I 13 år sedan var Lars Lagerbäck en del av den landslagsledning som tog Sverige till tre raka EM och två VM, men förlusten mot Danmark i kampen om en plats i VM 2010 innebar slutet på en era.
Lagerbäcks tid, baserad på hårt jobb snarare än kreativitet, när det viktiga var att ta få risker och istället kapitalisera på motståndarnas misstag. I kvalet till EM i Holland och Belgien valde han och hans partner Tommy Söderberg att använda mittbacken Johan Mjällby som offensiv mittfältare uppbackad av Stefan Schwarz och Håkan Mild.
Det var 4-1-3-2 som gällde och en av anfallarna fick jobba hårt i försvaret. Även om det inte var så upphetsande att se på så gav det framgång i kvalet. I tre av de fem mästerskapen tog sig Sverige vidare från gruppen men sedan tog det alltid stopp. Lagerbäck är nu ihågkommen som en stabil tränare vars lag saknade en underhållande gnista. Och så vann han ju inget.
När Hamrén tog över Sverige 2009 pratade han om en mer anfallsglad spelstil där hans mål var att vinna matcher med ett offensivt spel. Det övertalade veteranen Anders Svensson att fortsätta i landslaget och kanske några andra också.
Zlatan Ibrahimovic spelade inte för Hamréns under de första åtta månaderna men kom tillbaka efter att ha mött honom. Zlatan gillade vad han hörde när Hamrén lovade en medalj i EM, kaptensbindeln och en fri roll i laget. Han lovade också att Sverige skulle spela en mer vågad typ av fotboll.
Hamrén valde en 4-2-3-1 med Zlatan som ensam anfallare och höll den taktiken hala kvalet även om det var lite mer traditionell 4-4-2 i sista matchen mot Holland. En 3-2-seger som säkrade Sverige plats i EM. Förbundskaptenen gillar ett överbefolkat mittfält och ytterbackar som tar sig framåt tillsammans med en av mittbackarna som är väldigt ofta blir spelfördelande.
Sverige inledde kvalet bra med segrar över Ungern och San Marino hemma och alla älskade det nya landslaget. Många trodde på en spännande match när Sverige åkte till Amsterdam för att möta Holland. Både Sverige och spelarna pratade om att försöka vinna över världstvåan.
De 90 minuter som följde var ett isbad. Holland sprang sönder Sverige och vann med 4-1 och det kunde lätt ha blivit mer. Lagets nya gryning såg ut att vara falsk marknadsföring.
Under 2011 imponerade Sverige på nytt med 5-0-segern mot Finland och 3-2-segern mot Holland. Men bjöd också besvikelser som förlusten i Ungern, knappa segrar i Moldavien, San Marino och Finland.
Den stora snackisen under hösten var Zlatan Ibrahimovic. Var landslaget bättre utan honom? Efter att Sverige slagit Holland utan sin kapten hettade diskussionen till. Och två svaga insatser från anfallaren i november såg till att frågetecknet fanns kvar.
Något var tvunget att göras och i februari i Zagreb valde Hamrén att äntligen göra det som många experter efterlyst länge. Mot Kroatien spelades Zlatan som spelfördelare och Johan Elmander fick agera spjutspets.
Sverige vann med 3-1 och insatsen både från Zlatan och resten av laget gav nytt hopp. Är gåtan kring Zlatans roll äntligen löst? Svenskarna hoppas det.
Zlatan får mer boll nu och kan agera spelfördelare och det vore en överraskning om han inte spelade på det sättet när Sverige startar EM mot Ukraina.
Erik Hamrén använde 24 spelare i kvalet och det är ganska enkelt att förutse laget. Andreas Isaksson vaktar målet med Johan Wiland som backup.
Mikael Lustig har varit förstaval som högerback men brist på speltid har tvingat Hamrén att testa Andreas Granqvist. Sebastian Larsson är en möjlighet men Sverige har egentligen bara en riktig högerback.
Olof Mellberg spelade större delen av kvalet med Daniel Majstorovic med Granqvist som inhoppare. Men nu när Majstorovic missar på grund av sin knäskada är det Granqvist, Jonas Olsson och Mikael Antonsson som slåss om platsen.
Blackburns Martin Olsson är förstaval till vänster men positionen har varit ett problem för Hamrén som petat både Behrang Safari och Oscar Wendt efter horribla matcher.
Hamrén inledde kvalet med Pontus Wernbloom bredvid Anders Svensson som defensiva mittfältare men Wernbloom förlorade sin plats efter debaclet i Holland och har ännu inte återvänt till startelvan. Även Anders Svenssons plats är osäker, Kim Källström och Rasmus Elm konkurrerar.
Bortsätt från Sebastian Larsson som inledde kvalet som avbytare men nu är förstaval som högermittfältare, har Sverige ont om naturliga yttrar. Emir Bajrami har haft ett tungt år i Twente och Christian Wilhelmsson har spelat i Qatar senaste halvåret.
Det är därför både Johan Elmander och Ola Toivonen har blivit använda på kanten, precis som Elm, som kan spela till höger om Larsson tar vänsterkanten. Tobias Hysén är också ett alternativ på vänsterkanten.
Under kvalet har dessutom både Ola Toivonen och Johan Elmander använts i rollen som tia och båda är alternativ om Zlatan inte skulle kunna spela. Alla tre är spelare som Hamrén vill ha på planen och därför har också Elmander spelat på fyra olika positioner nyligen, Toivonen på tre.
Positionen som ensam anfallare var Zlatans under större delen av kvalet men nu är Elmander favorit där med Hysén och Rosenberg som alternativ.
Hamrén lär ta ut spelare han litar på och flytta runt dem snarare än att ta in andra spelare. Som Elmander till exempel. Hamrén tränare honom i Örgryte för tolv år sedan och försöker nu få in honom oavsett position. Samma sak med Toivonen som Hamrén jobbat med redan under ungdomsåren i Degerfors. Och som Hamrén försökte värva när han var tränare i Ålborg. Lustig är samma sak. Hamrén hade honom i Rosenborg och han spelade efter det mest av alla i kvalet.