Det är din 15:e säsong på internationell toppnivå, din femte klubb – vissa påstår att Vieira är slut.
– Ja, jag har hört det. Det är lite elakt men jag tar det inte så hårt. Vi är alla elaka ibland.
Det fanns många som ansåg att du skulle lägga av redan för några år sedan – inte minst i landslaget. Då sade du: »Jag slutar om någon visar att han är bättre än jag.« Vad säger du i dag – tycker du inte att Lassana Diarra är bättre än du?
– Jag tycker inte att Lassana är bättre än jag. Jag tycker inte att Toulalan är bättre än jag. Jag tycker inte att Alou Diarra är bättre än jag. Men ställer du frågan till dem säger de
samma sak. Fråga Lassana Diarra om han tycker att Vieira är bättre. Det skulle förvåna mig om han sa »ja«. Det skulle vara ett tecken på att han saknar självkänsla.
Om du tar dig in i startelvan i VM måste förbundskapten Raymond Domenech peta någon av dem som varit givna i kvalet. Hur känns det?
– Det är inte mitt problem. Jag förstår att det är en tuff situation, i VM-kvalet var det Toulalan och Diarra som briljerade mest. Nu är det upp till mig att prestera i Manchester och upp till Domenech att analysera insatserna. Det är hans jobb. Mourinho väljer varje vecka mellan fem landslagsmän för att tillsätta en enda position, och han tar sitt ansvar. På den här nivån är det tuff konkurrens.
I Arsenal var du väl nära att få en sådan trotjänarstatus – varför drog du därifrån?
– Kanske för att jag hade gett allt jag kunde i klubben. Men också för att jag kände att klubben var på väg att byta inriktning, en inriktning som krävde att jag lämnade. När jag drog fanns det flera unga, duktiga spelare som växte. Det hade funnits tidigare
tillfällen när jag velat sticka men då Arsène Wenger hade sagt till mig: »Du drar inte!« När han istället sade att »det har kommit ett anbud från Juve, vad vill du att jag ska göra?« fattade jag vad det egentligen betydde: »Om du vill lämna, gör det.« Egentligen borde jag ha gått till Madrid året före. Om jag bara fick ändra en enda sak i karriären så skulle det vara det.
Istället blev det tvångsnedflyttning med Juventus, flytt till Inter och så fick du lära känna Zlatan Ibrahimovic på köpet.
– Ja, vi bodde i samma hus i Milano, jag på första våningen, han på andra. Han är ett monster – tekniskt och fysiskt.
Och medialt.
– Ja faktiskt, han är rock ’n’ roll. Den där arroganta sidan är hans styrka, både på och utanför planen.
Läs hela texten i senaste numret av Offside som finns i butik på fredag.