Om knappt två månader, 21 mars, lägger han fram slutbetänkandet i den så kallade "Huliganutredningen" som tagit ett helhetsgrepp på hur kriminalitet kring stora sportevenemang i Sverige ska bekämpas. Där presenterar Björn Eriksson sina slutsatser i en rad olika frågor rörande alltifrån polisnotor till våld mellan olika supportergrupper.
Men redan nu står det klart att reglerna kring pyroteknik kan komma att luckras upp. Vid ett seminarium med representanter från sex olika fotbollsklubbar, SvFF, polisen, brandskyddsmyndigheten, Svenska Fotbollsupporterunionen och flera andra aktörer diskuterade Eriksson och hans kollega Stefan Dellsås saken på måndagen.
- Vi hade kallat till ett slags brainstorming där vi ville belysa den här problematiken ur flera olika perspektiv. Som situationen sett ut har det ju funnits två skolor kan man säga, dels fansen som kraftigt förespråkat pyroteknik och dels andra nog så seriösa falanger som pekat på farorna som följer med eldningen, i form av bränn- och rökskador, panikspridning och annat. Vi ville se om det gick att hitta något slags kompromiss som förenar de här olika synsätten, säger Björn Eriksson till fotbollskanalen.se.
Vad kom ni fram till?
- Sammanfattningsvis såg jag ett stöd för att jag ska försöka hitta ett legalt alternativ med pyroteknik, och så var det inte för bara några år sedan.
Björn Eriksson beskriver en attitydförändring bland många inblandade parter, där även motståndarna till pyrotekniken pekar på fördelar med att lätta på det totalförbud som råder nu. Möjligen skulle man kunna bekämpa det mest riskabla och illegala eldandet genom att sanktionera pyroteknik under mer ordnade former.
- Det menar jag att man kan göra. Tänk dig in i hur det här fungerar. Föreställ dig att du planerar att tända en förbjuden bengalisk eld på gamla Norra Stå på Råsunda. Då är det knappast så att du har med dig en sandhink i den ena handen och en vattenhink i den andra. Men skulle man däremot kunna enas kring säkerhetsföreskrifter där folk söker tillstånd på avgränsade platser, då finns en möjlighet hantera det här på ett bra sätt. Det visar också erfarenheter från andra länder, säger Eriksson.
Vad säger supportrarna om det här?
- Det är naturligtvis blandat. Men jag tror att många av dem ser risker med eldandet och förstår faran med att okontrollerat använda pyroteknik i borta- eller hemmaklackar där många människor samsas om ett begränsat utrymme. Nya bestämmelser skulle kanske inte ha lett till att alla 140 bengaler försvann från avslutningen på Råsunda, men det skulle nog ha blivit färre och mindre riskfyllt. Då är det frestande för mig som utredare att försöka hitta ett sätt där vi kan pröva oss fram till en lösning.
Hur skulle den kunna se ut?
- Man kan tänka sig flera olika varianter. Gais har exempelvis velat ha tillstånd att elda på taket till sin anläggning i samband med inmarscher och att laget gör mål. Eller så skulle man kunna spärra av en viss yta där man är säker på att ingen brandfara uppstår. Ingen inblandad menar nog att det vore tekniskt omöjligt att hitta en framkomlig väg.
Finns det något motstånd mot de här idéerna?
- Det kan säkert finnas här och var, i och med att ingen har någon plikt att redovisa sina åsikter. Men jag har nog mer slagits av att folk inser att polariseringen inte kan fortsätta. Många vill se få till en lösning där vi slipper ett läge med okontrollerbar pyroteknik på läktarna.