Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
EMHERRGAMMALGREK

Fotbollsyra upptakt till grekiskt ödesval

Ett av de viktigaste valen i mannaminne i Grekland, som kan avgöra om landet kan vara kvar i eurozonen, inleddes i en patriotisk yra och fotbollsfest i centrala Aten.

Vid midnatt fylldes Atens största torg och avenyer av tutande bilar, motorcyklar och vespor. Ur fönster på många av bilarna hängde folk med blåvita flaggor fladdrande i vinden, och skrek av glädje över Greklands avancemang i fotbolls-EM efter segern över Ryssland med 1—0.

Vallokalerna öppnade tidigt för det kritiska nyvalet som ska avgöra om det skuldtyngda landet kan fullfölja de smärtsamma sparåtgärderna. Eurozonens framtid befaras stå på spel när de tio miljoner grekerna ska utse ett nytt parlament.

Inför valet, det andra på sex veckor, har tonläget hårdnat mellan de två största partierna: högerpartiet Ny demokrati och vänsteralliansen Syriza.

Båda partierna har enligt opinionsmätningar dragit till sig fler väljare än den 6 maj, men inte tillräckligt för att få egen majoritet i parlamentet i Aten.

I slutändan avgörs det av de 1,5—2,0 miljoner osäkra väljarna, som in i det sista tvekar om hur de ska rösta.

Huvudkombattanterna, högerledaren Antonis Samaras och vänsterledaren Alexis Tsipras, var snabbt ute med kommentarer efter EM-matchen mot Ryssland.

"Ni har gjort oss stolta igen. I dessa svåra tider har ni gett hopp till grekerna", skrev Samaras i ett pressmeddelande, enligt lokala medier.

Tsipras använde mikrobloggen Twitter:

"I morgon är det folkets tur. De har sin egen kamp. I morgon kommer hoppet segra över fruktan", skrev han.

Stödet för Samaras parti, Ny demokrati, har sedan nyvalet för sex veckor sedan — som resulterade i dödläge i krislandet Greklands parlament — vuxit. Men det har även stödet för vänsterpartiet Syriza, Tsipras parti.

I de sista officiella opinionsmätningarna från slutet av maj låg de i princip jämsides på 25—30 procent av rösterna vardera, vilket trots att största partiet i grekiska val får 50 mandat extra inte räcker för att bilda egen majoritet.

Samaras har inför valet sagt att han vill ha justeringar av villkoren i det omstridda stödprogrammet med nödlån från EU och IMF. Tsipras har talat om att riva upp hela avtalet och ersätta det med ett eget reformprogram med skattehöjningar och höjda ersättningar till offentliganställda och pensionärer för att stimulera tillväxten, vilket många befarar ska tvinga fram ett utträde ur eurozonen för Grekland.

— Detta val är extremt viktigt för Grekland. I grunden handlar det om att göra rätt för sig, säger 69-åringen Nikos Theodossiades.

Han sitter på sitt favoritkafé ett stenkast från sin lägenhet i central Aten och slötittar på tv-sändningar om Greklands seger över Ryssland i fotbolls-EM. Rösta ska han göra senare, och det blir på högerpartiet Ny demokrati.

Theodossiades tycker att det grundläggande problemet för Grekland är alla år av vanskötsel av de offentliga finanserna snarare än något annat.

— Och så har vi recessionen förstås, säger han.

Grekland är inne på femte året av recession och beräknas till årsskiftet ha förlorat en femtedel av sin BNP sedan krisen eskalerade 2009. Arbetslösheten är på skyhöga 23 procent.

— Men alla låntagare, även Grekland, måste inse att man tar på sig plikter när man tar emot ett lån. Detta vill vänstern, Syriza, inte acceptera, säger han.

Han inser att den anpassning Grekland måste gå igenom för att få kontroll på skulderna och underskotten kommer att ta många år av svåra nedskärningar.

— Men vad är alternativet? Revolution?

Vassilis Sklias, som till vardags arbetar som EU-jurist i Luxemburg, har flugit hem över helgen för att delta i nyvalet. Han har lagt sin röst på Syriza.

— Det var inget svårt val. Jag har alltid tillhört vänsterrörelsen, säger han till TT:s utsände.

Sklias, 60, tror att inflödet av Pasok-politiker och väljare från mittfåran i grekisk politik i grunden har omdanat Syriza, som sedan 2009 års val har vuxit från en löst sammanhållen konstellation av vänsterpolitiker med under 5 procent av väljarnas stöd till ett parti med regeringsambitioner och 25—30 procent i de senaste opinonsmätningarna.

— Pasok har förlorat rätten att kalla sig socialdemokratiskt med sin krispolitik. Nu fyller Syriza det tomrummet, säger Sklias.

Att lyftet gått så snabbt hänger samman med att Greklands valsystem premierar vinnaren i val, vilket gör den typ av splittrade parlament som valdes den 6 maj mycket ovanliga.

I maj präglades nyvalet av många proteströster. Nu är det en polarisering till två huvudmotståndare igen, som det brukar vara i grekisk politik, enligt Sklias.

Han tror att en valseger kommer kräva ännu större förändringar av Syriza.

— Det kommer krävas kompromisser. Inte på de avgörande punkterna. Men det är klart, Syriza måste ta ansvar för att det finns pengar till löner och pensioner om de kommer till makten.

Publicerad 2012-06-17 kl 13:55
Annons
Annons
Annons