”Dina löften stoppade inte matchfixningen”. I en debattartikel under publicerad i Aftonbladet under måndagen kritiserar Svenska Fotbollförbundets generalsekreterare Håkan Sjöstrand och Svenska Spels vd Patrik Hofbauer såväl socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som det matchfixningsråd som inrättades i samband med omregleringen.
I rådet sitter representanter från polis och åklagare, idrottsrörelsen, spelbranschen och regeringskansliet och även om debattörerna menar att ”vissa positiva åtgärder vidtagits” så har ”arbetet till stora delar tappat både fokus och energi” - vilket man skriver att man vill ”göra ansvarig minister Ardalan Shekarabi uppmärksam på”.
Sjöstrand och Hofbauer anser det också vara anmärkningsvärt att Sverige som ett av få länder inte skrivit under Europarådets konvention mot manipulation inom idrott och enligt debattörerna var Sverige ett av endast tre länder som stod utanför arbetet med att ta fram konventionen och att våra grannländer direkt skrev under konventionen, men att Sverige valt att inte göra det.
”Vi har nu bland annat sällskap av Malta, Turkiet och Rumänien bland de länder som ännu inte skrivit under”, skriver man.
Enligt Sjöstrand och Hofbauer framfördes löften av dåvarande idrottsminister Gabriel Wikström om att faktiskt skriva under, men inget har hänt.
Vad gäller kritiken generellt som framförs så säger Shekarabi att han välkomnar att ”det finns fler aktörer som nu ger sig in i debatten."
- Vi har tidigare haft ett stort engagemang från idrottsrörelsen, inte minst fotbollsförbundet, men att det finns spelbolag som nu träder fram och kräver mer i kampen mot matchfixning är bara att välkomna, säger han till Fotbollskanalen.
- En av orsakerna till att vi reformerade spelmarknaden var för att få rätt verktyg och röka ut matchfixning. Nu har vi tagit flera avgörande steg. Man kan som exempel se att när spelinspektionen la fram förslag om förbud mot spel på vissa objekt, då ville idrottsrörelsen gå längre och då såg vi att spelinspektionen anpassade regelverket till de synpunkter som idrottsrörelsen framförde. Det är precis så vi ska jobba - i en nära allians - med idrottsrörelsen och i det här fallet med fotbollsförbundet.
Man är bland annat kritisk till att det nya matchfixningsrådet inte varit så effektivt och inte fungerat som man velat. Vad är din bild av deras arbete så här långt?
- Min bild är att vi är i början av den här resan. Nu har vi fått ett antal verktyg i kampen mot matchfixning men vi måste fortsätta att intensifiera arbetet, vi måste fortsätta att vässa verktygen och vi måste visa att vi menar allvar med de verktyg som finns. Jag förväntar mig att rådet blir mer konkret i sitt arbete mot matchfixning och vi vill ha press på regering och riksdag, vi har en skyldighet gentemot idrottsrörelsen. Vi måste agera för att helt enkelt sätta stopp för matchfixning. Det är ett fenomen som hotar tilliten i vårt samhälle.
Man skriver att ”arbetet mot matchfixning tappat fokus och energi”, finns det något du kan hålla med om eller hur ser du på kritiken?
- Jag kan inte acceptera att vi minskar fokuset i kampen mot matchfixning utan jag förväntar mig att alla berörda myndigheter agerar för att använda de verktyg som finns för att sätta stopp mot matchfixning. Och regeringen kommer att kritiskt granska myndigheterna, det är vår skyldighet. Vi menar allvar, vi ska sätta stopp för matchfixning och då krävs det också att man använder alla de verktyg som finns.
Angående Europarådets konvention och kritiken som framförs mot att Sverige inte skrivit under konventionen säger Shekarabi att det i nuläget inte är det viktigaste.
- Det har vi inte gjort av den enkla anledningen att det inte gör någon skillnad. Den stora skillnaden görs av myndigheterna här och nu. Det måste vara konkreta åtgärder mot matchfixning, vi pratar om att kriminella ska lagföras, vi pratar om att vi ska använda de verktyg vi har till vårt förfogande. En konvention kommer inte att ändra verkligheten här och nu.
Det skulle inte ha någon effekt alls?
- Inte i arbetet här i Sverige, det ligger hos myndigheterna som nu har fått verktygen. Nu gäller det att lagföra de personer som hotar tilliten till svensk idrott.
Även om det inte skulle få någon effekt nu, vill du att det ska skrivas under?
- Självklart kan det ha en symbolisk betydelse att länder gemensamt gör ett ställningstagande mot matchfixning, men det är den operativa verksamheten mot matchfixning som avgör skillnaden. Det är här och nu vi måste bekämpa matchfixningen.
Den nya spellagstiftningen trädde i kraft 1 januari 2019. Den innebär bland annatt att spelbolagen måste ha licens och betala skatt i Sverige för att kunna verka på den svenska marknaden.