Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

ANNONS

LÅNGLÄSNING: Svensktränaren som gör succé i PL: “Kan drömma om Juventus och att vinna CL”

Premier League 2019-12-22 kl 08:00

LONDON. Från Frösö IF till Brighton i Premier League.
Björn Hamberg har, tillsammans med Graham Potter och Billy Reid, tagit fotbolls-England med storm.
Fotbollskanalen har träffat den 34-årige hjälptränaren i London.
- Just nu sitter jag på en plats som jag aldrig skulle byta bort, säger Hamberg.

Foto: Bildbyrån

5 december 2019. Brighton installerade sig på hotellet i Shoreditch redan under gårdagskvällen. Idag har man gått igenom de sista förberedelserna. Allt är minutiöst planerat. Fokuset totalt. Och så har det varit från att slutsignalen ljöd på Anfield i söndags.

Det är tidig eftermiddag när Aaron Mooy som första person kommer ut från Graham Potters extrainsatta möte. Han rullar ner mössan över öronen, tar några bestämda steg genom receptionen och försvinner ut på gatan. Fler spelare och ledare följer efter.

Om några timmar går lagbussen vidare upp mot The Emirates.

Men vad gör man om motståndet på pappret är bättre på varje position? Hur tar man sig an en bortamatch mot ett ovisst Arsenal, som genom Fredrik Ljungbergs blotta närvaro fått se varma vindar och genuin framåtanda blåsa in över Holloway Road?

ANNONS

Och ska man verkligen ändra för mycket efter en uddamålsförlust mot Liverpool?

- Det är alltid en avvägning mellan vad vi vill göra och hur motståndet är. Vi är inga fundamentalister, säger Björn Hamberg, som är en av Brightons assisterande tränare, till Fotbollskanalen.

- Såklart vill vi se ett igenkännande i varje match, i sättet vi pressar, hur våra triggers ser ut. Vi måste våga stå för vår fotboll.

Visserligen är Arsenal en klubb i identitetskris. Men det är samtidigt ett fotbollslag med Alexandre Lacazette och Pierre-Emerick Aubameyang från start denna afton. När lagen möttes i våras positionerade sig Brighton blott ett par poäng ovanför nedflyttningsstrecket.

Gästerna genomför matchen på ett pragmatiskt, vibrerande sätt. Man är det spelförande laget. När laget inte får utdelning för övertaget, vänder man sig till en fast situation. När Arsenal kvitterar, vrider Brighton återigen för att återta initiativet och döda hemmalagets momentum. I takt med att Arsenals desperation växer, vågar Brighton ta ett steg tillbaka och gå på omställningar.

ANNONS

Brighton vinner med 2-1. Det är klubbens första vinst mot ett topplag på bortaplan sedan man tog steget upp till PL. I motsvarande möte i våras hade laget 29 procent bollinnehav - idag vinner Brighton bollinnehavet. Mot Arsenal. På bortaplan.

Visst är segern en milstolpe och, kanske, framför allt, en sorts bekräftelse för att tränarna “gör något rätt”. Men Björn Hamberg ser säsongsinledningen mer som en fortsättning på det man alltid har gjort, från åren i Östersunds FK vidare till Brighton i Premier League.

- Och då är nog säsongen i Swansea det jag är mest stolt över.

***

Björn Hambergs tränarkarriär började tidigt. Vissa 20-åringar hade säkert tolkat ÖFK:s kontraktserbjudande om 20,000 kronor per år och ett par fotbollsskor som ett steg närmare proffsdrömmen som spelare. För Hamberg blev det startskottet på något annat.

ANNONS

Men det var inte så att klubbarna från närområdets Östersund radade upp sig. Delvis för att han var 20 år och saknade tränarerfarenhet, delvis för att utbudet av seniorlag i närområdets Östersund inte är det mest generösa. Det fick bli att starta en klubb från grunden och börja från division 6.

Laget körde på några säsonger. Under denna period utvecklade man ett nära samarbete med Frösö IF, en klubb som Hamberg så småningom skulle bli huvudtränare för.

- Det var väldigt roligt och utvecklande, men det tog mycket energi. Jag hade flera kompisar i laget, och till slut blev det en fråga om jag verkligen skulle offra kompisrelationer för en match. 

- Då kände jag att det måste finnas bättre platser att utvecklas på.

Hamberg tackade nej till en fortsättning i Frösö IF. Ungefär samtidigt hörde ÖFK av sig. Klubben hade precis trillar ner i fjärdedivisionen och var i full gång att sätta tränarstaben för säsongen. 

ANNONS

Östersund gick in i säsongen med en 35-årig doldis som huvudtränare, vars dittills största tränarmerit hade varit som sportchef för Ghanas damlandslag under VM 2007. Graham Potter fick finna sig i att ta och arbeta med det som fanns på plats: en 25-årig hjälptränare utan vidare erfarenhet.

- Jag vet inte om han ville ha det så, eller om han kunde ändra på det. Mend det var nog bra att det redan fanns någon på plats som kunde staden, som kunde klubben. Som kände spelarna, säger Hamberg.

Vad fick du och Graham för relation?
- Den är ungefär som idag. Den är och har alltid varit väldigt fokuserad på fotboll.

En väldigt professionell relation.
- Verkligen. Det speglar nog oss båda som personer.

Hamberg kom till något helt annat. Från ett tränaruppdrag för kompisar assisterade han nu en tränare som redan där och då “försökte ligga steget före”. Det fanns nog ingen annan i divisionen som lade i närheten av lika mycket tid på detaljer, analys och scouting, säger Hamberg.

ANNONS

- För mig var det hela tiden: “Aha, så kan man göra. Aha, så kan man tänka.”

Nedflyttningen innebar att ÖFK var nykomlingar i divisionen. Förväntningen var att man skulle ta sig upp igen, men sedan ska också “jobbet göras och matcher vinnas” och det finns alltid en risk med sådana lag, säger Hamberg: “Att det är svårt att vända den negativa trenden”.

Det blev uppflyttning redan första säsongen. Och säsongen efter. Men det var inte bara resultaten som gick vägen, det var något mer.

- Andra säsongen fick vi verkligen effekt. Modellen fungerade oavsett situation och division.

Vad gjorde ni bättre än andra?
- Jag gillar egentligen inte att jämföra med andra. Jag skulle inte säga att vi gjorde något bättre, vi försökte snarare göra det annorlunda. Vi har alltid försökt hitta vägar att få fördel och ligga i framkant. Vi var nog ett av få lag i någon av Sveriges högstaligor som spelade med en trebackslinje.

ANNONS

- Där har vi återigen Grahams öga för talang och spelare som kan utvecklas.

Men det var inte helt okomplicerat att få spelare att komma till Östersund. Framför allt när man låg i fjärde- och tredjedivisionen. Det handlade först om att identifiera vilka spelare klubben var intresserad av, sedan fick man se vilka som var beredda att flytta upp, säger Hamberg.

- Då fick vi bestämma oss om vi ska leta ursäkter eller börja leta efter spelare på andra marknader.

Nike Academy var en sådan. Det var en satsning under början på 2010-talet som syftade till att ge spelare utan proffskontrakt en möjlighet att visa upp sig. Verksamheten utgick från Burton upon Trent i Storbritannien, ett rågat Rory Delap-inkast från Graham Potters hemort. Nike Academy samlade spelare från hela världen, bland dem David Accam, Seon-min Moon och Majeed Waris.

ANNONS

De två förstnämnda kom till ÖFK. Majeed Waris skulle göra tre säsonger i BK Häcken.

Vad kom först: Tanken på en trebackslinje eller materialet för att spela en trebackslinje?
- Det var nog en kombination. Vi utgick ifrån att om du spelar som alla andra, då kommer det alltid finnas lag som har bättre spelare. Jag skulle nog säga att det tidigt handlade om systemet och sedan har det, i takt med att vi fått bättre spelare och lag, anpassats mer efter materialet.

Division 2 blev allsvenskan, som blev en femteplacering som blev cupguld. Hösten 2017 tog man sig till 16-delsfinal i Europa League, och även om vinsten mot Arsenal i London inte räckte så var det en insats som skulle ge ringar på vattnet och bli tränarnas första stora internationella genombrott.

Sedan Hamberg lämnade har negativa rubriker präglat rapporteringen runt Östersunds FK. Först dömdes den tidigare ordföranden Daniel Kindberg till tre års fängelse för ekonomisk brottslighet. Sedan meddelade Fotbollförbundets licensnämnd att ÖFK inte beviljas elitlicens för säsongen 2020. Domen och beslutet har överklagats.

ANNONS

- Förut handlade det nästan bara om Graham. Det får man ha förståelse för. Nu ringer folk, men då handlar det om: “Domen, domen, domen”. Vad vill ni att jag ska säga? Det är ganska enkelt att lista ut vad jag kommer att säga: “Jag vet ingenting. Det är jättetråkigt. Jag hoppas att det löser sig.”

Har utvecklingen lämnat något bitter eftersmak?
- För mig gör det inte det. Jag vet vad vi gjorde från att vi kom in. Det kommer alltid finnas folk som ser det på andra sätt, men jag tycker inte att vi hade tur att jag hjälpte en spelare att bli bättre. Det är mitt jobb, oavsett vem spelaren är. Oavsett om det är i ÖFK eller i PL. Där har vi lyckats.

***

Swansea hade gått från att vara denna charmiga, passningsorienterade klubb till att bli en i mängden när man kontaktade Graham Potter sommaren 2018. De senaste åren hade handlat om att överleva, snarare än att leva. Allt för att få ta del av den lukrativa, oljestinna kaka som Premier League hade blivit. Kvar stod man, utan riktning och med ett PL-lag i Championship.

ANNONS

Potter blev klubbens sjätte tränare på kort tid, och med sig tog han tränaren Billy Reid och chefsscouten Kyle Macaulay. Några månader senare gjorde hjälptränaren Hamberg dem sällskap.

- Det var klart att vi skulle lämna som en grupp. Problemet var att ÖFK hamnade i en situation då man skulle tappa hela sin stab, så det blev ett litet glapp där jag stannade medan klubben letade efter ersättare. Det kändes rättvist mot en klubb som hade gett mig så mycket, säger Hamberg.

Var det självklart för dig att hänga med?
- Absolut. Allt behövde fungera med familjen, men hur många får chansen utomlands?

Flytten innebar att Hamberg tog plats i en relativt begränsad grupp svenska tränare utanför landets gränser. 

- Det är väldigt kul. Jag tror att det är bra att det finns personer som kan skicka tillbaka saker hem för att utmana det svenska, oavsett om det är (Fredrik) Ljungberg, (Andreas) Georgson eller (Johan) Mjällby. Till slut blir man stöpt i en form. Det är inget fel med det, men man tål att utmanas ibland.

ANNONS

Han kom till en klubb som precis hade trillat ner i Championship. Swansea hade förlorat den identitet som hade gjort klubben framgångsrik, nu ville man tillbaka. Till att vara annorlunda igen.

- Tillbaka till “The Swansea Way”.

Man kom till ett lag som så småningom skulle göra sig av med 16 A-lagsspelare, många av dem lagets bärande spelare, för att få ekonomin att gå ihop. Alfie Mawson, Lukasz Fabianski, Sam Clucas, Federico Fernandez såldes av. Leon Britton och Ki släpptes som bosman. André och Jordan Ayew lämnade på lån, det gjorde även Wilfried Bony, Jefferson Montero och Tom Carroll.

- Det var svårt att veta vad vi kunde förvänta oss. Det fanns inget videomaterial på spelarna.

- Och sen fyra veckors försäsong innan säsongen började på det. Det är inte som allsvenskan precis.

Tränarnas huvuduppgift var att stabilisera klubben. Swansea fick inte bli ett Sunderland, som på två år hade gått från PL till League One, säger Hamberg.

ANNONS

- För oss har det alltid handlat om utveckling och process. Vi ville få med oss resultat men det handlade minst lika mycket om att få alla, oavsett om det var spelarna eller receptionisten, att känna sig delaktiga. Swansea är en udda fågel, en klubb från Wales som vill vara familjär.

- Problemet var att om det är någon liga du inte kan kontrollera så är det Championship.

Den engelska andradivisionen är smått omöjlig att få grepp om. Å ena sidan har vi sportsliga ledningar som drömmer om pengarna i Premier League. Å andra sidan fans som vet hur det är att betala upptrissade biljettpriser för att få se sitt lag förlora varje match. Det kanske till och med är roligare att ständigt utmana och spela jämnt i Championship, argumenterar vissa.

- Absolut, så är det. Men det är svårt. Vi ser hur det kommer in utländska ägare även i de lägre divisionerna för att det är en sådan business. Det var en av anledningarna till att vi valde Brighton. De har en ägare från området, som vill klubbens bästa och inte är där primärt för att tjäna pengar.

ANNONS

Första säsongen i Swansea slutade med en tiondeplats. Ändå hördes uppmuntrande röster, som hade imponerats av Potters sätt att ta sig an denna identitetskrisande klubb. Med ett gäng doldisar och unga spelare hade man fått Swansea upp på fötter igen.

- Vi ville verkligen bygga upp Swansea från grunden. Vi ville implementera en annorlunda spelmodell, och vi kände att vi hade kommit en bra bit på vägen.

Samma sommar såg vi hur Ollie McBurnie såldes, liksom Daniel James till Manchester United och Jordan Ayew till Crystal Palace. För att ersätta alla flyktande spelare kom fyra spelare in på lån, Jake Bidwell på fri transfer och Kristoffer Peterson för 595,000 brittiska pund.

- Det var egentligen inget problem för oss. Vi förstod att klubbe behövde skära i kostnaderna.

***

Problemet för Swansea var bara att klubbar högre upp i näringskedjan började höra av sig. Brighton hade precis entledigat Chris Hughton och var nu på jakt efter en ersättare. Hughton hade på sätt och vis bevarat status quo sedan laget tog steget upp - hans ersättare var tänkt att ta klubben ännu högre upp. Små utvecklande steg. År för år.

ANNONS

Det slutade med att Potter, Reid, Macaulay och Hamberg togs in på ett fyraårskontrakt, blott en säsong in på det långsiktiga projektet med Swansea.

- Det vi började göra med Brighton nu, det var det vi hade tänkt göra med Swansea. Det är en klubb som vill etablera sig på den övre halvan och ägarens vision rimmar ganska bra med hur vi tänker.

Brighton fick en smakstart på säsongen med en 3-0-vinst mot Watford. Sedan gick det desto tuffare. Lagets andra ligavinst kom först i den åttonde omgången. Efter 13 omgångar låg man på tolfte plats, med -4 i målskillnad och två raka förluster bakom sig. Ändå fanns det en generell övertygelse om att Brighton spelade bättre än vad resultaten visade.

Kontraktsförlängningen kom således som något av en överraskning. Signeringsbläcket på fyraårskontraktet hade knappt hunnit torka innan tränarna hade förlängt till 2025. Det var inget som Brighton hade behövt göra. Det var inte heller så att Brightons höstsäsong var enastående - Sheffield United, Wolves, Leicester, Bournemouth och Burnley låg alla före.

ANNONS

- Det är ingen säkerhet men det är fantastiskt att känna den uppbackningen. Att efter så kort tid få känna att ägaren känner att vi omfamnat klubben, fått med oss spelare och personalen i klubben. Vi ska nog vara extremt tacksamma. Då stannade man upp och tänkte: “Vi kanske gör något bra ändå”.

- Det är snarare gesten än den faktiska förlängningen som betydde något.

Om vi vänder på det, ni känner inte er plötsligt låsta?
- Absolut inte. Jag är bara glad. Om vi skulle göra två, tre, fyra riktigt bra år. Då tar man det därifrån.

Har ni samma fotbollstänk idag som ni hade i ÖFK?
- Som tur är har vi blivit värvade av klubbar som rimmar med vårt sätt att spela fotboll. Jag tycker personligen att det vi gjorde i Swansea är det jag är mest stolt över. I ÖFK hade vi lång tid på oss. Det var plötsligt en annan nivå med bättre spelare och under mer press. I Championship kan du ha vilken plan som helst men till slut är det så fysiskt, så varierande i planstorlek och gräslängd att det inte räcker med bara ha en egen plan. Du måste vända och vrida för att få det att funka.

ANNONS

- Det är lite skillnad mot Sverige där varje match påminner om den andra. Visst kan ett lag vara lite mer offensivt eller defensivt balanserat, men här kunde du möta ett lag som enbart satsade på duellspel. Då måste du kontra det på något sätt. Vi ville behålla vårt sätt att se på fotboll, men om du tittar på våra matcher i Swansea behöver man inte känna igen mycket från hur det såg ut i ÖFK.

Det påminner lite om hur ni behövde ställa om i EL med Östersund.
- Ja. Det är samma koncept i grunden, men en helt annan utmaning mot lag som Bilbao och Hertha.

Och… Arsenal?
- Juste. Ja, precis.

Varför verkar just ni lyckas där ni står?
- Vi är ganska ihärdiga och tror på det vi gör. Samtidigt är vi ifrågasättande hela tiden. Jag tror egentligen det handlar om att vi lägger så sjukt mycket tid på detaljer för att få utveckling.

ANNONS

- Vi är aldrig nöjda. Vi firar knappt en seger, det är direkt fokus på nästa match. Om det är hälsosamt, det är en annan fråga.

Hamberg slutförde sin tränarutbildning tidigare under hösten. Enligt honom handlar det mer om att han faktiskt får jobba som huvudtränare än att det är något han längtar efter.

- Jag sade det första dagen på utbildningen. Just nu känner jag att jag på ett ställe där jag kan utvecklas varje dag. Jag kommer fortfarande, efter alla år med Graham, in varje dag och frågar mig vad vi ska skruva på idag, vad vi ska försöka utveckla idag.

Det spelar mindre roll var du är och gör, bara du trivs kan och utvecklas?
- Precis. Så länge jag är på en plats där jag utvecklas, där jag kan förbättra laget och individerna jag arbetar med, då är jag nöjd. Om du har det, då sitter du på ett bra ställe. Då spelar det mindre roll om det är i division 1 eller PL. Just nu sitter jag på en plats som jag aldrig skulle byta bort.

ANNONS

- Sen kan jag drömma om att träna Juventus och att vinna Champions League. Men så fort jag börjar drömma mig bort, då kommer jag aldrig kunna vara den bästa hjälpen till Graham idag.

Sponsrat innehåll

Streama all sport från Telia, C More och Viaplay för 599kr

Paketet består av UEFA Champions League från Telia, C More Premium, Viaplay med V Premium och V Sport Golf. HBO Max kan väljas till utan extra kostnad.

Streama nu

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto