- Ja, det är klart att jag sett Arsjavin göra den gesten och jag har själv länge velat göra den och nu fick jag chansen, säger han till FotbollDirekt.se och skrattar.
Var det bara en gimmick eller ville du säga något mer med Arsjavin-gesten? - Det var en reaktion på allt tjat som varit från media och journalister om att jag inte gjort mål, medger han.
- En rolig grej och passning efter allt snack och alla som tvekat om min kapacitet. Men om jag gör den igen får vi se, jag kanske bjuder på något annat nästa gång? Vi får se, säger han hemlighetsfullt.
Första målet för säsongen kom i gårdagens 2-1-seger mot Örgryte.
Lättnaden låter lika uppenbar som den lånade Arsjavin-gesten ger intrycket av.
- Det var riktigt skönt, att det äntligen lossnade, säger han och fortsätter:
- Det handlar om självförtroende. Det är ju alltid så. Som anfallare måste du göra mål. Jag är så klart lättad av att jag äntligen gjorde mål.
Hur splittrad har du varit av att tvingas alternera som mittfältare?
- Det är ju inte min riktiga roll. Jag har haft diskussioner med Tom (Prahl), det har jag haft.
Är det dina argument som fått honom att ändra sig?
- Ja, det är det väl. Han har lyssnat på mig. Men det är klart att jag kan tänka mig att spela på mittfältet också om det behövs, så stor skillnad är det inte.
- Men det är som anfallare jag är som bäst.