Efter konflikt mellan polis, supportrar och svenska klubbar slopades den kritiserade "villkorstrappan" - som främjade kollektiv bestraffning - för ett par år sedan. I stället har polis och klubbar börjat arbeta med "exkluderingsstrategin", som i korta drag går ut på att identifiera och stänga av individerna som begår lagbrott på arenorna.
Exkluderingsstrategin har hyllats som "framgångsrik" av bland annat Svensk elitfotboll tidigare. Men inom polisen är man allt annat än nöjd med klubbarnas arbete och handlingskraft när det gäller att stämma av sina supportrar, uppger källor för Aftonbladet.
- Ett skämt. Inget mindre än ett skämt. Antingen vågar de inte eller så är de lata, för det är klart att de känner till fler som borde stängas av, säger en poliskälla till tidningen.
Supportrar kan exkluderas på två sätt: antingen via åklagare som delar ut tillträdesförbud, eller via berörd klubb som delar ut en så kallad arrangörsavstängning. Polisens kritik riktar sig främst mot att svensk fotboll borde ha betydligt fler arrangörsavstängningar än vad det finns tillträdesförbud.
- Det är självklart. Om klubbarna var så kritiska mot villkorstrappan är det såhär de kan visa att de själva kan bidra till att hantera säkerheten, säger en annan polis till samma tidning.
Enligt Aftonbladet är 100 personer avstängda av åklagare i dag, och ytterligare 100 står under utredning. Tidningens sammanställning visar att de svenska klubbarna i skrivande stund har 38 personer portade via arrangörsavstängningar.
På en pressträff i fredags menade justitieminister Gunnar Strömmer (MP) på att det råder en obalans mellan rättsväsendet och klubbarnas arbete när det gäller att porta de som gör sig skyldiga till lagbrott. För att hjälpa klubbarna i arbetet öppnade politiken upp för lagförändringar.
Per Eliasson, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sef, medger att klubbarna kan göra mer. Däremot ser han flera hinder på vägen dit.
- Ända sedan exkluderingsstrategin infördes 2021 har det funnits en obalans och den diskuterar vi med myndigheterna. 2022 var myndigheterna uppe i 170-200 avstängningar, samtidigt som vi (klubbarna) låg en bit över 100. Så det finns en obalans och den är inte bra. Det är vi fullt medvetna om och där jobbar vi med klubbarna, säger Eliasson till Fotbollskanalen.
- Att vi har en nedåtgående trend (med färre avstängda) nu beror på det som har lyfts fram i debatten. Exempelvis är det kopplat till svårigheter med utlämning av bild- och kameramaterial, bland annat.
Eliasson fortsätter:
- Exkluderingsstrategin är modellen vi tror på men det kräver också att vi har verktyg för att kunna använda den. Nyckeln till en lyckad exkluderingsstrategi är att kunna identifiera personer som begår lagbrott, och där är hantering samt tillgång av bildmaterial och kameraövervakning en stor del. För det är oerhört svårt att identifiera maskerade personer inne på arenorna.
Ni vill se lagförändringar?
- Absolut. Grunden är att vi måste ha bättre verktyg och där tycker jag att politikerna har svarat upp bra på våra önskemål. Men det handlar också om teknikutveckling och det kommer ny, bättre teknik som är på väg att implementeras.
Vad är det för teknik?
- Det kan jag inte gå in på i nuläget, vi är inte där än. Men vi håller på att titta på ny teknik tillsammans.
- När det gäller klubbar som inte äger sina arenor har det försvårat arbetet i den bemärkelsen att det bara är myndigheterna som har tillgång till materialet, så det är inte konstigt att de har bättre siffror. De har snabbare tillgång till materialet och kan begära ut det snabbt, medan klubbarna måste gå via polisen för att begära ut det.
Från polishåll riktas kritik mot att klubbarna borde göra mer. Håller du med?
- Det finns mer att göra, absolut. Men det handlar om ett arbetssätt där vi måste hjälpas åt, klubbarna tillsammans med polis- och åklagarmyndigheten. Att vi arbetar tillsammans är det viktigaste, avslutar Per Eliasson.