Finland laddar för revansch efter haveriet i Stockholm i juni. Då svenskarna vann med 5-0 och Dif-stjärnan Kasper Hämäläinen skämdes så mycket att han inte ville gå ut på flera veckor.
På det finska landslagets hotell var det optimism och en tro på en framgång.
Daniel Sjölund var förvisso nära att tuppa av men innan det så pekade han på det svenska landslagets svaghet.
Försvarsspelet har sett darrigt och svagt ut.
Den rutinerade och offensive mittfältaren syftade givetvis på kaoset i den svenska backlinjen mot Ungern där det blev svensk förlust,
Fast Sjölund och alla andra kritiker glömmer en person. Olof Mellberg.
Mittbacken är tillbaka efter knäskadan som stoppade honom från spel i Budapest och även om han inte själv vill lyfta fram sin betydelse så vet alla som följer Blågult att det är två olika landslag om han spelar eller inte.
Under den sista svenska träningen på ett mörkt och regnigt Olympiastadion så visade Mellberg sitt rätta jag.
Även om det inte alltid är vackert är det ibland den typen av kompromisslöshet som man måste ha. I en duell med Christian Wilhelmsson så gick mittbacken in och kapade – och tittade inte ens åt ”Chippen” efter det.
Olof Mellberg spelade bara vidare i jakten på nästa seger. Han drivs av några inre demoner som innebär att han inte släpper en jävel förbi sig.
Varför? Ja, det är antagligen något för en psykolog men den inställningen han har är rätt unik – och har tagit honom långt.
Även om Olof Mellberg var klart förnärmad när vi i presspacket snackat med honom om hans inställning och attityd så vill han lyfta fram sin kvalitet och sina prestationer.
Som han så där lite lagom stört konstaterade: ”Det finns massor av otroliga vinnarskallar med rätt attityd som aldrig platsat i ett landslag”.
Efter en dag där Sverige till slut fick ta hem ett Nobelpris i litteratur via Tomas Tranströmer är det inte fel att hamna hos Johan Ludvig Runeberg. Den finlandssvenske poeten och författaren blev ju prisad av Svenska Akademien på sin tid.
Inte så att jag kan min Runeberg utan och innan – poeter och dikter är inte min grej - men Sven Dufva ur Fänrik Ståls sägner går inte ur så lätt.
Sven Dufva var en modig och plikttrogen soldat i kriget mot ryssarna 1808-09 (det var i det kriget som Sverige förlorade Finland till ryssarna) och Dufva gick ensam till attack mot ryssarna på en bro med ordern ”släpp ingen jävel över bron” ringande i sina öron.
Och det gjorde att hans finska kamrater kunde samla sig till motattack, även om det kostade Dufva livet.
Det är den Sven Dufva som Sverige saknat och när Olof Mellberg är tillbaka i landslaget så får Erik Hamrén den där härföraren.
Egentligen spelar det ingen roll vilken mittback som spelar ihop med Mellberg – det blir tryggt med den sämsta förloraren i svensk fotboll längst bak.
Om nu Mellberg ser till att hålla finnarna så är det bara upp till Sveriges offensiva spelare att se till att målen kommer. För att fixa de tre poäng som ger Sverige ett stort EM-hopp till på tisdag då ett reservbetonat Holland kommer till Råsunda.
Och sedan måste spelarna se till att Sveriges egen Sven Dufva tar sig igenom 90 minuter oskadd så han kan hålla bron även på tisdag.
Då kan det bli en sista mästerskapsresa för Mellberg som i så fall blir historisk med SJU mästerskap.
*****
Den finska fotbollsnationen blev rejält sårad på Råsunda.
Förbundskapten Mixu Paatelainen talade om en katastrof och att man vill visa hemlandet att man är bättre än så.
Inte riktigt bra.
*****
Den taggade sista svenska träningen skvallrar om att det är ett landslag som vet att det är en avgörande match som väntar.
Var rätt gött att se.
*****
Morten Olsen o Co gör bättre i att koncentrera sig på sitt.
*****
Planen ser verkligen bedrövlig ut. Dessutom ska det regna. Upplagt för finnkamp snarare än skönspel.