Vänsterbacken Felipe Luís gjorde sig ett namn i Atlético Madrid där han flög fram på kanten. Brassen gjorde två sejourer i klubben (2010-2014,2015-2019). Konstanten under de båda perioderna var tränaren Diego Simeone.
För Daily Mail berättar 35-åringen, som numera spelar i brasilianska Flamengo, om den argentinske tränarens otroliga inverkan på klubben.
- När han tog över 2011 var laget fyra poäng från nedflyttning, och han gjorde de till Europa League-vinnare samma säsong. Han gjorde dem till det monster de är idag. Det är en enorm bedrift, och han slösar inte tid. Han skulle aldrig ha en träning bara för att den ska vara rolig och lekfull, säger han enligt tidningen.
Han fortsätter:
- Jag var en ytterback med dåligt självförtroende i december när han kom, och den bästa i världen i januari. Han är den enda som lyckats få ut det från mig.
2015 spenderade Felipe Luis i Chelsea under José Mourinho. En tuff tid, som bara blev ettårig.
- När jag var på bänken i säsongspremiären knackade jag på Mourinhos dörr och sa: ”Varför tog du hit mig - varför lät du mig inte vara i Atlético?
Tränarens svar?
- Han kände sig inte lika defensivt trygg med mig i laget som med Azpilicueta. Han sa att jag behövde vinna min plats, och att jag inte kunde förvänta mig att spela på grund av mitt namn.
- Men han hade rätt, jag spelade inte bra. Men jag tror också att man behöver vara på planen för att utvecklas.
I Chelsea blev han lagkamrat med Mohamed Salah.
- I träning var Mohamed Salah som Messi. Det är synd att jag inte fick spela mer med honom. Och (Eden) Hazard är en av de bästa spelarna jag någonsin spelat med, han är på samma nivå som Messi. Han var inte lika bra i träning dock. Fem minuter innan match kunde han sitta i omklädningsrummet och spela Mario Kart. Han kunde värma upp utan att knyta skosnörena, men ingen kunde ta bollen ifrån honom, säger Luís.
Trots att tiden i London bara blev ettårig, och inte speciellt lyckad, ångrar 35-åringen sig inte när han blickar tillbaka.
- Jag ångrade aldrig flytten eftersom jag kom till en av de största klubbarna i världen – men alla vill ju spela.