Under AIK:s träningsläger i Dubai har Rikard Norling berättat om hur bra det är att ha med Jussi Sjöblom och när Daniel Sundgren berättade om sin tuffa kamp tillbaka efter att ha drabbats av akuta andningssvårigheter så sa även han att det är skönt att ha med Jussi.
Så vem är den där Jussi som tränare och spelare pratar om?
Fotbollskanalen bestämde sig för att ta reda på svaret.
- Jag har varit i klubben sedan 1994. Det är ett tag. Jag började som ungdomstränare men har sedan jobbat mycket med AIK-stilen och värdegrunder över huvud taget och om det har uppstått någon problematik så har jag jobbat med det. Det kan dels vara i grupper, dels individuellt. Jag har följt en del spelare som har haft behov av det under årens lopp, då också i A-laget. Varit med när det har uppstått saker och ting som inte tillhör vardagen, som till exempel Ivan Turinas bortgång, matchfixningen och den typen av saker, säger han.
Åtta år efter att Jussi Sjöblom började jobba inom AIK började han engagera sig i värdegrunder. Det var efter en händelse 2002 då klubbens 15-årslag var på träningsläger i Katrineholm, då fyra spelare senare dömdes för olaga tvång och ofredande efter att ha utsatt lagkamrater för sexuella övergrepp.
- Sådant ska så klart inte hända. Det var ett träningsläger och det blev en inkilning där. Då började vi att jobba med värdegrunder. Då blev det mer aktuellt att börja titta på värdegrunder inom fotbollen, framför allt i ungdomsfotbollen. Jag och Janne Lind, som då arbetade med utbildningar och sådant, skrev utbildningsprogrammet ihop. Vi jobbar också utifrån det med både spelare och ledare. Efter den tragiska händelsen i Katrineholm tog AIK som klubb ett stort ansvar, säger Sjöblom.
Om du blickar tillbaka, vilka händelser är det som har stuckit ut mest där du har blivit inkopplad?
- Katrineholmshändelsen blev ju en väckarklocka på något vis. Sedan är det klart att Ivans bortgång var så klart oväntad och alla reaktionerna som uppstår i en sådan situation utifrån att det blir ett chockbesked för alla men också funderingar som sätter igång hos alla andra. Hur man bearbetar sorg och så vidare. Så det är de stora grejerna. Sedan tycker jag att ”Stams” (Kenny Stamatopoulos) grej med matchfixeringen, där är hans agerande stort, otroligt. Och vi har väl haft andra saker inom ungdomsfotbollen som har varit ganska utmärkande med rättegångar och så. Det har varit en del i ungdomsfotbollen som har varit beklagligt och sorgligt.
- Så det är några saker som har hänt genom åren. Det är en stor verksamhet. Det är jättemycket folk inblandade med både barn, ungdomar och vuxna. Så det är inte konstigt att det någonstans ibland händer något. Jag tycker faktiskt att AIK har bra beredskap när något händer.
Har du någon utbildning?
- Jag är lärare i botten. Sedan har jag jobbat under alla år både som lärare men även mycket med andra delar just utifrån det vi är inne och pratar om nu. Jag har jobbat som kurator och har gått andra utbildningar, till exempel en terapeututbildning, så jag har jobbat mest med den typen av frågor.
Vilka saker har varit svåra?
- Det finns ju alltid svårigheter och knepigheter när det gäller människor. Det som tog väldigt mycket tid var ju Dulee Johnson. Det var inte lätt att hantera för varken honom eller för mig.
Under mer än fyra år var Jussi Sjöblom inkopplad och avlönad som stödperson åt den förre AIK-mittfältaren Dulee Johnson. Johnson hade framgångar på fotbollsplanen och var med och tog SM-guld 2009, men hade stora problem utanför planen. Bland annat åtalades han i november 2010 för våldtäkt men friades en månad senare i tingsrätten, och i januari 2011 dömdes han för sexköp.
- Det var under ett par år. Att jobba med människor, man förändrar ju inte saker och ting så här utan det är ju ett långsamt arbete. Men det får det ju vara när man ska nå resultat.
Kan det vara extra svårt att jobba med spelare som både av andra men även av sig själva ses som stjärnor - kan den typen av människor ha svårt för att vara mottagliga?
- Det finns mycket sanning i det för är man stjärna och inte hanterar det på ett ansvarsfullt sätt så är det lätt att man går över tröskeln eller över gränsen. Sedan är det andra problemet att inte vara en stjärna själv utan hur omgivningen ser på en, hur omgivningen vill… för om vi tar Dulee som exempel så var det väldigt många människor som ville glassa i hans närvaro vilket innebar att han blev en ännu större stjärna och kunde inte hantera det, och då var det folk med egna intressen. Det blir ju jäkligt svårt som stjärna att hantera det om man inte står jäkligt stabilt från början, säger Sjöblom.
Det finns ju saker som händer som kommer fram i ljuset och som alla får veta, hur ser det ut bakom kulisserna - har det varit vanligt att spelare kommit till dig och inte mått bra?
- Ja det är ju precis som med alla andra människor. Man har perioder i livet där allt kanske inte är en dans på rosor och då kan det vara bra att ha någon att prata med och titta på sin situation. Så visst är det så. Jag skulle säga att det är precis lika vanligt som det är bland icke-fotbollsspelare.
- Spela fotboll på den här nivån är ju en konkurrenssituation hela tiden, så att hitta balansen hos sig själv och vara en del i kollektivet men också kunna vara individen. Det är klart att känslor kommer och går och då kanske man ebbar lite och behöver lite hjälp.
Har du sett att det har gett resultat?
- Det tycker jag absolut men sedan är det svårt att mäta vissa saker, men det har det definitivt. Sedan är det ju också hur man ser på det och vilka mål man har haft med det.
När har det varit som jobbigast i AIK-truppen?
- Jag har svårt att rangordna på något vis. Händelserna som vi kallar för någon form av krissituationer är alltid jobbigt på sina sätt och har olika jobbigheter och påverkar människor på olika sätt. Så jag vet inte direkt så.
Hur såg ditt jobb ut när Ivan gick bort - var det många som ville prata med dig?
- Ja det såg ut så bara att jag fanns till och man hade möjlighet att prata. Det var en hel del som gjorde det. Men inte alla.
Är fotbollsspelare mogna i att ta kontakt när det behövs eller kan det bli bättre?
- Det där är också ganska individuellt. Jag tror att en del mer har reflekterat över sin tillvaro och känner kanske att man behöver lite hjälp, men det ser väldigt olika ut.
När var senast en spelare kom och ville prata med dig?
- I går. Men vad det handlade om vill jag inte berätta om, det var privat.
- Det är spännande att vara med så här mycket i dygnet runt-verksamheten och titta på det som händer och sker. Jag tror att det inom lagidrotter finns behov av att ha de här delarna.
Hur ser det ut bland ledarna - har det genom åren varit vanligt att också ledarna har behövt prata?
- Ja, absolut. Alla människor har mer eller mindre behov av det och jobbar man i ett team i en verksamhet med väldigt tydlig resultatfixering så är det klart att det blir en slags inre press i det hela och då behöver man också få kunna ventilera och reflektera över att inte bara stångas med varandra heller. Absolut att en del ledare har haft behov av det,
Har du upplevt tränare som verkligen har behövt det?
- Ja absolut.
Den här gången kopplades du in A-truppen och har funnits med sedan årsskiftet - varför är du med nu?
- För att klubben tycker att jag ska vara här.
Hur mår AIK-truppen nu?
- Jag tycker att den mår bra. Absolut. Det är lite skavanker och skador och något som inte har det så roligt och så. Daniel Sundgren har ju sin rehabtid och han är ju sugen så klart att få springa här på grönbete precis som alla andra, men han har tålamod.