Det sista halvåret är avgörande för hur Guardiola blir ihågkommen

Ikväll startar Bayern München och Pep Guardiola sitt sista gemensamma äventyr när de möter ett Hamburg utan Albin Ekdal. Drygt en månad efter att spanjoren annonserat att han inte kommer att fortsätta i klubben när hans kontrakt går ut till sommaren. För Guardiola är det sista halvåret avgörande för hur han kommer att bli ihågkommen, inte minst då han själv ännu inte levererat till den hype som uppstod när han för  tre år sedan offentliggjordes som Jupp Heynckes efterträdare.

Pep Guardiola har under sin tid brottats i München brottats med en negativ känsla av att inte ha uppnått sin egen eller lagets fulla potential. Trots två Bundesligatitlar, en cuptitel, en Super Cup-titel, en VM-titel och två semifinaler i Champions League har det alltid funnits en känsla av besvikelse hos supportrar och journalister i Tyskland. Guardiola har nästan fått ursäkta sig för sina resultat. Med spanjoren kom tron om att Bayern skulle leverera ytterligare en trippel efter att Jupp Heynckes avslutat med det.

Guardiola fick ärva ett lag som vunnit allt. Han fick efterträda en tränare i Jupp Heynckes som inte bara skrivit in sig i historieböckerna, utan också en tränare som kommit att bli omtyckt och älskad av klubbens supportrar. ”Don Jupp” med det känsloladdade, högröda ansiktet skapade ett emotionellt starkt band med sina spelare och klubbens supportrar som syntes i resultaten. Heynckes charmerade journalister, bjöd på sig själv och var personlig samtidigt som han behöll professionalismen.

Det var ingen enkel roll för Guardiola att ersätta och spanjoren har inte heller försökt att efterhärma sin företrädare. Guardiola har under sina två och ett halvt år i München endast ställt upp på två intervjuer – båda med sponsorn Audi. I övrigt har han hållit sig från den mediala scenen, ställt upp på presskonferenser men alltid med en viss brist på engagemang och trivsel med journalisterna. Pep har format ett professionellt förhållande, men han har aldrig försökt knyta närmare band till media eller genom media till utomstående.

Bristen på emotionellt band till klubben och dess supportrar har också varit en grund till att kritik har uppstått vid första möjliga ögonblick. För ärligt talat är det svårt att vara kritisk mot en tränare som uppvisar ett snitt på 2,57 per match. Ett snitt på 2.58 mål per match och ett snitt på 0.57 insläppta. Guardiola med stor sannolikhet gå till historien som den siffermässigt mest framgångsrike tränaren i Bayerns historia, men inte mer än så. Och intrycket är att han aldrig velat mer än så.

Guardiola kom in med uppgiften att bygga vidare på det arbete Bayern påbörjat under Louis van Gaal och Jupp Heynckes. Spanjoren har under sin tid gjort Bayern till ett flexiblare, mer dominant lag än tidigare. Guardiola har utvecklat ett redan färdigt lag till att vara ännu bättre, individuellt starkare men trots alla steg i rätt riktning finns det en avsaknad av något mer. Guardiola själv har talat om  “titlar som siffror” och “fotboll som känslor”, där känslorna trumfar titlarna. Men i slutändan är det titlarna som fansen kommer ihåg. Inte utvecklingen. Inte dominansen.

För Guardiola är kvällens möte med Hamburg inte bara inledningen på sin sista period i Bayern München. Det är också en inledning på ett halvår som kommer att vara avgörande för hur han blir ihågkommen efter att han har lämnat. Spanjoren kommer aldrig att bli älskad på samma sätt som Jupp Heynckes, Ottmar Hitzfeld eller Udo Lattek. Men han kan hamna på listan med dessa namn och bli ihågkommen som en av de bästa – för att inte säga den bästa. Och det är inte fy skam i sammanhanget.