Fotbollslivet på Island leker för Oliver Ekroth.
Som nybliven cup- och ligamästare med huvudstadsklubben Vikingur Reykjavik har den tidigare Degerfors-mittbacken fyllt ut troféskåpet med ytterligare två pokaler. Och nyligen kom även ett tillskott utanför de kritade linjerna - i familjen.
För ungefär två veckor sedan blev nämligen 31-åringen pappa till en dotter. Något som inte riktigt har hunnit sjunka in än när Fotbollskanalen ringer.
- Helt otroligt. Det har varit helt otroligt, faktiskt. Man får säga att jag har haft ett bra år, säger Ekroth och skrattar.
Det var i början av 2022 som han lämnade Degerfors för Vikingur. Snabbt blev Ekroth en nyckelspelare i laget som har vunnit tre av fyra möjliga titlar sedan dess.
Och för sina prestationer har 31-åringen i dagarna belönats med ett nytt kontrakt som sträcker sig till slutet av 2026. Men ett tag såg det ut att finnas frågetecken kring huruvida den hårdföre mittbacken faktiskt skulle förlänga sitt utgående avtal med klubben.
I en intervju med KT-Kuriren sa Ekroth i somras att han saknade Sverige och allsvenskan, samt att en återkomst till ligan han håller kär var aktuell.
Så. Vad hände därefter?
- Jag och tjejen, men också jag och min agent, har diskuterat det här. Jag sitter ju varje helg, vecka in och vecka ut, och följer allsvenskan. Kanske framför allt "Degen", då. Så det är klart att man saknar den svenska fotbollen och allt runt omkring med publik och arenor. Det är ju "hemma", säger Ekroth.
- Men samtidigt var det inget svårt val att stanna här, även om jag saknar allsvenskan. Det var inte så att jag såg mig omkring (efter någon annan klubb) utan det blev tidigt rätt tydligt att det är här jag ska vara.
Man älskar allsvenskan, helt enkelt.
- Ja, man älskar allsvenskan. Mitt sista år i Degerfors var helt underbart. Att få spela den toppfotbollen, möta alla storlag och så vidare... Men nej, även om jag kan längta tillbaka är det inget jag vill byta mot det här. Jag får snällt fortsätta följa allsvenskan på tv.
Hur resonerade du innan förlängningen med Vikingur då?
- Klubben kom till mig tidigt i somras. De har varit supernöjda med mig på alla sätt sedan jag kom och ville ha kvar mig. Klubben ska satsa ännu mer nu och de vill att jag ska vara en del av den satsningen, vilket är svinroligt att få höra.
- Sedan gick det ganska snabbt. Vi hade vår dotter på gång då och jag ville egentligen bara se till att hon och min tjej mådde bra (efter förlossningen) först innan jag bestämde mig definitivt. Därefter möttes jag och klubben väldigt snabbt gällande alla krav jag hade kontraktsmässigt och så där.
Du fick igenom alla dina krav!?
- Haha, ja... mer eller mindre. I alla fall det vi hade diskuterat hemma att vi ville ha, och då var det ingenting att tveka på. Det är skönt. Nu blir det att vi kan "settle down" lite eftersom vi ska vara här i tre år. Jag är supernöjd, allt känns svinbra och till slut var det ett enkelt beslut.
"Vi vinner ju titlar och matcher på löpande band".
Oliver Ekroth har inte bara bytt Värmland mot Island. Han har också bytt bottenstrid med Degerfors till konstant toppstrid med Vikingur.
Dessutom har den isländske huvudstadsklubben kvalat till Europa två år i rad, dock utan att lyckas ta sig hela vägen till någon av de tre huvudturneringarna. Men just att få spela ett Europa-gruppspel är en av drömmarna som 31-åringen har nu när han kritat på ett nytt avtal - och blivit en del av klubbens nya satsning.
- Ja, det är ett mål. Att gå långt i Europa. Att ta sig till ett gruppspel i Europa League eller Conference League är nog det största målet just nu.
Ni dominerar ju fotbollen på Island. Hur är det att spela för ett sådant topplag jämfört med hur det var i Degerfors?
- Det är natt och dag. Den mentala hälsan blir så mycket bättre på ett helt annat sätt när man vinner titlar och matcher på löpande band. Man sover liksom gott om nätterna. När man pratar med folk i staden är det bara positivt och det är ingen som har något att klaga på.
- Jag trivdes oerhört bra i "Degen" men det är skillnad när man vinner hela tiden i stället för att kriga för sin överlevnad. Jag har en skön känsla i kroppen varje dag nu.
Du verkar uppskattad där borta också? Uttagen i säsongens lag av diverse sajter och hyllad av flera.
- Ja, och jag känner mig verkligen uppskattad. När de värvade mig var jag... ett stort namn ska jag inte säga men en viktig pusselbit som saknades. Jag har fått stort förtroende av tränaren och hans spelsätt passar mig bra. Senaste tiden har jag fått en ännu större roll i laget och mycket ansvar ligger på mina axlar, vilket passar mig perfekt. Så uppmärksamheten jag har fått har väl kommit därefter.
Den isländska ligan är rankad 41 i Europa. Ekroths bestämda uppfattning är dock att ligan är bättre än vad folk tror, och i allsvenskan (som är rankad 23) skulle hans Vikingur kunna hävda sig utan problem.
Framför allt tack vare en viktig kulturskillnad.
- Jag tror att vi skulle komma någonstans i mitten av allsvenskan, kanske lite högre upp. Vi mötte ju Malmö FF i CL-kvalet förra året. De var kanske inte i sitt bästa slag då men vi torskade bara med ett mål borta och kryssade hemma. Och då ska man komma ihåg att det skiljer hästlängder mellan klubbarna i ekonomi och förutsättningar.
- Det visar att det finns något i den isländska fotbollen. Vi har något annorlunda här jämfört med den svenska fotbollen; den fysiska biten är en helt annan grej här. Nu har jag bara spelat i Degerfors på elitnivå i Sverige men man tränar betydligt hårdare här och det tycker jag att man märker i matcherna.
Just huruvida svenska lag tränar tillräckligt hårt är ju en aktuell fråga. På vilket sätt märker du skillnad?
- Tittar man på antalet löpmeter vi har under våra matcher med Vikingur ligger vi sjukt högt, vilket gör att tempot i matcherna blir rätt högt. Framför allt i toppmatcherna. Sen är det många isländska lag som svajar i de taktiska delarna. Men den fysiska statusen är hög vilket ger ett högre tempo.
- Det är ju många isländska spelare som tar sig till Sverige och lyckas bra, och det tror jag är tack vare den fysiska delen som lägger grunden.
Ekroth fortsätter:
- Man får en liten ögonöppnare när man är utomlands och testar en annan fotboll. Det finns en del saker man plockar upp, oavsett land. Och när man pratar med många som spelar i andra länder är det just det att det tränas mycket hårdare utomlands som är grejen. Det är verkligen den stora skillnaden.
Kontrakt med Vinkingur till 2026, alltså. Med option på ytterligare ett år.
Även om framtiden är säkrad för en längre tid framöver ser Oliver Ekroth inte det som en omöjlighet att i framtiden vända hem till den där serien han följer slaviskt.
- Nu har jag tre år att se fram emot här på Island. Men om kroppen håller och jag är frisk hade jag velat komma hem och avsluta karriären i allsvenskan, säger han.