Toppmötet i Borås, där Elfsborg var på väg att dra sig in i toppstriden på allvar via 1-0, och då dessutom hjälpa AIK och IFK Norrköping, gick in på tilläggstid när Jonas Eriksson blåste straff till IFK Göteborg. Emil Salomsson skickade in 1-1 vilket blev slutresultatet mellan Elfsborg och Göteborg.
Även om det var en match som under runt 88 minuter mer såg ut som en tungviktsfajt där motståndarna låste varandra så exploderade det under de sista minuterna med hetta, händelser och intensitet, och starten var att Anders Svensson nickade in 1-0 på ett snyggt inlägg från Adam Lundqvist.
Därefter fanns något att förlora för Blåvitt och spelet blev givetvis öppnare när Jörgen Lennartsson o Co gick "all in" för att ordna en kvittering. Det fick man också, och det var där matchen började spåra ut, för Elfsborgs-spelarna var galna för en utebliven frispark som innebar att Blåvitt kunde anfalla, och det i sin tur gav straffen.
Scenerna efter slutsignalen var talande och argast av dem alla verkade Anders Svensson vara. Veteranen som är på väg att avsluta karriären vill naturligtvis sluta med att åtminstone skicka ut Elfsborg i Europa. Där av ilskan kring den uteblivna segern, och scenerna från Borås Arena där han och lagkamraterna var vansinniga.
Vem älskar inte någon som bara villa vinna? Inser givetvis att det finns undantag både bland vinnarskallar och en del andra som följer idrott, men jag uppskattar drivet, viljan, intensiteten och känslan att den här personen är beredd att göra ALLT för att vinna. Det är en del av idrotten, fotbollen och finns givetvis i samhället också.
Varför jag gillar det? Det finns något med folk som är passionerade och brinner för något att de är beredda att offra mycket för att nå dit. Det här att inte kompromissa för att få vinna. Kanske handlar det om att det är något som går att känna igen sig i? De flesta av oss vill trots allt vinna, även om det finns grader på hur gärna.
Därför var det inte konstigt att Svensson och många av hans lagkamrater i Elfsborg var vansinniga. Inte heller att fans och andra kring laget och klubben kokade över. Besvikelsen när man är så nära att slå serieledaren och dessutom Borås stora rival från Göteborg är givetvis monumental.
Under några veckor har Elfsborg inte fått med sig resultaten och i klubben har man sett hur gulddrömmen försvunnit och nu handlar det om att få spela i Europa nästa sommar. Malmö FF jagar bakom och Norrköping, AIK och även Blåvitt är före och enbart en tredjeplats innebär garanterat kval till Europa League så det är okej att vara arg efter 1-1 och där man kände att segern var nära.
Samtidigt finns ett ansvar för spelare och ledare i hur man uppträder. Särskilt om man ser till att det blossar upp idioti på läktarna då och då och att man ändå är en representant för klubben och sporten. Spelare gör misstag. Ledare gör misstag. Domare gör misstag. Inget konstigt med det, och alla misstagen kan vara kostsamma.
Det är svårt att dra en gräns för reaktioner, för det är klart att man helst ser att någon tågar av utan de scenerna som skedde på planen och jag kan även förstå att det är svårt att hålla igen i en första intervju direkt efter slutsignalen, men därefter kanske det är läge att försöka ställa sig frågan om vad gjorde jag för fel och vad gjorde andra för fel?
Svenska domare är bland de bästa i Europa på att kliva fram och förklara sina beslut i efterhand, mycket för att man gör så i få andra länder, och kanske även erkänna att man hamnat fel. Det är givetvis den rätta vägen att gå för att öppna för dialog och att man faktiskt ska förstå mer om hur domarna har det i sina lägen.
Nä, alla domare är inte ödmjuka och alla vågar inte erkänna att de gör fel. Det är ingen skillnad på andra människor och domare är olika. Samtidigt är det något som man jobbar med från domarsidan och förutom att det är ett förbannat otacksamt jobb, så har man tagit stor kliv när det gäller förståelsen för att berätta om beslut.
Efter matchen i Borås fortsatte de hårda orden från Elfsborgs sida, medan Jörgen Lennartsson och Blåvitt mer gick på linjen att det jämnar ut sig med den typen av beslut. Naturligtvis empiri från Blåvitt-tränarens sida, men det är också en klyscha som jag inte vet om det går att backa upp med hårda fakta, och i stunden svider det alltid.
Anders Svensson backade inte heller efter matchen, och hans uttalanden till Borås Tidning var stenhårda och det var tal om att Jonas Eriksson förstört en av de största höjdpunkterna i karriären: "Jag kommer aldrig komma över det här. Just nu kan jag inte tänka framåt, inte på någon match mer överhuvudtaget. Jag är så besviken på honom, det är helt ofattbart. Jag vill aldrig se Jonas igen."
Man ska akta sig för att kliva in och bedöma om en person hamnat rätt när hen talar om höjdpunkter i karriären och när hen kommer att komma över en besvikelse, om ens det kommer att ske. Däremot så är det fel att tala om att man aldrig vill se en domare igen efter ett möjligt misstag, det får man i så fall hålla för sig själv.
Anders Svensson har ett ansvar inte bara mot sin klubb utan mot sig själv. Som 38-årig veteran som valde att nobba cashen i Indien för att försöka ta guld med Elfsborg går det givetvis att förstå känslorna, men rutinen och erfarenheten från plan borde han ha använt även utanför planen och i frågorna från medierna.
Inte så att han hade behövt hålla igen med besvikelsen, men han borde ha lärt sig att han kanske går ett steg för långt i vissa lägen. Minns någon intervju efter en förlust i Salzburg där det också drog i väg och att han ångrade sig efteråt att han sagt att laget visat upp en fruktansvärd sida av svensk fotboll.
Efter att ha följt Svensson hela karriären så vet jag att känslorna far i väg och i sådana stunder drar dem ifrån honom. Det ser illa ut att tala så om en domare, särskilt om man har Anders Svenssons status, och jag utgår från att Elfsborgs-spelaren löser det. För det är en diskussion han aldrig kan vinna, oavsett den vinnarskalle jag beundrar.
För det kan inte heller vara så att Anders Svensson, som utan tvekan är en av svensk fotbolls stora med mest landskamper för herrarna och därmed en gigant i Allsvenskan, ska vara skyddad från kritik när han spårar ur. Även han har ett ansvar för sina handlingar och med statusen följer ett utökat ansvar vare sig man vill eller ej.
Helgens måste
Den allsvenska guldkampen går vidare med Malmö FF på lördagen och både AIK och Norrköping på söndagen. Knegar med Fotbollssöndag i C More som sänder Hammarby-AIK och Gefle-Norrköping och det är ett jobb att längta efter.
Helgens avstå
Bokmässan i Göteborg. Inte bjuden i år heller. Nästa kanske?
Veckans Leeds United
Ägaren slash dåren Massimo Cellino slaktade den egna produkten Sam Byram i Sky Sports för att han inte förlänger kontraktet med klubben och italienaren sa sig hellre köpa ny spelare än att Byram ändrar sig. Ändå erbjöd Cellino bara en lönesäkning…och det hjälper varken Byram eller Leeds att ägaren agerar så.
Veckans journalistik
Att Helsingborgs IF har en risig ekonomi har nog alla förstått, men HD visade i veckan att det var värre än så när man avslöjade att spelarna som sålts i vissa fall var ägda till mer än hundra procent av riskkapitalister.
Veckans ”åh fan”
Fick ett mejl i veckan och Henrik Rydström gjorde rejält avtryck i SUPERLIVE: ”Hej Olof! Jag och min svensklärare håller just nu på att prata lite om August Strindberg då vi just nu läser om språkhistoria och eftersom vi båda är så intresserade av fotboll så ville jag passa på att visa honom klippet från Superlive när Rydström berättar om Strindberg och Siri von Essen. Dock så hittar jag det inte så jag undrar ifall du skulle kunna länka det ifall du hittar det i något arkiv? Tack så mycket på förhand! Mvh Victor Johansson”
Veckans skribent
The New Yorkers Patrick Radden Keefe skildrar hur Ken Dornstein, vars bror dog över Lockerbie, gjort allt för att nå sanningen om attentatet. En otroligt fascinerande historia och bland annat håller Dornstein på med en dokumentär i tre delar om jakten på attentatsmännen och här är del 1.
Veckans budvinnare
Jan Lindberg skickade in 10 100 för Zlatans parfym och såg till att Radiohjälpen fick ett tillskott i kassan. Tack, Jan.
Veckans spelare
John Guidetti hängde en boll mot FC Barcelona när hans Celta Vigo slog Lionel Messi o Co med 4-1. Kan Erik Hamrén undvika att ta ut honom 2 oktober?
Veckans formulering
Sef-bossarna Mats Enquist och Lars-Christer Olsson var raka och tydliga i sitt öppna brev efter det som skedde i samband med Hammarbys besök på Gamla Ullevi.
Veckans låt
”Ship To Wreck” – Florence + The Machine. Ger energi att lyssna och tänka på spelningen på Way Out West.
Veckans citat
”Nej, vi är inte oroliga för det, men jag förstår att vissa kan tro att vi använder kvinnor på samma sätt som reklamen gör. Men det vi gör är ju motsatsen till exploatering. Vi använder symboler som finns i vårt mansdominerade samhälle. Vi vill återta dem. Det är ju något så speciellt med kroppen – vi är så fascinerade av den. Av olika typer av kroppar. Våra blickar dras till dem och därför används de för att tjäna pengar på.”
Regissören Mellika Melouani Melani i DN om reklamen för ”La Traviata” som är minst sagt naken, och det är väl sin sak men har svårt att se samma nakenhet i något annat sammanhang utan rejäl kritik.