Diskussionen kring bredd- och akademiverksamheter är fortsatt en het potatis inom svensk fotboll, som försöker hänga med i konkurrenternas raska utveckling.
I avsnitt fem av poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" pratar gästen Peter Kisfaludy, som har jobbat med spelarutveckling i 30 år, om vikten av att värna både bredd- och elitverksamheten, samtidigt som man ger ungdomar möjlighet till att spela på den nivå man befinner sig på.
- Det är klart att det finns en konflikt. Om man pratar om att man vill ha en akademi så är det nästan att folk säger "den där killen är korkad". Jag tycker att vi ska vara rädda om vår bredd, alla ska få spela fotboll - men alla ska få spela fotboll på sin nivå, säger Kisfaludy och fortsätter:
- Det är det som är den stora skillnaden mot hur det ser ut i Europa och i Sverige. Det finns mindre länder, som Kroatien, Portugal, Holland och Belgien, där de lyckas och vi lyckas inte på samma sätt. Vi har det ganska bra och är ganska trygga i oss själva och vårt system och då får vi inte fram den här hungern på samma sätt.
2017 togs beslutet att förbjuda tabeller för barn under 13 år i hela landet. I september 2023 meddelade Stockholms fotbollförbund att man även tar bort serier helt och hållet för barn mellan åtta och tolv år.
Beslutet möttes av starka reaktioner, men Kenneth Öberg, som är sportchef i Stockholms fotbollförbund har en annan bild. När Öberg gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" pratar han bland annat om att det i praktiken rör sig om en väldigt liten förändring i administrationen kring ungdomsfotbollen.
- Det som det handlar om med serielösa matcher är en teknisk innovation där man anpassar matcher så att vi kan spela så många matcher som möjligt på den nivå vi vill spela på. Om man kan styra det på ett annat sätt så blir det ett mer flexibelt seriesystem för barn under 13 år, säger Öberg:
- Jag tror att det viktigaste i hela bredd- och elitfrågan är att inte hålla den polariserad, där det ena är viktigare än det andra. Man måste förstå att det här spektrumet är viktigt för oss.
2018 valde Skåne, Halland och Västergötlands distriktsförbund att bojkotta utvecklingslägret i Halmstad (tidigare känt som elitlägret). Ställningstagandet satte i gång en debatt inom svensk fotboll, där den dåvarande F15-förbundskaptenen, Pia Sundhage, bland annat valde att inte ta med spelare från distrikten i sin första landslagstrupp.
Johan Johqvist var ordförande i Hallands fotbollförbund 2018 och när han gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" berättar han om det svenska fotbollsmaskineriet som en segrörlig apparat - som har fastnat i gamla hjulspår.
- "Så här har vi alltid gjort" är ett epitet och ett annat epitet är "så här har vi aldrig gjort". Det finns förändringsbenägenhet och det finns absolut förändringsbenägna medarbetare, jag tror till och med att de är en majoritet, förklarar Johqvist:
- Problemet är att det finns någon form av tystnadskultur, det finns någon form av belöningssystem som är lite spännande. Det kan vara att man har någon tröja där det står "Svenska Spel" och då är man inne i gänget och man kan få biljetter till landskamper och sen kan man få en titel inom ett distrikt och det är klart att man, omedvetet, är rädd om de favoriseringar som jag kan få genom att ha de här sakerna. Det är klart att det skapar en viss obenägenhet till förändring.
Ulf Carlsson var en av hjärnorna bakom den så kallade "Göteborgsmotionen" som i stora drag handlade om att elitklubbarna ska dela med sig av sina resurser och intäkter till breddklubbarna. En motion som man hoppas se långsiktigt resultat från.
Efter SVFF:s förbundsmöte tidigare i år stod det klart att motionen röstades ner med siffrorna 238-15, men när Carlsson gästar "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" är han tydlig med att han vill se en symbios mellan bredd och elit - och att det inte behöver vara en fråga om det ena eller det andra.
- Svensk fotboll äger rättigheterna och då är frågan hur vi ska använda de rättigheterna. Då tycker motionen att vi ska använda de rättigheterna så att vi gör en fördelning som ser annorlunda ut.
- Det vill säga att vi, i vårt förslag, låter 75 procent av intäkterna stanna kvar och så lägger vi ner 25 procent i de lägre nationella serierna, för att de ska ha möjlighet att hålla en bättre kvalitet, eller höja sin kvalitet - som på sikt gynnar svensk fotboll. Det är också intressant att i dag titta på vart alla pengar går. Hur mycket av pengarna stannar kvar och hur mycket går ur hand i mun? Det vill säga att vi har föreningar i systemet som i princip använder pengarna för att värva in ett lag, som inte så sällan består av spelare som inte kommer från regionen.
Lyssna på hela avsnittet kring debatten mellan bredd och elit i poddserien "Blågul framtid - om krisen i svensk fotboll" i spelaren.