Ordnat kaos är intrycket man får av arbetet inne i Häckens träningsanläggning Gothia Park Academy.
Kartonger i varje hörn, material på överfulla skrivbord och människor som inte tycks ha annat än jobb i blicken.
Knappa fyra dagar återstår tills dess att 1730 lag innefattande 40 000 spelare och ledare väller in i Göteborg för att göra Gothia Cup till världens största fotbollsturnering för ungdomar. Det finns en del att göra innan dess.
- Men vi har gjort det förr. Vi har våra mallar och rutiner att arbeta efter. Jag tror inte att någon hade klarat av ett sådant här evenemang om det bara hade kommit pang, det ska lösas. Det kräver rutin, säger Dennis Andersson.
Han har ett eget kontor längst in i byggnaden. Avskilt från kaoset, men ändå mitt i det.
Sedan början av 80-talet har han titeln generalsekreterare. Han är högsta hönset.
När han klev in i Gothia Cup var antalet deltagande lag bara runt 300 och klubben Häcken, som arrangerar turneringen, befann sig en bra bit ifrån sverigetoppen.
Det har hänt en del sedan dess.
***
- Den där är unik!
Dennis Andersson lägger ner de gulbågade glasögonen på skrivbordet och snurrar runt i kontorsstolen. Han följer min blick upp mot den tavla som har placerats mitt på väggen bakom hans rygg. "Gothia Cup 1975". Texten är skriven med grönt tryck på den inramade vita T-shirten.
- Det var en man, han var väl i 80 årsåldern, som kom upp och skänkte den när vi flyttade hit för sju år sedan. Han var funktionär tror jag under det där året och sa att han hade flyttat många gånger, men aldrig velat slänga den. Jag hade aldrig sett någon sådan innan, säger Andersson och börjar, nästan likt en historieprofessor, berätta historien om Gothia Cup. Allt började just 1975.
- Då hade Häcken en spelare som hette Roy Johansson som Gais ville ha. Häcken låg väl i division 3 och Gais spelade i allsvenskan. Gais hade inte riktigt råd att betala något för honom även om det inte var så stora pengar på den tiden. Då sa Häcken: "Vi har ideér på att göra en ungdomsturnering i fotboll. Skulle ni kunna hjälpa till med den istället för att betala?". Och så blev det.
Dennis Andersson var inte själv involverad på den tiden, "Jag var ju knappt född då!", utan klev in först i början av 80-talet. Då hade den omedelbara succén avtagit, deltagarantalet sjunkit och Gais dragit sig ur samarbetet på grund av för dålig lönsamhet. Turneringen var påväg att gå i graven.
- Jag var inte så gammal, bara 20 år någonting. Jag ville bli FN-ambassadör, det var min grej. Jag skulle bli diplomat, jag skulle vara officiell och förändra världen. Men sedan tänkte jag: "Kanske kan man göra det på hemmaplan? Kanske kan man göra något här där hela världen är med?". Jag såg möjligheterna där. Gothia Cup var egentligen slut, men Häcken tyckte att det lät intressant och så började vi göra det här till en riktigt internationell mötesplats för ungdomar.
Det blev en nystart som gav en ny succé. Lagen ökade, de olika länderna likaså. Med en målsättning att vara bättre än alla andra växte Gothia Cup förbi samtliga ungdomsturneringar som poppade upp runt om i Europa. En imponerande bedrift.
De fick dock hjälp på travel, Dennis Andersson är den förste att erkänna det. Först från det svenska herrlandslag som tog VM-brons i USA 1994. Efter deras magiska sommar fick allt fler upp ögonen för det svenska fotbollsundret. Det gav Gothia Cup ett uppsving. Sedan, ett år senare, såg friidrotts VM i Göteborg till att turneringen kunde anlägga 25 nya gräsplaner.
- Arrangörerna ville använda Heden, vår viktigaste yta, som VM-by och sa att där kan det inte spelas någon Gothia Cup under det året. Vi gav oss inte och det blev en juridisk fråga tillslut... MEN!
Dennis Andersson tar i från tårna.
- Då hade hittade vi en lösning. Regementet på Kviberg hade precis lagt ner och jag hade hört att det fanns minst en fotbollsplan där. Jag åkte dit och när jag kom fram fick jag se ängarna bakom där. "Här skulle man kunna göra fotbollsplaner. 20-25 planer!", tänkte jag. Så vi la fram en kompromiss: "Ni får möjlighet att bygga upp VM-byn på halva Heden. Sedan ska ni lägga färdigt gräs på de två andra planerna så att vi kan spela Gothia där. Och så vill vi ha 25 stycken fotbollsplaner på Kviberg". Snacka om förhandling under galgen! Men vad skulle de göra? De sa okej, vi fick de 25 planerna och kunde tack vare det ta bort 25 grusplaner. Inom loppet av några år var Gothia Cup bara en grästurnering. Det var en jätteviktig grej. Otroligt viktigt. Och det är lite sådana grejer man måste ha med i en sådan här framgångshistoria.
Dennis Andersson tystnar. Som om han vill få det där sista ordet att sjunka in ordentligt.
För Gothia Cup är sannerligen en framgångshistoria. 275 lag och fem nationer deltog 1975, 1730 lag och 82 nationer deltar när 2017-års upplaga drar igång under söndagen.
Det är svårt att ta in.
Plötsligt har över en halvtimme flugit förbi och det känns lägligt att börja väva in arrangörsklubben Häcken i den här historien.
Om man tänker på Häcken, de har ändå gått från division 3 till allsvensk...
Meningen hinner inte fullbordas innan Dennis Andersson själv anar vilken fråga som är påväg.
- Hur mycket Gothia Cup har betytt i den utvecklingen?
Ja.
- Det är en uttjatad fråga!
Dennis Andersson skrattar.
Såhär då: Var hade Häcken varit om Gothia Cup inte hade funnits?
- Det där är en tanke, en fråga och ett resonemang som man kan ha. Men något sanningsenligt svar kommer vi aldrig få. Vi kan inte ta bort Gothia Cup och spela om bandet. Vi kan bara spekulera.
Så, spekulera!
- Jag skulle kunna säga såhär: Häckens framgång under 80-talet när man etablerade sig som ett elitlag, man gick upp i allsvenskan för första gången 1983, hade inte ett dugg med Gothia Cup att göra. Det fanns nämligen inga pengar i turneringen under hela 80-talet. Vissa år var det till och med en belastning för Häcken, så den framgången skapade man enbart på bra ungdomsverksamhet, skulle jag vilja säga. Och kanske förnuftiga värvningar.
Dennis Andersson hoppar fram till 90-talet.
- Då började det gå bättre för Gothia Cup. Vi började stabilisera oss och göra överskott. Det tillförde pengar till Häcken. Inte jättemycket dock, inte så att det gjorde någon jättestor skillnad, men det gav en viss trygghet. Sedan, i slutet av 90-talet, började vi bli lite mer internationella även på klubbsidan. Vi började titta på spelare från Nigeria, Brasilien och så. Då tillförde Gothia Cup den internationella kompetensen som gjorde att vi fick ett försprång gentemot andra klubbar som inte hade några naturliga kontakter i de länderna. Det är en fördel som har levt kvar fram tills i dag.
Waris Majeed är det mest konkreta exemplet på den där internationella kompetensen. Anfallaren spelade Gothia Cup 2009, värvades till Häcken strax därefter och vräkte in mål innan han såldes till ryska Spartak Moskva för 25 miljoner 2012. Det finns många som har gått liknande vägar. Bara i dagens trupp finns flera spelare som direkt eller indirekt har hamnat i Häcken tack vare Gothia Cup.
- Paulinho har aldrig spelat Gothia Cup, men kom via Gothia Cup-kontakter. Nasiru Mohammed kom via Right to Dream som ofta är med. Det är absolut minst tio spelare totalt genom historien som har kommit hit tack vare Gothia, säger Dennis Andersson innan han går tillbaka i historien. Till 2000-talet. Det är först då Gothia Cup börjar ge en ordentlig ekonomisk lönsamhet.
- I början av 2000-talet tror jag att det gjorde en skillnad för Häcken som elitklubb jämfört med andra klubbar, i mer pengar då. En skillnad som vi inte riktigt lyckades använda tillräckligt väl i form av att etablera oss i allsvenskan. Vi höll fortfarande på och åkte upp och ner.
Ett förändrat upplägg 2008-2009 blev det som löste upp de sista knutarna. Häcken och Gothia Cup slogs ihop till en organisation, Dennis Andersson blev klubbdirektör, Gothia Park Academy byggdes och det satsades på egna, unga talanger. 2009 tog klubben återigen steget upp till landets högsta serie. De har klamrat sig kvar sedan dess.
- Vi satsade som sagt väldigt mycket på akademin och tillslut kunde vi också börja sälja spelare. Och under de åren var Häcken helt självförsörjande, gick med bra vinst och behövde inte alls Gothia Cup. Istället kunde vi ta de pengarna och sätta dem på banken.
Och pengar fanns det. Under de senaste åren beräknas Gothia Cup har gett Häcken en vinst på omkring sju miljoner kronor årligen.
- Plus/minus två miljoner, tillägger Andersson.
Ihopsamlade på banken har de noggrant och medvetet byggts upp till ett så starkt eget kapital som närmare 60 miljoner 2016.
Häcken ser på pengarna som en buffert att luta sig emot under år där de inte lyckas sälja spelare för en tillräckligt stor summa. De har faktiskt knappt rört dem. Det är först på senare tid, när de har trappat upp satsningen för att uppnå målsättningen att vinna SM-guld inom fem år, som pengarna på banken har minskat lite. De har byggt ett nytt gym, lagt ett nytt konstgräs och även investerat i hemmaarenan Bravida Arena. För 2016 redovisade de ett minusresultat på 7,5 miljoner.
Enligt Dennis Andersson har dock knappt några, eller rent av inga, Gothia-pengar lagts på A-lagstruppen.
- Vi har nästan bara använt Gothia-pengarna till att göra investeringar i fastigheter och anläggningar. Det ska inte dealas spelargrejer med dem, konstaterar han.
Med allt det sagt, hade Häcken kunnat vara precis där de är i dag även om Gothia Cup inte hade funnits?
Dennis Andersson funderar länge på frågan. Väldigt länge.
Vad tror du?
- På 80-talet etablerade Häcken sig som elitklubb och tog ett grepp om Hisingen utan Gothia Cup. Det hade man haft kvar. Så att Häcken fortfarande hade varit en elitklubb, ja. Men antagligen lite mer mellan superettan och allsvenskan. Vi hade nog fortsatt som vi var under nästan två decennier. Vi hade nog varit i Öis och Gais position.
Där har vi det. Svaret. Även om det bara är spekulativt.
Pengarna och kontaktnätet från Gothia Cup har alltså gjort att ni kan utmana toppen i allsvenskan snarare än toppen av superettan?
- Jag tror inte att det är pengarna framförallt utan den internationella kompetensen. Vi hade aldrig fått hit Waris utan Gothia och de internationella kontakter det innebär. Alla drar ju direkt slutsatsen: "Det är för Gothia Cup-pengarna!", men det kanske inte är för Gothia Cup-pengarna utan för Gothia Cup som företeelse.
Dennis Andersson stannar där. Det finns inte så mycket mer att tillägga.
Eller förresten, några rader om framtiden kanske.
Enligt Dennis Anderssons profetia kommer Gothia Cups betydelse, rent ekonomiskt, bli allt mindre för Häcken ju fler år som går.
- Ja, det är jag helt övertygad om. Gothia Cup har inte ökat sina pengar på tio år. Och Gothia skulle aldrig kunna försörja Häcken ur ett längre perspektiv med tanke på att det strömmar in mer pengar i svensk fotboll. Klubben behöver bli mer självförsörjande och har också blivit det. Därför har man klarat ur den stormen.
Kontaktnätet, det kommer dock bestå.