Frågan om vem som ska bekosta polisens bevakning vid idrottsevenemang har hängt i luften ända sedan 2011. Då drog Rikspolisstyrelsen upp nya direktiv som gjorde gällande att fotbollsklubbar drivna i idrottsaktiebolagsform skulle åläggas att själva betala för kommenderingen.
När sedan Björn Eriksson genom sitt delbetänkande "mindre våld för pengarna" föreslog en lagändring trodde många att reglerna skulle luckras upp och kraven slopas. Så blev det inte. Istället valde Justitieminister Beatrice Ask att tillsätta en ny utredning, med uppdrag att göra en bredare översyn av fler vinstdrivande verksamheter, som till exempel festivaler och konserter.
På tisdagen presenterades den av förra lagrådet Bo Svensson, som drog slutsatsen att polisnotorna ska finnas kvar, om än i halverad form. Svensson hävdade bland annat att ersättningsskyldigheten "fungerar som ett incitament" för att klubbarna ska upprätthålla säkerheten kring sina matcher. Men det påståendet stöter på hård kritik.
- Argumentationen är väldigt märklig och jag underkänner den helt, säger socialdemokratiska riksdagsledamoten Ylva Johansson, ordförande för Stockholms fotbollförbund.
Hon anser att såväl AIK som Hammarby, Djurgården och Örebro redan har mängder av skäl för att jobba proaktivt mot huliganism och för bättre säkerhet. Något samtliga dessutom redan gör, enligt Johansson.
- Det här är en oerhört viktig punkt för klubbarna, och de har nått stora framgångar på det området. Självklart finns redan incitament, inte minst ekonomiska sådana, för att skapa bra fotbollsfester fria från våld och huliganproblem. Det här är en riktigt dålig utredning som inte löser några problem, utan tvärtom skapar nya, säger Johansson.
Resonemanget haltar även på en annan punkt, hävdar hon. Om idrottsaktiebolagen behöver en morot, eller piska om man så vill, i form av polisnotor för att jobba med säkerhet – varför skulle det då inte vara samma sak med de ideella föreningarna?
- Den frågan måste man ställa sig. Är det inte lika viktigt att Malmö FF, Helsingborg eller IFK Göteborg jobbar med säkerheten? Resonemanget som hela utredningen vilar på håller inte, säger Johansson.
Hon kallar utredningen "ett beställningsjobb" och tycker att regeringen istället borde damma av Björn Erikssons delbetänkande. Annars blir effekten en ren särbehandling av Stockholmsklubbarna och på sikt riskerar de att slås ut, hävdar Johansson.
- De får helt andra villkor än vad som gäller i övriga landet . Det är faktiskt så att vi alla redan betalat för polisen över skattsedeln, vilket också är rimligt. Sedan har klubbarna sitt ansvar för säkerheten och det ska de självklart ta, men det får inte blandas ihop med polisens ansvar. Det är två helt olika saker.
Bo Svensson skriver att halveringen av polisnotorna gör att idrottsaktiebolagen faktiskt får råd att betala, vad säger du om det?
- Det håller också dåligt. För det första är det principiellt fel att vissa ska betala och andra inte. För det andra är Stockholmsklubbarna inga vinstmaskiner, det vet vi alla. De är hårt pressade på flera sätt, inte minst genom att vi har sämre plan- och träningsförutsättningar än i andra delar av landet.
Varför tror du att regeringen tillsatte en ny utredning när Björn Erikssons delbetänkande redan fanns att tillgå?
- Jag tycker att det verkar som att de inte har koll på situationen och inte vet de vill. Därför dras det här i långbänk. Det är ett dåligt ledarskap och dåligt ansvarstagande.