Mycket tyder på att relationen mellan Borussia Dortmund och Thomas Tuchel börjar gå mot sitt slut. De senaste veckorna har schismen eskalerat och det har blivit allt tydligare att glipan mellan de två parterna har växt sig allt större. Numera ser den ut att vara så pass stor att det kommer vara svårt att gå vidare från det här tillsammans.
Flera tidningar i Tyskland har under de senaste dagarna framfört olika argument till varför det har gått så långt som det nu har gjort. Många har pekat på att den svåre Tuchel är anledningen till att relationen har brustit så rejält. Få, väldigt få, har pekat med fingrarna mot klubbledningen och chefen Hans-Joachim Watzke.
Det är naturligtvis inte konstigt i sig. Att Tuchel inte är den lättaste personen att jobba med är allmänt känt inom tyska fotbollskretsar. Många har på sistone blivit påminda om exempel från tiden i Mainz där tränaren gjorde sig mer eller mindre omöjlig. Han avslutade trots allt sin tid där med att sitta ut sitt sista år på kontraktet långt bort från klubbens tränarbänk.
I Mainz kunde Tuchel vara knepig. Resultaten var bra nog för att en klubb med sådana små resurser inte kunde eller skulle vilja gå skilda vägar. Klubben kunde helt enkelt leva med hans brister eftersom att de visste att de med stor sannolikhet inte skulle kunna hitta en tränare av samma kaliber som skulle leverera lika bra resultat.
I Dortmund har Tuchel varit knepig, men han tycks ha missat att hans betydelse är betydligt mindre i den omgivningen än vad den var i Mainz. Beroendet är inte lika stort från klubben och Dortmund har attraktion nog för att locka till sig nya tränare som hierarkiskt ligger på samma plats som Tuchel i fotbollsvärlden.
Vilket tränaren själv tycks ha blivit varse om först under de senaste dagarna. Då kritiken har växt sig starkare. Då uttalandena mellan parterna blivit allt hårdare. För i veckan meddelade Tuchels agent att han ville ha ett slut på situationen och att målsättningen var att tränaren skulle stanna kommande säsong. Kort därefter gick tränaren själv ut och sa att Watzke hade all rätt att uttrycka sin fria åsikt i media, oavsett om den var kritisk mot Tuchel eller inte.
Om det är ett tecken på förlust och uppgivenhet, eller ett sista försök att rädda sitt ansikte är upp till var och en att tolka. Jag tror att Tuchel försöker rädda sig själv. Han har insett att för hans egen karriär vore det ett tungt bakslag att få lämna Dortmund i förtid. Speciellt eftersom att det inte hade varit grundat på det sportsliga, utan det personliga vilket skulle kunna avskräcka eventuella framtida klubbar från att värva honom.
Tuchel har mycket att skylla sig själv. Han har inte varit den mest tillmötesgående tränaren i historien. Han har alienerat sig från medarbetare, klubbledning och i vissa fall spelare. Hans maniska kontrollbehov och ego har många gånger satt honom i situationer som gjort honom till en måltavla för kritik. Det går inte att säga något annat om saken, det går inte att försvara honom där.
Men han är långt ifrån ensam om att ligga till grund för det. Dortmunds ledning med Watzke i spetsen har inte heller hanterat situationen med bravur. Utöver löften som brutits gentemot Tuchel, har han i egenskap av klubbledare också fört märkliga debatter via media som givit ett Hoeneßskt intryck med skillnaden att han inte haft samma pondus. Vilket gjort budskapen löjeväckande snarare än kraftfulla.
Oavsett om Tuchel blir kvar eller inte, där mycket tyder på det förstnämnda, så måste klubben göra en oerhört viktig sak. Det är att släppa romantiken kring tränarrollen. Jürgen Klopp var fantastisk, one of a kind, men efterföljarna kan inte vara som honom och kommer inte att vara det. Och även om det inte är uttalat finns det fortfarande ofta en känsla av att Tuchel många gånger jämförs med sin företrädare. Att Watzke i form av personlig vän till Klopp alltid benchmarkar mot honom, vilket kommer ske kommande tränare också.
Inte är det förvånande att två av namnen som nämns som eventuella ersättare till Tuchel är klubbens tidigare U19-tränaren Hannes Wolf och tidigare U23-tränaren David Wagner. Två tränare som jag tror bara skulle bygga hela den romantiska bilden av tränarrollen i Dortmund, som en högtidlig fackla som förs vidare från människor med de rätta dragen (där Tuchel då inte passar in alls).
Och jag har full förståelse för den romantiken. Herregud, hur många Bayernsupportrar springer fortfarande inte runt och skriker tillbaka till svunna tider när Jupp Heynckes var tränare? Eller till och med till Ottmar Hitzfeld (som kanske vissa BVB-supportar vill tillbaka till också?). Men det är en sak att supportrar gör det, en helt annan när klubbledningen gör det.
Det tredje alternativet som nämnts är Lucien Favre. En tränare som inte direkt gjorde sig känd för att vara den mest gemytliga att ha och göra med. Han gjorde det visserligen bra i Mönchengladbach, men hade också ett rykte om sig att inte var den enklaste att hantera och han bad självmant vid flera tillfällen om att få lämna klubben (trots sportsliga framgångar). Så om det vore ett steg mot förbättring tvivlar jag på, även om det skulle vara ett steg från romantiken.
Visst, Tuchel kanske är ett olösbart problem och det är kanske är helt rätt att göra sig av med honom i sommar. Även om jag tror att man inte kommer hitta en ersättare som i resultat kommer att göra ett bättre jobb. Men det är helt klart att Dortmund inte löser hela problemet genom att byta tränare. Det kommer att krävas självrannsakan och en förändrad syn på tränarrollen i klubben för att det ska kunna bli riktigt bra på sikt.