed nå över 40 poäng.

Annons
Adam Nilsson

Darmstadt är Bundesligas stora överraskning

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-13 16:04

Twitter: @atnilsson

SV Darmstadt 98

Tränare: Dirk Schuster

Tabellplacering: 13 av 18

Poäng: 18

Målskillnad: 17:26 (-9)

Mitt tips: 18 av 18

Betyg: ++++ (Mycket väl godkänt)

Tillbaka efter drygt 30 år i lägre divisioner. Men ingen trodde att Darmstadt skulle vara något annan än en slagpåse. Utan pengar, utan en rejäl arena och utan en känd tränare kunde de inte vara något annat än ett bottenlag. Men trots sina brister har Darmstadt lyckats med bedriften att inte hamna längst ned. Man har dolt sina bekymmer och istället visat sina styrkor. Darmstadts insatser under hösten är imponerande, något annat går inte att säga.

Höstens tre plus

Annons

+ Resultaten

Darmstadt var på förhand den tydliga kandidaten till nedflyttning. En klubb som knappt hade pengar att köpa in nya spelare och som fick värva det andra inte vill ha. Resterna. Skräpet. Det har inte spelat någon roll. Resultaten har gått Darmstadts väg under hösten och man har inte alls varit involverade i den absoluta bottenstriden vilket är ett stort plus.

+ Dirk Schuster

Utnämnd till årets personlighet av tidningen Kicker är också en av de stora anledningarna till Darmstadts framgångar, nämligen tränaren Dirk Schuster. Vad han har lyckats med är att bygga ihop ett lag av ett gäng spelare som dels varit utsorterade i sina tidigare klubbar, dels också inte ansetts vara tillräckligt bra för Bundesliga. Schuster har trots det fått resultat och har en stor del i den framgångsrika hösten.

Annons

+ Nyförvärven

Föga förvånande – sett till tidigare punkter – nämner jag ett plus på nyförvärven. Spelare som Konstantin Rausch, Sandro Wagner, Peter Niemeyer med flera kom till Darmstadt från klubbar som hänvisat dem till skärselden. I Darmstadt har de återfått sina styrkor och även om de kanske inte sållar sig till Bundesligas bästa spelare så har de imponerat utifrån sina förutsättningar.

Höstens tre minus

– Offensiven

Det är svårt att hitta några negativa ord kring Darmstadt eftersom att de har överpresterat så pass mycket. Men offensiven har inte alls varit så övertygande. Mittfältaren Heller har stått för sex mål och är med det bäst. Endast en anfallare, Sandro Wagner, står på fler än två mål och Darmstadt har bara gjort 17 totalt. En siffra som inte övertygar.

– Bredden

Ett problem som Darmstadt har är bristen på bredd i truppen. Som nykomling utan några större ekonomiska muskler har man mer eller mindre en startelva och sedan börjar det att tunnas ut på kvalitet. Det har synts till stundtals och bakom förstaelvan finns det flera spelare som saknar Bundesligakvalitet.

Annons

– Avslutningen

Darmstadt inledde starkt men efter att ha varit nyheternas behag under en period började motståndarna att upptäcka hur man skulle agera mot det taktiskt rätt enformiga Darmstadt. Från slutet av oktober och framåt vann man bara en match (Eintracht Frankfurt) men har i övrigt några oavgjorda och större förluster. Poängskörden mot slutet imponerar inte och det kanske vittnar om var Darmstadt är på väg under våren.

Vad som inger hopp

+ Den mentala kraften

Darmstadt har en ”vi mot dem”-känsla uppbyggd sedan flera år tillbaka och den växer sig bara starkare och starkare efter varje framgång klubben firar. Just den mentaliten har varit en grund för framgångarna i Bundesliga. I Darmstadt finns det inga förväntningar på att man ska spela någon vacker fotboll. Det handlar helt enkelt om att vinna till varje pris. Kamp. Kamp. Kamp. Kraven är begränsade till resultat och laget är helt inne i det. Pressen kommer inte att växa sig stark för det är förväntat att Darmstadt är i botten. Däri ligger deras hopp.

Annons

Vad som inger tvivel

– Motståndarna vet vad som väntar

När Darmstadt kom upp i Bundesliga var det många som förvånades. Laget spelar en fotboll som påminner om klassisk brittisk. Långa bollar, tuffa närkamper och lite skönspel. Dessutom har man en arena som de stora stjärnorna inte har upplevt sedan de var smågrabbar. Nu har motståndarna dock vant sig vid det och man vet vad som väntar. Darmstadt bjuder inte på några överraskningar och när lagen har läst sig in på Darmstadt kommer det bli klart svårare för nykomlingarna att ta poäng.

Mitt tips: 16 av 18 (kval)

Darmstadt har haft en imponerade höst och det är svårt att inte smickras av klubben. Deras arena är gammal och har främst ståplatser och läktare utan tak. Laget består inte att av några superstjärnor. Mentaliteten är en typisk småklubbs. Spelsättet är begränsat men effektivt. Nu har flera av motståndarna dock börjat hitta luckorna i Darmstadts spel och därför har man tappat poäng. Våren kommer att bli tyngre för klubben och jag tror att man halkar ner till kvalplats.

Annons
Adam Nilsson

Vehs comeback har inte givit Frankfurt ny energi

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-12 16:38

Twitter: @atnilsson

Eintracht Frankfurt

Tränare: Armin Veh

Tabellplacering: 14 av 18

Poäng: 17

Målskillnad: 21:28 (-7)

Mitt tips: 11 av 18

Betyg: ++ (Godkänt)

Armin Veh återvände till Frankfurt efter en kortare sejour i Stuttgart som slutat i moll. Men den framgångsrike tränaren har under hösten inte lyckats få ordning på Frankfurt vars stabilitet har varit icke-existerande. Laget parkerar på 14:e plats vilket är något under förväntningarna från deras egna och min förväntan, men får ändå ses som fullt godkänt.

Höstens tre plus

+ Lukas Hradecky

Vem som skulle ersätta den till PSG flyttande Kevin Trapp var länge ett frågetecken. Kampen mellan Finlands Hradecky och Österrikes Lindner såg på förhand jämn ut men Hradecky har fått förtroendet under hela hösten och den finske landslagsmålvakten har gjort det bra. En stabil sista utpost som har gjort avsaknaden av Trapp mindre än väntad.

Annons

+ Konungens återkomst

Skyttekungen får förra säsongen, Alexander Meier, missade de inledande omgångarna på grund av en skada. Men hans återkomst var en av höstens händelser. Hemma mot Köln skanderade fansens hans namn och Meier svarade med att göra ett hattrick. Hösten må ha varit brokig för Meier men hans comeback var något utöver det vanliga.

+ Marc Stenderas höst

Den unge mittfältaren har flugit lite under radarn bakom andra talanger i Bundesliga. Men Stendera är en spelare att följa då han har många bra egenskaper i sitt spel som håller hög klass. Den lille teknikern har under hösten fått förtroende från Veh och spelaren har betalat tillbaka med flera bra prestationer. Stendera har fortfarande en bra bit kvar men hösten gav verkligen intrycket av en blivande stjärna i Bundesliga.

Höstens tre minus

Annons

– Fasta situationer

Frankfurt har endast lyckats göra ett mål under hösten på hörna. Inget mål har kommit via frispark och två stycken har skett på straff. Det är ett alldeles för dåligt facit för ett lag som har flera duktiga huvudspelare och tänkbara frisparksskyttar. Den här siffran behöver Frankfurt öka på rejält under våren.

– Ojämnheten

Frankfurt har endast med att vinna två raka matcher under hösten en gång och kasserade mot slutet endast tre poäng på de avslutande fem omgångarna. Ett stort problem är lagets ojämnhet där man blandar starka insatser med totala plattfall. Det är ett inte helt nytt problem i Frankfurt men man behöver få ordning på det.

– Vehs comeback

Många var det som var besvikna över Armin Veh när han lämnade klubben efter säsongen 2013/2014. Ett år senare, efter en katastrofal period i Stuttgart, beslutade han sig för att återvända till storstaden Frankfurt men återkomsten har varit långt ifrån något lyckorus. Känslan är att Veh inte har hittat rätt på samma sätt som under den senaste perioden och att han faktiskt inte riktigt har samma driv som tränare längre. Trist med tanke på vilka resultat han uppnått i sin karriär.

Annons

Vad som inger hopp

+ Truppens potential

Säga vad man vill om Frankfurt med det finns kvalitet i laget. Alexander Meier, Stefan Aigner, Stefan Reinartz, Haris Seferovic med flera är kanske inte de största stjärnorna i Bundesliga men de här absolut till de högre nivåerna. Frankfurt har flera spelare som skulle kunna spela i bättre lag och Armin Veh har många, många droppar att krama ur sina spelare som tränaren fick ut under våren. Därmed har man god möjlighet till ökad prestation framöver.

Vad som inger tvivel

– Falsk trygghet

Det är enkelt att i dagens läge säga att Frankfurt ligger bra till för att klara sig kvar. Bakom sig har man lag som inte har imponerat under hösten och framför sig finns bland annat två nykomlingar. Man kan enkelt hamna i en falsk trygghet där man tror att tabelläget kommer att lösa sig självt, att det finns andra lag som kommer att gå en sämre vår till mötes. Frankfurt har stundtals givit ett sådant intryck – självklart omedvetet – men jag är orolig för att man inte riktigt får ut alla procent av laget som man borde. För Frankfurt skulle kunna ligga klart högre upp i tabellen.

Annons

Mitt tips: 14 av 18 (säker mark)

Frankfurt ligger inte jättelångt ifrån mitt tips inför säsongen, men något under vilket beror på att de inte har lyckats hitta någon jämnhet under hösten. Min känsla är att Frankfurt inte heller är på väg åt något bättre håll just nu. Man har visserligen tagit in några nya, intressanta spelare men det är inget som får mig att höja särskilt på ögonbrynen. Frankfurt ligger på 14:e plats just nu och jag tror att man hamnar där i slutet av säsongen.

 

Adam Nilsson

Nye tränaren ger Stuttgart hopp

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-09 14:52

Twitter: @atnilsson

VfB Stuttgart

Tränare: Jürgen Kramny (Alexander Zorniger sparkad 24/11)

Tabellplacering: 15 av 18

Poäng: 15

Målskillnad: 22:37 (-15)

Mitt tips: 8 av 18

Betyg: + (Ok)

Förväntningarna på Stuttgart var stora inför säsongen. Alexander Zorniger kom in som den nya filosofen som skulle föra Stuttgart ur botten och tillbaka mot säker mark i ligan. Men Zornigers medverkan i Stuttgarts historia blev knappt en fotnot och den nye tränaren Jürgen Kramny har fått jobba i motvind. Kramny har dock gjort det bättre och Stuttgart återfinner sig på säker mark, något man vill bygga vidare på när vårsäsongen drar igång.

Höstens tre plus

Annons

+ Daniel Didavi

Den spelare som har stått ut mest i Stuttgart under hösten är Daniel Didavi. Den tekniske mittfältaren har imponerat och det är inte förvånande att såväl Leverkusen som Wolfsburg har ryckt i honom. Med 7 mål på 16 matcher är Didavi Stuttgarts bäste målskytt under hösten och han kommer under våren att bli en nyckel för att undvika nedflyttning.

+ Tränarbytet

Alexander Zorniger kom in som en frälsare men lämnade som makalös desillusion. In kom Jürgen Kramny som haft hand om U23-laget i klubben och med Kramny kom också en positivism som har givit resultat. Kramny har återgått till grunderna, försökt få ut det mesta av sitt spelarmaterial och återfått glädjen i laget. Mer kan man inte begära av ett oplanerat tränarbyte.

+ Avslutningen

Hösten var långt ifrån vad Stuttgart hade tänkt sig men avslutningen gav hopp om mer. I de tre sista matcherna gick man obesegrade och i den sista matchen besegrade man Wolfsburg med 3-1 vilket gav mersmak. Mycket från hösten är det bara att glömma för Stuttgart men avslutningen kan man ta med sig.

Annons

Höstens tre minus

– Försvarsspelet

Med 37 mål har Stuttgart släppt in flest mål (5 mål till godo på Bremen som ligger tvåa på listan). Nyförvärvet från Dortmund Mitchell Langerak har gått skadad hela hösten vilket har gjort att den polske målvakten Przemyslaw Tyton stått flest matcher (även talangen Vlachodimos har stått i 3 matcher). Han har haft sina stunder, men många gånger haft det tungt. Försvarsspelet i sig har inte imponerat och det behöver Kramny få ordning på vilket höstavslutningen gav hopp om.

– Alexander Zorniger

Om jag nämnde tränarbytet som ett plus måste jag nämna Alexander Zorniger som ett minus. Tränare som kom in med stora förhoppningar och att göra något väldigt speciellt i Stuttgart föll platt. Detta trots att många motståndartränare hyllade Stuttgarts fotboll. Zorniger var en besvikelse och den nya inslagna vägen Stuttgart skulle ta brast lika fort som den hittat fäste.

Annons

– Närkampsspelet

Ett mål som Stuttgart hade med säsongen var att man skulle stressa sönder motståndarna och vinna boll fort. Med facit i hand kan man enkelt säga att det inte fungerade. Stuttgart återfinner sig högt på listan över antalet domarblåsningar emot sig och är långt ned på listan över vunna närkamper (endast Mainz är sämre). Det är något som man måste förbättra om man vill klättra i tabellen.

Vad som inger hopp

+ Truppens potential

Få var det som trodde att Stuttgart återigen skulle befinna sig i bottenstriden efter två gastkramande säsonger. Men den gamla visan har visat sig sann och Stuttgart får återigen rikta in sig på att undvika nedflyttning. Av lagen i bottenstriden skulle jag dock säga att Stuttgart är det lag som besitter den kanske starkaste truppen. Martin Harnik och Daniel Ginczek har gått skadade under hösten och kommer komma tillbaka vilket blir ett luft. Spelare som Christian Gentner, Daniel Didavi och Filip Kostic kommer att kunna höja sig ytterligare snäpp. Dessutom har man värvat in Kevin Großkreutz och Artem Kravets vilket känns som bra förstärkningar. Så truppen talar för att Stuttgart ska kunna distansera sig från den absoluta botten.

Annons

Vad som inger tvivel

– Historiken

Det är inte första gången som Stuttgart underpresterar. De senaste två säsongerna har klubben gått in i säsongerna med en positiv känsla utan att lyckas få ut något bra resultat och det oroar självklart inför våren. Trots att man har haft många namnkunniga och duktiga spelare har pressen visat sig tydlig i sydvästra Tyskland och det är något som mycket väl kan påminna sig.

Mitt tips: 12 av 18 (säker mark)

Det har överraskat mig att Stuttgart är i botten. Mest då jag anser att Stuttgart har en klart bättre trupp än vad tabellplaceringen vittnar om. Alexander Zorniger visade sig vara en helt felaktig lösning för Stuttgart men den nye tränaren Kramny verkar ha hittat rätt. Hans attityd skiljer sig totalt från Zornigers. Det finns en glädje och tillgivenhet i Stuttgart nu som inte fanns där innan. Truppen är, som sagt, bra och jag förväntar mig ett rejält tabellyft under våren.

Annons

Tidigare texter:

Adam Nilsson

Bremen är huvudkandidat till att åka ur

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-07 10:28

Twitter: @atnilsson

Werder Bremen

Tränare: Vladimir Skripnik

Tabellplacering: 16 av 18

Poäng: 15

Målskillnad: 17:32 (-15)

Mitt tips: 13 av 18

Betyg: + (Ok)

Bremens förra säsong var ett lyft utan dess like när man jämförde hösten med våren. Man hade med lite tur kunnat knipa en Europa League-plats. Men sedan dess har man tappat flera nyckelspelare utan att kunna ersätta dem adekvat. Det har synts i resultaten under hösten som har varit långt ifrån övertygande. Bremen har tagit minst poäng på hemmaplan av alla lag i Bundesliga vilket alltid är ett ont omen. Just nu ligger man på kvalplats och man får nog rikta in sig på bottenstrid under resten av säsongen.

Annons

Höstens tre plus

+ Jannik Vestergaard

Den danske mittbacken värvades in från Hoffenheim förra vintern. Då hade han knappt fått speltid i Bundesliga men flytten till Bremen har blivit ett enormt lyft för Vestergaard som numera jagas av flera klubbar i Europa. Trots att Bremens defensiv har hackat betänkligt så är Vestergaard en av få garanter i försvarsspelet.

+ Lugnet

Det hade varit enkelt för Bremen, som klassisk klubb med flera starka år på nacken, att hamna i panik under hösten. Men det har man inte gjort. Istället har klubben hanterat motgångarna på ett lugnt, nästan för avslappnat sätt men det har varit avgörande för att man inte tappat fler poäng. Det är imponerande när situationen har varit svårjobbad.

+ Anthony Ujah

Jag var tveksam till huruvida Bremen kunde ersätta såväl Franco Di Santo och Davie Selke. Med facit i hand kan man säga att man inte lyckats ersätta båda, men Anthony Ujah har åtminstone gjort avsaknaden mindre påtaglig. Ujah står på 7 mål i Bundesliga i ett lag som har gjort totalt 17 under hösten. Ett väldigt bra facit som visar på hur viktig han är för laget.

Annons

Höstens tre minus

– Anfallsspelet (exklusive Ujah)

Utöver Ingolstadt (som bara mäktat med 11 träffar) är Bremen det lag som har gjort minst antal mål i Bundesliga (17). Detta trots att Ujah gjort tidigare nämnda 7. Bakom Ujah ekar det tomt av målskyttar och där man förra säsongen hade en stark frisparksskytt i Junuzovic ser det i år inte lika bra ut. Claudio Pizarros återkomst har inte bidragit till något lyft (2 mål) och Aron Johansson har mest gått skadad. Det oroar inför våren.

– Målvakssituationen

Sedan Tim Wiese lämnade Bremen för flera år sedan har målvaktssituationen i Bremen alltid varit en akilleshäl. I år har man med Felix Wiedwald släppt in 32 mål under hösten (endast Stuttgart har släppt in fler mål) men vad som är mest oroande är att man ännu inte lyckats hålla nollan under hösten, något Bremen är ensamma med. Det är olycksbådande och säger en hel del om hur Bremens försvar har fungerat under den första halvan av säsongen.

Annons

– Fysiken

Bremen uppvisar inga fantastiska siffror när det kommer till hur snittet på antal löpna kilometer och antalet sprinter ser ut per match. Nu kan det bero på spelsätt men att man dragit på sig flest antal domslut emot sig i form av fysiskt spel kan vittna om att man inte riktigt hänger med. Dessutom släpper man in flest antal mål i den sista kvarten av båda första och andra halvlek (8 i båda). Frågan är om Bremen verkligen klarar av tempot som krävs för att hänga med i Bundesliga.

Vad som inger hopp

+ Mentalt redo

Det finns en sak som talar för Bremen och det är att man tidigt under hösten märkte ett tydligt skifte i retoriken i media. Istället för att prata om en trygg mittenplacering började man att prata om hur man skulle hantera nedflyttningsstriden vilket har gjort att man är förberedda på tuffare tider. Att Bremen var tidigt kan ge ett övertag när andra lag börjar att upptäcka samma sak.

Annons

Vad som inger tvivel

– Tränarsituationen

Ikonen Skripnik klev in förra säsongen och förvandlade ett håglöst Bremen till ett kvalitativt fotbollslag. Den här hösten har man tagit flera steg tillbaka i utvecklingen, mycket till följd av spelarförsäljningar. Resultaten har satt igång diskussioner huruvida Skripnik är rätt man på rätt plats och även om Bremen startar våren med Skripnik som tränare behöver det inte betyda att man avslutar den med honom. Den situationen är långt ifrån utredd och ett tränarbyte sent in i säsongen kan bli förödande.

Mitt tips: 18 av 18 (nedflyttning)

– För mig har Bremen under den senare delen av hösten mer och mer givit mig intrycket av att vara ett lag ämnat för nedflyttningsstrid. Man har tappat poäng i många matcher där man hade behövt få med sig något. Hemmaspelet är undermåligt med endast fyra poäng under hela hösten. Klubben dras med ekonomiska bekymmer och kan inte riktigt investera i nyförvärv. Bremen är i en utsatt situation och truppen osar inte av kvalitet. Jag tror att Bremen får det svårt att hålla sig kvar i Bundesliga, vilket är oerhört tråkigt. Men i mina ögon är Bremen huvudkandidat till att åka ur.

Annons

Tidigare texter:

Adam Nilsson

Hannovers trupp övertygar inte

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-06 15:11

Twitter: @atnilsson

Hannover 96

Tränare: Thomas Schaaf (Michael Frontzeck avgick 21/12)

Tabellplacering: 17 av 18

Poäng: 14

Målskillnad: 18:29 (-11)

Mitt tips: 12 av 18

Betyg: – (Underkänd)

Hannover gick in i säsongen med en tränare som jag under våren nämnt som en ”kortsiktig lösning” och en sportchef som skulle efter att transferfönstret stängt. Idag är båda borta och sommaren var bortkastad för Hannover då man bara några månader senare har tänkt om helt. Resultatet av en kortsiktig strategi utanför planen har synts på planen och det är ingen tillfällighet att Hannover befinner sig nedanför sträcket. Kvaliteten i truppen är inte övertygande och skadeläget har inte förbättrat situationen.

Annons

Höstens tre plus

+ Ron-Robert Zieler

Jag har under en längre tid varit väldigt kritisk mot Ron-Robert Zielers närvaro i landslaget då jag inte tycker att han har hållit måttet. Under hösten har målvakten dock imponerat på mig och varit den kanske ende spelaren att prestera match efter match i Hannover. Utan Zieler hade Hannover legat sämre till och klubben kan skatta sig lyckliga att ha en sådan målvakt i truppen.

+ Nystarten

Att resultaten på planen inte har varit imponerande råder det inga tvivel om. Klubben har under hela hösten jobbat på att bygga upp något nytt, något man borde ha gjort redan i somras. Nye sportchefen Martin Bader har en mängd erfarenhet från sin tid i Nürnberg och den nytilkomne tränaren Thomas Schaaf är ett etablerat namn i Bundesliga. Nystarten är positiv, om än sen.

+ Hörnstatistiken

Annons

Hannovers stora brist under hösten har legat i spelet med boll. Sällan har man lyckats med att etablera ett ordentligt anfallsspel utan har ofta tappat bollen i avgörande moment. En sak man dock har lyckats med är offensiva hörnor. Fyra mål har Hannover gjort under hösten, ett toppresultat i ligan, och just fasta situationer är något Hannover kan bygga vidare på. Där har man uppvisat positiva tendenser.

Höstens tre minus

– Nyförvärven

Precis som sina kollegor i botten, Hoffenheim, har Hannover inte haft någon riktig lycka med sina nyförvärv. Spelare som Felix Klaus, Oliver Sorg och Charlison Benschop har långt ifrån bidragit i den mängd som man hade hoppats på och intrycket är att man har köpt kvantitet istället för kvalitet – vilket också har synts i resultatlistan.

– Första 45

Hannover har en målskillnad på -11 vilket vittnar om deras defensiva problem. Vad som är ännu tydligare är var målskillnad är som allra sämst, det är den i första halvlek. Hannover har endast mäktat med 6 mål i första 45 medan man har släppt in 16. En målskillnad på -10 bara sett till första halvlek med andra ord. Ett på tok för dåligt resultat och något man behöver ordna upp till våren.

Annons

– Skadorna

Hannover hade det redan på förhand tufft med en trupp som inte såg extremt stark ut men trots allt kapabel för att överleva Bundesliga (därav mitt tips). Ett stort problem är dock att laget har dragits med skador i stort sett hela hösten på spelare. Antingen har det varit kortare perioder eller längre. Skadorna har gjort att man aldrig hittat någon riktig kontinuitet i laget och det har varit ett stort bekymmer.

Vad som ger hopp

+ Schaafs inträde

Det är inte för inte som det blev stort fokus på Hannover när man gick ut med nyheten att man plockat in Thomas Schaaf som tränare. Bremenikonen har en gedigen meritlista med ligatitel och cuptitel från Bremen och en förhållandevis stark säsong i Frankfurt som tappat flera nyckelspelare. Schaaf är ett tryggt kort och känslan är att en positivism har vaknat till liv Hannover sedan den nye tränaren offentliggjordes. Något som kan leda till ett antal extrapoäng under våren.

Annons

Vad som ger tvivel

– Truppen

Som jag tidigare skrev har Hannover en kapabel trupp som skulle kunna överleva nedflyttning. Det krävs dock att man verkligen får behålla sina nyckelspelare från försäljningar och skador samtidigt som övriga spelare levererar högt vecka efter vecka. Så har det inte sett under hösten och jag är frågande till om kvaliteten finns där för att överleva ytterligare en nedflyttningsstrid. Tre spelare har anslutit i Adam Szalai, Iver Fossum och Hotaru Yamaguchi – jag vet inte om det är tillräckligt med kvalitet för att undvika nedflyttning.

Mitt tips: 17 av 18 (nedflyttning)

– Jag fick tänka över detta länge innan jag beslutade mig för att sätta Hannover som ett av lagen som kommer att åka ur. Jag vill så gärna tro att Thomas Schaafs närvaro kommer att lyfta klubben till en helt annan nivå än under hösten. Det kommer säkerligen att bli ett lyft men där andra klubbar redan har inarbetade spelidéer som plockar poäng måste Hannover börja från noll vilket talar till deras nackdel. Därför sätter jag Hannover som nedflyttningslag, även om jag inte känner mig ett dugg säker på att det blir så.

Annons

Tidigare texter:

Adam Nilsson

Huub Stevens ger Hoffenheim hopp

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-05 10:52

Twitter: @atnilsson

TSG 1899 Hoffenheim

Tränare: Huub Stevens (Markus Gisdol sparkad 26/10)

Tabellplacering: 18 av 18

Poäng: 13

Målskillnad: 17:25 (-8)

Mitt tips: 6 av 18

Betyg: – (Underkänd)

Att Hoffenheims höst inte har varit som många hade tänkt sig (inklusive jag själv) råder det inga tvivel om. Många namnkunniga nyförvärv har underpresterat och tränaren Markus Gisdol lyckades inte att förbereda laget ordentligt inför säsongen. Just därför fick också Gisdol lämna i oktober för att ersättas av Huub Stevens som tidigare rättat kvar VfB Stuttgart två säsonger i rad. Trots Stevens inträde ligger klubben fortsatt i botten och får rikta in sig på att säkra kontraktet under våren.

Annons

Höstens tre plus

+ Löpviljan

Hoffenheim må inte ha fått resultaten med sig under hösten men man har långt ifrån givit bort matcher på grund av brist på sprungna kilometer. Hoffenheim är det lag efter Mainz som i snitt springer mest på fotbollsplanen. Den fysiska styrkan är något man kan ta med sig in i våren.

+ Rivstarterna

Av sina 17 mål har 5 kommit i den inledande kvarten och totalt 10 i den första halvleken av matcherna för Hoffenheim. Med det är man bäst tillsammans med Hertha Berlin och Wolfsburg och det är något som går att bygga vidare på. Hoffenheim tar ledningen tidigt och behöver lära sig att hantera den situationen för att få med sig flera poäng framöver.

+ Effektiviteten

Kanske tar jag i en aning men faktum är att Hoffenheim ligger på 10:e plats när det kommer till skotteffektivitet. Trots sina förhållande få antal mål (17) har Hoffenheim lyckats göra mål på ett rätt litet antal lägen. Just effektiviteten från sina anfallare är något man kan och böra bygga vidare på.

Annons

Höstens tre minus

– Fasta situationer

Tre mål under hela hösten kommer från fasta situationer. På sina totalt 72 hörnor har Hoffenheim lyckats med att göra ett mål och de andra två kommer från straffar, något som inte oroar motståndarna det minsta med andra ord. Hoffenheim måste träna på sina fasta situationer för att få ut mer av dessa.

– Nyförvärven

­Inför säsongen värvade Hoffenheim många intressanta namn. Fabian Schär, Jonathan Schmid, Eduardo Vargas med flera kändes alla som kvalitativa namn som skulle kunna ta Hoffenheim ytterligare ett kliv upp men inget av nyförvärven har imponerat särskilt under hösten. Mer krävs av dessa spelare för att Hoffenheim ska lämna jumboplatsen.

– Defensiven

Är det ett problem som genom åren har varit genomgående för Hoffenheim så är det defensiven. Hoffenheim har stundtals läckt som ett såll och den här hösten har inte varit något undantag. Man har visserligen inte släppt in flest antal mål men endast två lag har släppt till fler chanser. Här behöver Huub Stevens jobba stenhårt för risken är att motståndarna kommer att hitta målet mer och mer annars.

Annons

Vad som inger hopp

+ Huub Stevens

Det går inte att komma ifrån att Hoffenheim har en tränare i Huub Stevens som kan det här med bottenstrider. Under två raka säsonger har han hoppat in i Stuttgart och räddat dem från nedflyttning. Inte genom skönspel, inte genom att imponera utan genom disciplin och hårda nypor. Stevens ger inte bara hopp till klubben, utan till omgivningen om att man ska säkra kontraktet och det kan räcka långt under våren.

Vad som inger tvivel

– Pressen

Hoffenheim var av många – inte bara jag – tippade på den övre halvan av tabellen och många såg de som utmanare till Europaplatserna. Spelarna har inte klarat av den pressen och har sett hämmade ut. Dessutom har många tidigare nyckelspelare antingen försvunnit (Andreas Beck, Roberto Firmino) eller underpresterat (Kevin Volland, Sebastian Rudy). Hoffenheim behöver att komma igång med pressen har haft en betydande effekt på resultaten under hösten och det oroar.

Annons

Mitt tips: 15 av 18 (säkrat kontrakt)

+ Hoffenheim kommer att klara sig kvar då de har tillräckligt med individuell kvalitet för att ta poäng mot bra motstånd. Det finns ljusglimtar från hösten (till exempel hemmamötet med Bayern München) som ger hopp och tro om att det finns mycket mer att ta av. Dessutom ser jag andra lag med sämre trupper som går en tuffare vår till mötes än Hoffenheim.

Adam Nilsson

Lista: Höstens…

Adam Nilssons Tysklandsblogg 2016-01-02 14:47

Twitter: @atnilsson

I mitt senaste blogginlägg summerande jag Bundesligaåret 2015. I detta inlägg tänkte jag lista Bundesligahösten 2015. En höst som har innehållit såväl positiva utropstecken som negativa. Vissa har överpresterat, andra har underpresterat och när man kommer till kritan finns det väldigt många saker som man kan lista och väldigt som faktiskt är särskilt intressanta.

Men även om jag nu har sänkt mitt eget inlägg tänkte jag lista några saker. Det är min blogg och jag gör vad jag vill, ungefär. Sen är jag dessutom högst medveten om att listor av olika slag kan vara intressanta för läsare, dels för att jämföra med sin egna uppfattning och dels för att vissa faktiskt anar att jag vet (till viss del) vad jag pratar om. Så här är den, en listsummering av Bundesligahösten 2015.

Annons

Höstens bästa spelare

  1. Pierre-Emerick Aubameyang (Borussia Dortmund)
  2. Thomas Müller (Bayern München)
  3. Henrikh Mkhitaryan (Borussia Dortmund)

Motivering: Vi fortsätter på listor där det finns oerhört många bra alternativ att välja mellan. Den spelare som enligt mig har varit bästa spelare under hösten är Dortmunds vindsnabbe anfallare Pierre-Emerick Aubameyang. Auba har hittat ytterligare en växel i sitt spel under den nye tränaren Thomas Tuchel och står noterad för 18 mål och 4 assist på 17 matcher. Ett makalöst facit och för mig är det inte bara hans siffror som imponerar, utan hela hans närvaro på fotbollsplanen och därför hamnar han högst upp på listan. Stark tvåa är Thomas Müller som spelar sin bästa hittills bästa fotboll under Pep Guardiola. 14 mål och 4 assist står Müller på efter hösten och han kommer att vara med i poängtoppen när säsongen räknas samman. Trea blir en annan Dortmundspelare i Henrikh Mkihtaryan som verkligen har blommat ut och tillsammans med Aubameyang varit en av anledningarna till Dortmunds stora lyft denna höst.

Annons

Höstens bästa värvningar

  1. Javier Hernandez (Bayer 04 Leverkusen)
  2. Douglas Costa (Bayern München)
  3. Yoshinori Muto (1. FSV Mainz 05)

Motiveirng: Det finns otroligt många spelare som kan nå en topp 3-lista över höstens nyförvärv och jag anar att det finns lika många åsikter som det finns spelare i Bundesliga kring vad man tycker. I min lista återfinner sig Chicharito högst upp på listan av den enkla anledningen att även om förväntningarna var förhållandevis stora så har han överträffat dem med råge. Han har petat ikonen Stefan Kießling och mexikanen har varit ovärdelig med sina 11 Bundesligamål under hösten. Tvåa på listan hamnar Douglas Costa som har varit Bayern Münchens bästa nyförvärv under sommaren. Costa har imponerat och visar att det finns en framtid efter Robben och Ribéry. Sist men inte minst återfinns Yoshinori Muto som verkligen har hittat rätt i Mainz. Okazaki såg ut att bli ett rejält tapp för Mainz men Muto har täppt till luckan och ryktas redan till flera toppklubbar.

Annons

Höstens sämsta värvningar

  1. Franco Di Santo (FC Schalke 04)
  2. Milos Jojic (1. FC Köln)
  3. Dante (VfL Wolfsburg)

Motivering: Ytterligare en lista där det finns flera goda kandidater som skulle kunna vara med. För mig är höstens sämsta värvning (och detta är endast sett till Bundesligaprestationer) Franco Di Santo som värvades in som en lösning till Schalkes offensiv där Klaas-Jan Huntelaar blivit till åldern. Di Santo har inte imponerat under hösten och har knappt setts till i Bundesliga. Det kändes som en stor värvning på förhand och med tanke på hur bra Di Santo var i Bremen är hans insatser i Schalke under all kritik. Bakom honom finns Milos Jojic som efter sommarens U21-EM kändes som en perfekt värvning för Köln men serben har inte alls imponerat i den nya klubbtröjan. Dante har inte imponerat alls sedan han i slutet av augusti lämnade Bayern för Wolfsburg. Mittbacken har inte varit den trygghet som Wolfsburg sökt och hamnar därför på listan.

Annons

Höstens tre överraskningar (spelare)

  1. Julian Weigl (Borussia Dortmund)
  2. Kevin Kampl (Bayer 04 Leverkusen)
  3. Yunus Malli (1. FSV Mainz 05)

Motivering: En spelare som inte kom med på listan över höstens bästa värvningar men som verkligen har imponerat är Dortmunds Julian Weigl. Den unge mittfältaren kom från 1860 München som ett av Dortmunds minst namnkunniga nyförvärv men gick omedelbart in och satte sin prägel på laget. Spelskicklig och intelligent mittfältare som har spelat sig till en plats i laget vilket får imponera med tanke på att det pratades om att han skulle lånas tillbaka till 1860 när han köptes in. Kevin Kampl har hittat rätt i Leverkusen efter en svag vår i Dortmund. Den allsidige mittfältaren har varit ett utropstecken i ett Leverkusen som varit skakigt under hösten. Sist men inte minst har vi Yunus Malli som funnits under en längre tid i Mainz som den här hösten har varit bländande i sin lugna tillvaro. Malli kommer, om hans form fortsätter, troligen värvas till en större klubb efter säsongen.

Annons

Höstens tre besvikelser (spelare)

  1. Arturo Vidal (Bayern München)
  2. Julian Draxler (VfL Wolfsburg)
  3. Pierre-Emile Højbjerg (FC Schalke 04)

Motivering: Tre spelare som kom in som nyförvärv men som verkligen har underpresterat återfinns på denna lista. Den största besvikelsen för mig är Arturo Vidal som var Bayerns stora värvning men som har varit en blek kopia av sig själv under hösten. Förväntningarna på Vidal som det nya råskinnet, spelaren som skulle få energin att flöda på Allianz Arena har inte motsvarats och om Bayern planerar att vinna Champions League i vår behöver Vidal komma igång. Julian Draxler värvades efter att Kevin De Bruyne släpptes av Wolfsburg men Draxler har inte varit något utropstecken i sin nya klubb. För de summorna som Wolfsburg betalade förväntar man sig mer och Draxler har mycket att leva upp till. Trea på listan är Pierre-Emile Højbjerg som lånades in av Schalke men som knappt på speltid och när han väl fått det har han inte alls sett bra ut. Den danske supertalangen börjar få ont om tid innan han gått från talang till en ordinär a-lagsspelare.

Annons

Höstens tre överraskningar (lag)

  1. Hertha Berlin
  2. SV Darmstadt 98
  3. FC Ingolstadt

Motivering: Höstens lag och stora överraskning är för mig Hertha Berlin. Förra säsongen var Hertha ett högst blekt lag som överlevde mycket tack vare andra lags brist på kvalitet, inte Herthas egna. Pal Dardai har under sommaren jobbat hårt med laget som ser fysiskt starkare ut, bekvämare ut i sin taktik och generellt mer glada ut på fotbollsplanen. Man ska inte heller underskatta sportchefen Preetz roll då han träffat rätt med de flesta av sina nyförvärv. Nykomlingarna Darmstadt och Ingolstadt har trots att man inte spenderat särskilt mycket pengar gjort ett bra jobb och inte alls blivit överkörda som många hade trott på förhand. Imponerande höst från båda klubbarna, men Hertha är exemplet som står ut lite extra.

Höstens tre besvikelser (lag)

Annons
  1. 1899 Hoffenheim
  2. VfB Stuttgart
  3. Werder Bremen

Motivering: Föga förvånande är det tre bottenlag som befinner sig som besvikelserna från hösten. Wolfsburg hade varit ett alternativ men jag tycker att Hoffenheim, Stuttgart och Bremen har stått ut i mängden som besvikelser. Hoffenheim för att de trots rätt starka nyförvärv och sikte på Europa League varit under isen en större del av hösten. Stuttgart för att deras nya satsning med Zorniger som tränare dog före den ens hade kommit igång. Bremen för att de inte kunde bygga vidare på deras fantastiska vår förra säsongen utan istället ser fullständigt splittrade ut i sitt spel. Hoffenheim är den största besvikelsen men i ärlighetens namn fanns det många goda kandidater till den titeln.

Höstens tränare

  1. Dirk Schuster (SV Darmstadt 98)
  2. Pal Dardai (Hertha Berlin)
  3. Annons
  4. Martin Schmidt (1. FSV Mainz 05)

Motivering: Nu vet jag att några sitter och tänker ”hur kan denna lista skilja sig så från de tre klubbarna som överraskade?”. En rimlig fråga men för mig är det vissa saker som skiljer i bedömningen. En klubb kan överraska tack vare flera individers jobb. Det kan vara spelare, sportchefer, tränare som lyfter en klubb – inte specifikt just tränaren. För mig återfinns där höstens tränare i Darmstadt, det vill säga Dirk Schuster. Schuster har fått Darmstadt till en nivå där de inte är slagpåse som de faktiskt borde vara. Darmstadt spelar ingen bländande fotboll men spelar efter sina resurser. Schusters förmåga att jag just anpassa taktik och nivå efter lagets kunskaper är imponerade och därför hamnar han högst på listan. Tvåa är Pal Dardai som är en av de stora anledningarna till Hertha Berlins ansiktslyft, men han är inte helt ensam bakom jobbet. Trea hamnar Martin Schmidt som verkligen har fått Mainz att överprestera trots att man egentligen inte har blivit särskilt mycket bättre under sommaren.

Annons

Höstens tre händelser

  1. Robert Lewandowskis 5 mål
  2. André Schuberts Mönchengladbachvändning
  3. Claudio Pizarros återkomst i Bremen

Motivering: Sist men inte minst tänkte jag ta upp tre saker som inte hamnar någon annanstans men som måste nämnas från hösten. Först och främst måste man nämnas Robert Lewandowskis makalösa målkalas mot Wolfsburg. Inbytt och sedan fem mål inom loppet av nio minuter. Något som kommer att vara kvar i historieböckerna i ett bra tag framöver. André Schubert klev in i Mönchengladbach efter ikonen Lucien Favre som inledde säsongen med fem förluster och Schubert har under hösten för Mönchengladbach tillbaka till toppen, bland annat genom en seger mot Bayern München. En annan händelse som måste nämnas är Claudio Pizarros återkomst i Bremen som ledde till stort jubel och fina ankomstscener på flygplatsen i Bremen. Pizarro har tyvärr inte imponerat på planen, men återkomsten var mäktig.

Annons

God fortsättning!

Adam Nilsson

Senaste tweets

Arkiv

ANNONS
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto