Det finns fyra svenskor som säsongen 2019/20 spelar i Women’s Super League. I Chelsea är Magdalena Eriksson lagkapten och där finns även Jonna Andersson i samma klubbdress, i nykomlingen Manchester United gjorde Lotta Ökvist debut senast och i Brighton & Hove Albion fick Amanda Nildén agera inhoppare i 0-0-mötet med Bristol City i premiären.
Amanda Nildén, 21, gör i år sin andra säsong i Brighton efter att ha lämnat AIK och Elitettan när den svenska säsongen avslutades 2017. I januari 2018 gick flytten till England, till Women’s Super League, till proffsdrömmen.
- Nu trivs jag superbra. I början flyttade jag till ett annat land, en annan kultur - det var jättejobbigt. Nu har jag ändå varit här i ett och ett halvt år, fotbollsmässigt har jag kommit in i det mer och mer, men även när det kommer till kultur och de bitarna utanför fotbollen, säger Amanda och fortsätter:
- Det jobbiga var att vara ifrån familjen, att komma till ett nytt land, inte känna någon trygghet, utan att det bara var fotbollen som gällde. Det var en ny situation för mig.
Helt ensam var inte Amanda när ny hemadress blev England i stället för Sverige. I samma veva som 21-åringen hittade ny klubb så gjorde även pojkvännen det. I samma klubb faktiskt, i Brighton & Hove Albion. Den här säsongen är Viktor Göykeres utlånad till tyska St Pauli - men att ha varandra under den första tiden i ett främmande land var något som underlättade.
- Hade vi inte haft varandra första tiden skulle det vara mycket värre än vad det var. Vi hade varandra när det var som jobbigast och det var en jättetrygghet.
Var det ett svårt val att lämna tryggheten i Sverige för Brighton?
- Det var det, jag visste inte så mycket om Brighton, jag hade aldrig hört talas om klubben. Jag fick bättre koll när jag var där och hälsade på och fick höra deras ambitioner, då blev det mycket mer lockande och jag kände att det var en chans jag ville ta.
Vid ankomsten i januari 2018 fick 21-åringen vara med och ta upp Brighton & Hove Albion till Women’s Super League. Speltid fick hon gott om under det första halvåret, något som det var mindre av under fjolårssäsongen - som kantades av skada, på skada, på skada.
- Det började med en stukad fot som tog väldigt lång tid att komma tillbaka ifrån, sedan var det ryggproblem och därefter en hjärnskakning som höll mig borta från spel i fyra månader. Småskador efter småskador och hjärnskakningen gjorde att jag var borta halva säsongen. Jag hade ingen kontinuitet. Jag kom tillbaka, spelade match och sen var det ny skada. Det var rätt tufft.
Hur ser dina förväntningar ut på den här säsongen?
- Såklart vill jag komma tillbaka till matchtempo och få speltid, komma in i det igen. När det väl ha kommit så ska vi sträva efter att komma högre i tabellen, vi har som mål att komma topp sex.
Som så många andra fotbollsspelare har belyst genom åren understryker även Amanda att den stora skillnaden är att fotbollen är mer fysisk och snabbare i England - medan den i Sverige innehåller mer teknik.
Dessutom kan 21-åringen numera fokusera fullt ut på fotbollen. Förra säsongen innehöll en del småkurser vid sidan av planen - nu kan hon lägga allt fokus på det hon gillar allra mest.
- Det har alltid varit en dröm att livnära sig på det och nu är man här, säger Amanda vars kontrakt går ut efter säsongen.
Sommarens tryck under fotbolls-VM har ökat publiktrycket runt om i Europa, så även i Brighton.
- Det är jättekul. Det är speciellt att man är här och kan vara en del av det och vara en del av den satsningen som sker, speciellt nu i den engelska ligan. Det är en av anledningarna till att man ville stanna kvar här i England, med tanke på att jag hade ett tufft år bakom mig. Det är väldigt bra möjligheter här nu i och med satsningen.
Hur märker du av det som spelare?
- Allt inom klubben är så professionellt. Med media, med mer supportrar på matcherna. Man känner att folk uppskattar det man gör på plan, fans kommer fram vilket de inte har gjort tidigare, så det är kul.
Supporttrycket har ökat, men kanske hade det varit än större om Nildén och hennes lagkamrater hade spelat hemmamatcherna i Brighton. I dag spelar de nämligen ”hemma” i Crawley – 37 kilometer norrut.
- Det är väl det de säger, att nästa steg är att hitta en damarena. Nu finns det tyvärr ingen arena i Brighton som är tillgänglig, som vi kan spela på. De har bara Amex (där herrlaget spelar) och där får väl vi inte vara.
Men det blir ändå som att spela hemma, fast ni är i Crawley?
- Nu är det hemma. Det är lite synd ändå, hade vi spelat i Brighton hade säkert fler kommit och kollat. Det är ändå ganska jobbigt att ta sig dit kommunalt.
I klubblaget har 21-åringen rollen som vänsterytter – medan hon är vänsterback i landslaget. Och landskamper har det blivit, i ungdomslandslagen, men så här långt har inte förbundskaptenen Peter Gerhardsson valt att ta ut Nildén till någon samling med a-landslaget.
- Jag tänker inte så mycket på det, jag försöker bara göra det så bra med U23 och utifrån det får jag se vad som händer. Det är såklart målen och drömmen. Jag hoppas att jag får chansen någon gång och då ska jag ta den.
Känner du att du är nära?
- Jag vill inte säga för mycket. Jag tror att jag är ganska nära, jag hoppas det.
Vad tror du det är som saknas för att nå dit?
- Mest ska jag få kontinuitet, spela mer fotboll. Sen får det komma när det kommer, men just nu behöver jag få speltid igen och komma in i matchtempot.
Du har inte spelat i damallsvenskan utan gick direkt från Elitettan till England. Doldis är fel ord, men tror du att det hade gynnat dig mer om du hade varit i damallsvenskan också?
- Jag förstår vad du menar. När jag gick hit så tänkte jag; ”Jag har inte varit i damallsvenskan, alla har varit där”. Men det var ett beslut jag tog och nu är jag väldigt nöjd med det. Det är klart att det är fördelar och nackdelar med allt, men jag tror den här vägen kan vara bra för mig också.
Amanda Nildén och Brighton & Hove Albion tar i eftermiddag emot Chelsea på hemmaplan.