Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
SPANIEN

LÅNGLÄSNING: Xavis sista ärevarv på Camp Nou

Foto: Scanpix

Efter 24 år i Barcelona-tröjan är en era slut i La Liga. Xavi har slagit sin sista passning och avslutar som spansk mästare.

"Ni har gjort mig till världens lyckligaste man, idag och under alla de här åren. Inget gör mig stoltare än att ha fått spela för Barça. Den här klubben är den bästa i världen, vad folk än säger..." rösten brister, tårarna rinner "... jag.. är så.. lycklig, Tack!". Xavi tar handen till ansiktet och försöker ännu en gång att torka bort de tårar som inte vill sluta rinna.

94,000 människor står upp och sjunger hans namn, konfettin sprutar och Xavi tar ett ärevarv runt Camp Nou. När han kommer tillbaka har lagkamraterna tagit på sig hyllningströjor med texten "6racies Xavi". De springer fram till honom och kastar upp honom i luften.

Hyllningarna har hållit på sedan matchen började för över tre timmar sedan och de kommer hålla på hela kvällen. Det är hyllningar Xavi Hernández är väl värd efter två decennier då han gett allt för klubben som han menar är hans liv.

Det hela började för 24 år sedan, dagen då han enligt sig själv spelade sitt livs bästa match. Xavi var elva år gammal och provspelade för FC Barcelona, eller det var iallafall det han trodde att han gjorde.

- Det var helt otroligt, den bästa match jag någonsin spelat. Jag kommer ihåg att jag var jätteskraj inför matchen. Så gjorde jag tre mål, inklusive en straff. Jag vet inte vad som hände med mig den dagen, men vi fick straff och jag bad om bollen. Jag har ingen aning vad som flög i mig och jag skulle inte ta en straff igen tills VM i Japan och Sydkorea. Det bästa av allt var att jag trodde att jag provspelade men de hade redan värvat mig. Min pappa lurade mig, han berättade inget i förväg.

Enligt hans pappa var Xavi inte mer än nio månader gammal första gången han sparkade på en boll och det dröjde inte länge innan han likt sina två storebröder även sprang runt i en Barçatröja. Familjen Hernández Creus är nämligen helt tokig i FC Barcelona och värst i familjen är Xavis mor Maria Mercè.

1999 var Xavi nära att lämna FC Barcelona för AC Milan. Han hade svårt att slå sig in i klubbens A-lag och jämfördes ständigt med Josep Guardiola. En flytt till Italien skulle garantera ett liv som professionell fotbollsspelare. Allt var mer eller mindre klart men Maria Mercè kunde inte acceptera att hennes son skulle lämna FC Barcelona. Hon sa till Xavi att lyssna på sitt hjärta och sen hotade hon att ta ut skilsmässa från spelarens far, som var för flytten, om Xavi tog erbjudandet från Milan.

När Xavi i torsdags meddelade sitt beslut att han nu, 2015, kommer lämna FC Barcelona så dröjde det inte länge innan frågan kom upp. "Vad har mamma sagt om ditt beslut?", och han erkände att det inte hade varit lätt.

- Jag har inte berättat för henne att Barça erbjöd mig ett nytt kontrakt, hade hon vetat det hade det hela blivit väldigt svårt, medgav Xavi på presskonferensen.

Han är en familjeman och bodde hemma i sitt pojkrum tills han var runt 24 år gammal och även efter att han flyttat ut så spenderade Xavi majoriteten av sina lediga dagar i föräldrahemmet. När han nu tackades av på Camp Nou satt hela familjen i presidentboxen och när han efter sommaren flyttar till Qatar så kommer de följa med.

Sin allra första lön på 240 kronor använde Xavi för att köpa en brödrost till sin mamma och familjen är nog det enda som han älskar mer än fotboll och Barça.

- Min familj, mina vänner och fotboll är mitt syre. Med det har jag mer än tillräckligt och utan det så skulle jag gå förlorad

Som liten var han besatt av FC Barcelona, han samlade på klistermärken med spelarna och hans rum fylldes av flaggor, halsdukar och Barça affischer.

- Jag följde varje match och läste om allt som spelarna sa i tidningarna. För mig levde de på en annan planet. De betydde allt för mig och allt som hade med Barça att göra var det bästa jag visste.

Efter att hans egna träningar var slut brukade Xavi stanna kvar för att försöka få en glimt av A-laget. Fastklistrad vid staketet tittade han med stora ögon på hur Guardiola och Laudrup rörde sig på planen.

Den 18 augusti 1998 kom A-lags debuten i en supercupmatch mot Real Mallorca. Barcelona förlorade matchen med 2-1 men Xavi, som spelade från start, stod för bortalagets enda mål. Det dröjde inte länge innan även debuten på Camp Nou kom.

- När Van Gaal sa till mig att jag skulle spela på Camp Nou, i startelvan, så slutade mina ben att fungera och började skaka. Jag hade levt den stunden i mina drömmar och när jag fick veta att det skulle ske så fick jag gåshud över hela kroppen, kommer Xavi ihåg.

Under debutsäsongen blev det totalt 26 matcher för Xavi som var med och förde FC Barcelona till ligatiteln. Då spelade han tillsammans med Luis Enrique, samma man som sjutton år senare skulle komma att byta ut Xavi i hans allra sista ligamatch på Camp Nou. Ett byte endast för att spelaren skulle få hyllas. Xavi slog sig ner på bänken och torkade tårarna, några minuter senare stod han på planen och lyfte sin åttonde La Liga titel.

Det är den 23:e titel han har vunnit i FC Barcelonas-tröja. Endast en spelare i spansk fotbollshistoria har någonsin vunnit lika många; Paco Gento som spelade för Real Madrid 1953-71. Innan säsongen är helt slut har Xavi två finaler framför sig, en i cupen och en i Champions League. Han behöver bara vinna en av dem för att gå förbi Gento och bli den mest dekorerade spelaren i spansk fotbollshistoria.

Utöver de 23 titlarna med Barça har han även vunnit VM- och EM-guld med Spanien. Men i föräldrahemmet i Matadepera är det inte en VM- eller Champions League-medalj som ligger på display, utan det är en annan trofé som hans föräldrar helst visar upp för de som kommer på besök.

Det är den allra första trofé som Xavi Hernández vann iförd Barça-tröjan. Han var 11-år gammal och utseddes av lagkamrater och tränare till La Masias "bästa lagkamrat" år 1991. Det är trofén hans föräldrar är allra stoltast över, ett pris Xavi skulle komma att vinna i stort sätt varje år tills det att han tog steget upp i seniorfotbollen.

En bra lagkamrat, det har Xavi alltid varit. Han är spelaren som serverar bollarna till andra, som jobbar i bakgrunden. Något hans far Joaquín upptäckte tidigt och han kommer väl ihåg dagen då han insåg att hans yngsta son var något utöver det vanliga.

- Xavi var fem år och spelade knattefotboll i Terrassa. Som de gör i den åldern så sprang alla efter bollen. Alla förutom Xavi, han stod alltid själv framför sin målvakt. När matchen var slut så frågade jag honom varför han gjorde det och Xavi tittade på mig och svarade 'Men pappa om vi förlorar bollen och ingen är där, då kommer ju målvakten vara alldeles själv', berättar Joaquin för katalanska TV3.

Xavi lärde sig fotboll genom att följa sporten slaviskt. Förutom Barça så tittade han på all fotboll han kunde komma åt, något han fortfarande gör än idag. Han såg specifikt upp till till mittfältare som John Barnes, Paul Gascoigne, Matt Le Tissier och så självklart Barçaspelarna Micheal Laudrup och Josep Guardiola.

- Han är helt besatt av fotboll och kan allt. Från den katalanska tredjedivisionen och uppåt så kan han varenda fotbollsspelare i världen, säger hans bror Óscar i en intervju med El País.

Än idag kan Xavi i detalj berätta hur hans första mål mot ärkerivalen Real Madrid gick till, från det att Victor Valdés rullade ut bollen tills det att Xavi slog den förbi Iker Casillas. Det var elva år sedan, men det målet betydde något extra för honom för det var mot ärkerivalen Real Madrid.

Som liten fick han höra från sin morfar att barn i Real Madrid-tröjor skulle han hålla sig undan från. Trots det har Madridikonen Iker Casillas kommit att bli en av Xavis allra bästa vänner, för vänskap kommer för honom före rivalitet, hur stor den rivaliteten än är.

I fotbollsvärlden idag är det få spelare som älskar sin klubb likt Xavi älskar FC Barcelona. Han säger att det är en villkorslös kärlek.

- Jag trodde inte man kunde bli mer Barça än mig, sen träffade jag Xavi, han är mer Barça än klubbemblemet, har Marc Bartra en gång uttryckt.

När Xavi i torsdags gav beskedet att han nu lämnar så uttryckte han att det var en dag han aldrig ville skulle komma, en dag han alltid fruktat.

- Min kropp och mitt huvud säger att det är dags att lämna men inte mitt hjärta, det kommer alltid att tillhöra FC Barcelona.

Nästa stopp blir Qatar, valet att gå dit var aldrig för fotbollen utan utbildningen. Där ska han samtidigt som han spelar av sina sista år utbildas till tränare och framtidsmålet har han redan klart.

- Jag lämnar för att kunna återvända. Jag kommer att komma tillbaka som tränare, sportchef eller i vilken from som helst men jag kommer återvända hit, till mitt hem.

Två dagar senare sprang han ut på Camp Nou till synen av en gigantisk banderoll med orden "6racies Xavi".

En syn elvaåriga Xavi aldrig hade kunnat föreställa sig när han under den första skoldagen sensommaren 1991 gick fram till sin bästa vän och sa "Justri, det är något jag måste berätta för dig men du får inte säga det till någon". Han hade en allvarlig min och hans vän blev rädd och undrade genast vad som hade hänt. "Jag har skrivit på för Barcelona" sa Xavi med en seriös ton. Justri förstod ingenting, detta var fantastiska nyheter som de borde berätta för alla. "Om alla vet så kommer de se på mig annorlunda och jag vill ha samma vänner som jag alltid haft" förklarade Xavi.

24 år senare i spelargången till Camp Nou står Xavi med vidöppen mun och stora ögon då han ser den gigantisk banderoll. Det han som elvaåring inte ville att någon skulle veta, det vet nu hela världen och han älskar det.

När Xavi fyra timmar senare lämnar planen är hela hans ansikte rött, det har varit en emotionell kväll och en ständig kamp mot tårar. Efter en intervju med Barça TV väntar den mixade zonen och alla vill prata med kvällens huvudperson. Matchen började halvsju men det dröjer till ett på natten innan lugnet infinner sig. Tillsammans med sin familj och sina vänner, samma vänner han hade som elvaåring, vandrar Xavi ut på ett tyst Camp Nou. Festen är slut.

Publicerad 2015-05-24 kl 13:51
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons