I tisdags publicerade Le Parisien en undersökning som FIFPro gjort där man frågat 1 513 professionella spelare - både herrar och damer - om hur de mår under coronakrisen, något som Aftonbladet tagit del av.
* Ungefär hälften av de tillfrågade mår inte alls bra.
* 58 procent av fotbollsspelarna är oroliga för sin framtid inom fotbollen.
* 46 procent uppvisar tecken på depression. Saker som nämns är dålig aptit, sömnproblem och tendenser till melankoli.
Den tidigare landslagsmålvakten Caroline Jönsson är dels med i det internationella spelarfacket Fifpros styrelse, dels vice ordförande i Spelarföreningen.
Hon berättar för Fotbollskanalen om undersökningen och om en växande oro bland fotbollspelare, både i Sverige och också utomlands.
- Det är jätteallvarligt. Fotbollen har ju legat lite högre när det gäller riskfaktorer, som till exempel depression och viss ångest, säger hon.
De här siffrorna från FIFPro-undersökningen, om man bara ser till Sverige, verkar spelarna må på samma sätt här?
- Det drar åt det hållet. Absolut. Jag skulle säga att det är en ökning av oro och stress hos våra spelare också. Absolut. Det som är skillnaden hos oss är att man har ett annat skyddssystem, de flesta lagen tränar lite, man träffar sina lagkamrater, man kan fortfarande gå ut och äta lunch och röra på sig. Så vi är inte riktigt lika låsta som andra länder är. Men vi märker av det och vi försöker möta det och vi kommer ha ganska mycket utbildningar för våra medlemmar. Jag kommer också att erbjuda utbildningar för föreningar runt om i Sverige där man kan nå mig digitalt nu för att underlätta.
Hur märker ni i Spelarföreningen här i Sverige av detta från spelare - är det vanligt att man hör av sig till er med oro?
- Absolut. Vi pratar mycket om det här. Vi försöker också vara proaktiva. Jag är ju psykolog och vi har anställt en Player Development Manager i Peter Martinsson, som också jobbar mycket med välmående. Vi har haft ett stort fokus på detta och tittat över vilka utbildningar spelare kan söka, för vi vet inte hur det blir i höst. Då kan det ju bli så att man sitter med rätt mycket tid över och många har ju funderingar på vad som händer nu när man inte har fotbollen, vem man är, vad man har runt sig, vad man vill göra för man kanske inte har något annat?
- Så det kommer upp väldigt många essentiella frågor nu och det tycker jag att vi försöker möta. Sedan har vi jobbat ganska hårt med att göra digitala lösningar för att möta spelare och klubbar digitalt där vi kan ha utbildningar för hur vi kan hantera detta. Det kommer vi att köra igång i nästa vecka.
Spelarna oroar sig för många olika saker. Ovissheten i när tävlingsmatcherna ska dra igång är en sak och funderingar kring sina kontrakt är en annan.
- I Sverige har det ju varit mycket om korttidspermitteringar. Det funderar spelarna på. Hur löser vi det och vad är rimligt? Sedan vet vi ju fortfarande inte när cupen på både dam- och herrsidan sätter igång. Ska den spelas, ska den inte spelas, när ska den spelas? Internationella fönstren, kommer det att bli av eller inte? Det är också många frågetecken för hur man ska lägga upp säsongen. Men vi möter det och vi kommer att bjuda våra medlemmar på psykologisk hjälp också med väldigt mycket information och utbildning, och det kommer att behövas, säger Caroline Jönsson.
Le Parisien skrev att det i Frankrike är fler damspelare än herrar som visar symptom på depression - varför tror du att det är så?
- Jag tror att det är vanligare att herrspelare har barn och familj och att man nu för en gångs skull kanske har tid att få vara med familjen. Man är inte borta och reser lika mycket vilket innebär att man får vara med och leka med sina barn och vara med sin familj på ett sätt som man inte brukar. Medan många kvinnliga spelare inte har skaffat familj än. Just det med barn är inte lika vanligt för kvinnliga spelare och det tror jag kan vara en väldigt skyddande faktor och positivt att man får tid med sin familj på ett annat sätt.
- Sedan har du också den ekonomiska delen där du oftast har olika förutsättningar och där herrarna tjänar mer.
Många är oroliga och mår inte bra, men på frågan om de är sugna på att börja träna igen så svarar ändå nästan hälften i undersökningen av nej - vad tror du att det beror på?
- Jag kan tänka mig att det beror på att det finns en oro, både att bli smittad själv och att man ska smitta sina nära och kära. Att man har ett ansvar mot sin familj och sina nära och kära, att man är orolig över att man ska åka iväg och bli smittad. Sedan finns det också en oro för många att man kanske inte vill belasta sjukvården och hur man då ska förhålla sig.
- Ovissheten i om du blir smittad eller om du smittar andra, det triggar igång vårt varningssystem och lägger oss på en hög belastningsnivå. Men man har inget riktigt sätt att hantera det på. Det har varit ett rätt stort problem för många. Från Fifpros sida har vi gått ut med olika former av beteendeaktiveringar, vad man fortfarande kan kontrollera i vardagen. Man kan kontrollera när man går och lägger sig, när man går upp, vad man stoppar i sig. Det är också viktigt att behålla sociala kontakter genom digitala plattformar och så vidare.
Hur ser du på undersökningen och att så många inte mår så bra?
- Vi är inte förvånade över det här och vi har varit tidigt ute med att ge dagliga råd för hur man förhåller sig. Många är oroliga och vet inte riktigt hur man ska hantera den stressen eller oron. Det behövs utbildning och kunskap, vilket hjälper för att få ökad förståelse för vad som händer med oss människor i den här situationen och för vad man kan göra för att må bättre. Det är en viktig del.
- Vi har en väldigt tät dialog med alla våra klubbar som vi representerar och alla spelarna där. Vi försöker fånga upp. Vi har två mottagningar för klinisk vård i Sverige som bara är för elitidrottare och det är ju unikt i världen. Sedan har vi vår Player Development Manager som vi har tillgänglig och som det finns möjlighet att boka tid hos. Sedan att vi då kommer att komma ut med utbildningar inom psykologi och hur det fungerar och vad man kan göra.
- Än så länge tränar lag här i Sverige på ett lite annat sätt än i många andra länder. Men det är absolut samma oro.
Peter Martinsson är anställd som Player Development Manager i Spelarföreningen. Caroline Jönsson berättar att hans roll handlar mycket om välmående och dubbla karriärer och att tidigt titta på vad spelarna kan göra vid sidan av fotbollen och efter karriären.
- I läget som är nu så är det att hela tiden vara tillgänglig och kunna möta den här oron, så att spelarna har någon man kan vända sig till. Sedan stöttar ju jag också, och Magnus Erlingmark och Johan Skoglund också Peter i det här arbetet, säger hon.
- Just nu har vi alla väldigt mycket kontakt med spelare och vi hjälps åt. Men med Peter kan man boka en tid. Där finns det möjlighet att dela med sig och prata av sig eller om man har funderingar om sin fotbollskarriär eller andra frågor.