Inför omgång 29 i PL: "Två hatmatcher som kan vända upp och ner på vårens toppstrid"

Benítez till London Stadium - på ett eller annat sätt
Helgens möte mellan West Ham och Newcastle förkroppsligar den sportsliga irrelevans som vårsäsongen i Premier League ofta innebär för klubbarna i mittenskiktet. Vid vinst har West Ham, på tionde plats, visserligen möjligheten att närma sig Wolves på sjunde plats, men det hade inte gett så mycket. Det hade kanske resulterat i en kvalplats till Europa League, men vill man ens nå dit? Titta bara på årets Burnley - eller som West Ham agerade senast man var med i EL då förlorade mot rumänska Astra Giugiu i den avslutande kvalomgången.

Samma sak gäller Newcastle: laget har sex poäng till nedflyttningsstrecket och Miguel Almiróns intåg har varit en positiv injektion. Samtidigt verkar flera av bottenkonkurrenterna vara nära upplösningstillstånd.

Men hur välkomnar hemmafansen Rafa Benítez? Här finns nämligen en historia och möjligen en gemensam framtid. Sommaren 2015 trodde West Ham att man hade kommit överens med Benítez, som i sista stund erbjöds jobbet på Santiago Bernabéu. Han tog jobbet i Madrid, samtidigt som West Ham fick nöja sig med andravalet Slaven Bilic. Benítez har i efterhand talat om respekten och förståelsen som West Ham visade honom, och att han någon gång vill betala tillbaka. Hösten 2017 spekulerades det att Benítez kunde vara på väg till West Ham - och så sent som för ett år sedan hävdade trovärdiga The Guardianatt man övervägde att betala hans utköpsklausul. Men det blev inget av det. 

Senare i sommar blir det därför intressant att se vad som händer med Rafa, Newcastle, Manuel Pellegrini och West Ham.

Benítez kontrakt med Newcastle löper nämligen ut, och det hade väl inte varit otroligt om han är sugen att testa vingarna hos en klubb där han får större svängrum. Det hade han fått på London Stadium. Frågan är om West Ham, som gjort en fullt godkänd säsong, överväger detta? Eller blir en sådan handling - Pellegrinis kontrakt sträcker sig nämligen till 2021 - svår att rättfärdiga ekonomiskt och moraliskt?

Mest ovissa NLD på länge
Mötena mellan Tottenham och Arsenal blir allt som oftast några av säsongens allra mest intressanta, välspelade och på förhand svårtolkade matcher. Form och ligaposition spelar allt som oftast mindre roll; i stället är känslan är laget som vid matchtillfället är det mest formsvaga och pressade ofta står som vinnare när domaren blåser för full tid.

Ta bara förra säsongens höstderby på Emirates Stadium som exempel: Arsenal inledde säsongen med fyra förluster på elva matcher, hela kontraktsoppan kring Mesut Özil och Alexis Sanchez förpestade stämningen runt klubben och missnöjet med Arsène Wenger nådde nya höjder. Det var en annan känsla i Tottenham, där och då trea i tabellen och med en imponerande 3–1-seger mot Real Madrid i ryggen. Resultatet? 2–0 till Arsenal, efter att utskällda Shkodran Mustafi tryckt in ledningsmålet och Wenger utmanövrerat Mauricio Pochettino med defensivt nytänkande (!).

Och vice versa. Som när Tottenham vände ett tvåmålsunderläge till vinst på bortagräs, efter ett sent mål av Younès Kaboul. Eller som när man så sent som i vintras åkte hem från N5 med en 2–0-vinst och avancemang i Ligacupen med sig, trots att Harry Kane inledde matchen på bänken och att man den senaste veckan hade spelat både i ligan och gästat Camp Nou.

På lördag är det dags igen. Vi har ett Tottenham som imponerat resultatmässigt fram till förra helgen, men som med få undantag inte imponerat spelmässigt sedan årsskiftet. Det har sina förklaringar i flera tunga skador, spelarförsäljningar och att supportrarnas tålamod i arenafrågan verkar ha tagit slut. Jag ser det snarare som ett styrkebesked att man trots det fortsatt plocka poäng. Men nu går man in i helgens NLD med två raka förluster och en överhängande risk att säsongen är på väg åt helt fel håll. Arsenals säsong, å andra sidan, har kantats av ett stort frågetecken kring Unai Emerys gärning och vision. 

Man går trots det in i helgens derby med nio poäng på de senaste tre matcherna, med en utvilad spelartrupp och blott fyra poäng upp till Tottenham på tredje plats.

Så, ska vi gissa att det blir Tottenham-vinst?

Mot första derbyvinsten mot Liverpool på snart ett årtionde
Den avslutande minuten i säsongens första match mellan Liverpool och Everton överskuggade precis allt som hade hänt innan dess. Everton hade nämligen gjort en av sina bästa insatser för säsongen och en bortaseger hade varit långt ifrån ologisk. Det var exakt den här typen av matcher av Everton som hade gjort sig förtjänt att bryta den mardrömssvit som man har mot sina stadsrivaler.

Vid det här laget vet vi hur det slutade: i den 96:e matchminuten kom Virgil van Dijks slumpartade inspel, Jordan Pickfords ologiska missbedömning och Divock Origis avgörande.

För Liverpools del uppmuntrade derbyvinsten laget till nio raka trepoängare. För Everton blev det här startskottet på fem matcher utan vinst. Inför höstens derby hade Everton endast åkt på 3 förluster på 13 matcher; på de efterföljande 14 har det blivit 8 förluster.

På söndag är det dags för returmötet på Goodison Park. Här har inte Everton vunnit mot Liverpool sedan 2010. Evertons statistik mot Liverpool, ett derbymöte som felaktigt ofta målas upp som jämnt och ovisst, är inget annat än katastrofal. Sedan år 2000 har Everton tagit blott 3 vinster på 38 matcher (!) i Premier League. Liverpool har under samma period samlat på sig 20 ligavinster.

På samma sätt som att höstens möte skickade lagen i två olika riktningar kan utgången av helgens derby bli en vägvisare för resten av säsongen.

Kan Scott Parker få i gång Fulham?

Men lagets tränare Slavisa Jokanović lyckades inte alls bygga vidare på vårens spel och fick lämna laget efter tolv omgångar. Man hade då samlat på sig fem poäng. In kom Claudio Ranieri, som var tänkt att bidra med energi och någon sorts riktningsförändring.

Nu får hjälptränaren Scott Parker, med förflutet som spelare i West Ham och Tottenham, uppdraget att leda laget resten av våren. Tio omgångar återstår av årets Premier League. Fulham ligger på 19:e plats och tio poäng upp till säker mark.

Kan Parker få igång underpresterande Fulham?

- Scott Parker har fått uppdraget att vara interimstränare, ge oss stabilitet och hjälpa till att hitta oss själva igen. Om han lyckas med det så är det inte omöjligt att vi börjar vinna matcher igen. Det viktigaste är nu att vi enas på ett smart sätt och att vi reflekterar för att gå en hållbar framtid till mötes, säger klubbens ägare Shadid Khan. 

Uniteds omöjliga uppgift - vågar OGS rotera mot Southampton?
Man ska aldrig säga aldrig, men jag har svårt att se att United i nästa vecka ska vända underläge till vinst mot PSG. Fransmännen gjorde dubbla bortamål och tog en rättvis 2–0-vinst på Old Trafford, och det ska man väl ändå inte kunna tappa i onsdagens returmöte?

Men Manchester United är inte vilken klubb som helst: miljontals blickar kommer att riktas mot Parc des Princes med höga förväntningar att man ska göra ett uppriktigt försök att gå vidare. Det här är klubben som bara behövde två minuter på sig för att vända på en Champions League-final. Nu tränas man även av spelaren som både assisterade och målade i den matchen, Ole Gunnar Solskjær. Han om någon borde veta att allt är möjligt.

Frågan är bara hur laguttagningen i helgens hemmamöte med Southampton präglas av att man spelar mot PSG bara fyra dagar senare? Enligt Physioroom är Jesse Lingard, Ander Herrera, Juan Mata, Nemanja Matic, Matteo Darmian och Antonio Valencia otillgängliga. Även Anthony Martial och Phil Jones är småskadade.

Marcus Rashford gjorde visserligen ett kort inhopp i veckans ligamatch, efter den skada han ådrog sig mot just PSG, och Solskjær sa på fredagens presskonferens att han planerade att starta med honom. Men är det verkligen smart? Kolla bara på Lingard, som togs tillbaka för tidigt och nu ser ut att missa ett par veckor. Hur resonerar man i frågan om Victor Nilsson Lindelöf? Han vilades inför det första mötet med PSG.