För 13:e av 18 möjliga gånger klarade sig Bundesligalaget kvar efter ett nervkittlande kval. Den här gången var det Eintracht Frankfurt som lyckades övermanna utmanarna FC Nürnberg. Efter 1-1 på hemmaplan räckte det med gårdagens 1-0 för att bankstaden Frankfurt nästa år ska kunna räkna in Bundesligaspel. Men frågan är om det inte är dags att vi säger tack och adjö till kvalspel.
”Sett över två matcher var Eintracht Frankfurt värdiga vinnare”, sa FC Nürnbergs tränare René Weiler ödmjukt efter gårdagens uttåg. Det hade kunnat låta annorlunda. För Nürnberg var det säsongens blotta andra förlust hemma på Grundig Stadion och den mest kostsamma. Utöver otaliga miljoner av tv- och sponsorintäkter går miste om, är det framför allt 34 heroiska matcher som blev bortraderade i och med förlusten i kvalet. Nu krävs det ytterligare en stark i 2. Bundesliga för att klassiska Nürnberg ska kunna ta sig tillbaka till Bundesliga. Klart att både irritationen och frustrationen nere södra Tyskland är rätt stor en dag som denna. Det borde den vara.
Och i vanlig ordning var det två spelmässigt dåliga matcher vi bjöds på. Jag kan inte minnas när jag senast såg två kvalmatcher som bjöd på estetiskt elegant fotboll. Visst, kvalmatcherna har genom åren bjudit på annat. Som ett osannolikt avbrott 2012 när Hertha Berlin ställdes mot Fortuna Düsseldorf där en spelare attackerade domaren i katakomberna. Eller Marcelo Diaz frispark i sista minuten som tog Hamburger SV till en förlängning mot Karlsruher SC, en förlängning som sedan HSV vann i. Visst, fina minen och till viss del historiska sådana, men sådana jag skulle kunna klara mig utan.
Men sällan eller aldrig handlar det om fotbollsmässigt starka minnen. Fär även om många, inklusive jag själv, vill tro att nerven i dessa kvalmatcher kan leda till fantastiska tillställningar är det mer än sällan så. Det brukar istället vara tillknäppt. Passningsspelet är alltid undermåligt. Det är inte ens kvalitativ brunkarfotboll vi bjuds på. Det enda som är värt att ta notis av är hur gråhåriga tränarna är veckan innan kvalspelet drar igång och hur det ser ut efter de två matcherna. För på själva planen finns det aldrig något att hurra för.
Därför är det dags att fundera över om kvalspel verkligen är rätt väg att gå i framtiden. Efter 17 år tog man tillbaka denna form 2008, innan dess var det tre lag som åkte rätt ur och tre lag som gick direkt upp. Med kvalspelet ville man återfå nerven, förlänga säsongen ytterligare lite (vilket aldrig ser fel ut när man förhandlar med tv) och ge fotbollssupportrarna en liten extra knall att gå ut på. Något som får en att redan i slutet av maj börja sukta efter kommande säsong som drar ifrån först i augusti.
Men i ärlighetens namn, hur mycket extra ger det? Vi får se 22 mentalt slutkörda spelare i längtan på semester (eller i årets fall kanske EM-slutspel eller Copa America) passa bollen över halvdana gräsmattor i minst lika stort behov av vila som spelarna. För att det förhoppningsvis ska leda till att någon gör mål på de där tre halvchanserna man under 180 minuter lyckas skapa när inställningen inför varje match är att ”ge fan i att släppa in ett mål”.
”Hey, come again next year!”. Nej, jag skulle inte tro det.
Det är dags att Bundesliga tar klivet och lämnar kvalspelet bakom sig och utökar ligan från 18 till 20 lag. Tre lag går upp, tre lag går ner – inget kval att snacka om. Precis som i Premier League, La Liga, Serie A och Ligue 1. Det finns tillräckligt med kvalitativa lag i Tyskland för att det steget ska gå smärtfritt till, utan att folk åberopar det klassiska ”det blir för enkelt att hålla sig kvar”-kortet. Ytterligare fyra matcher skulle schemamässigt vara långt ifrån en omöjlighet att få till och möjligheten att tyska talanger får speltid i Bundesliga ökar i och med att lagantalet skulle öka (tveksam kausalitet men ni förstår min poäng).
Det fanns naturligtvis massvis med argument för och emot, men i min värld är argumenten för en liga med 20 lag betydligt fler än de som är emot. Och när det betyder att vi slipper dessa fotbollsmässigt bedrövliga kvalmatcher, är det bara att hoppa på tåget omedelbart. För matcher som de mellan Eintracht Frankfurt och FC Nürnberg ger ingen vidare eftersmak.