Efter ännu ett träningspass i landslaget går Henrik Larsson, 38, ut i mixed zone för att svara på frågor, för vilken gång i ordningen kan han inte räkna till.
Men för en spelare som debuterade i ett lyckosamt VM-kval 1993 har det blivit en del.
Denna gång talar han för första gången ut om tragedin som drabbade honom i samband med mötet med Danmark i juni. Då han direkt efter matchen fick chockbeskedet: din bror är död.
- Det är klart att det var jobbigt när det hände, och att det är jobbigt nu när vi ska möta Danmark igen, säger Larsson och är sedan tyst innan han fortsätter:
- Han kommer alltid att finns i mina tankar och det positiva är det jag kommer att dra fram, inte under de omständigheterna som han gick bort, utan det positiva som jag minns av honom och tänker på honom, men annars är det inte mycket jag känner vill dela med mig. Det är fortfarande en stor förlust för mig, och inte bara för mig, utan för min storebror och min mamma och pappa. Något vi lever med varje dag och försöker jobba med.
Henrik Larsson säger att han inte ändrats som fotbollsspelare av händelsen, men givetvis som människa. Istället finner han fortfarande en enorm glädje i att spela fotboll, och de som såg honom jubla efter målen mot AIK måste undra om han någonsin slutar?
- Det är ju fortfarande roligt att göra mål. Det är som när man är liten och får den där födelsedagspresenten man har önskat sig – det är samma känsla varje gång man trycker dit den, säger Larsson och tittar upp och skrattar lite.
Ett tag sedan du gjorde mål i landslaget?
- Ja, det är som jag säger: har inte tid med negativa tankar, bara positiva. Frankrike var väl sist i en träningsmatch. Klart att det är länge sedan. Vad ska jag göra år det? Tävlingsmatch? Ja, har man ett uppehåll på två år så är det inte konstigt, det får man även ta med det i beräkningarna.
Du och Zlatan har haft svårt att göra mål i landslaget – vad tror du det beror på?
- Jag har haft chanser, som sist mot Danmark som jag borde satt, Zlatan hade också det. Gäller att sätta chanserna, kommer inte så många. För Zlatans del är det skillnad på klubblag och landslag, det är trots allt inte samma spelsystem. Om man tittar på hur det varit tidigare (i landslaget) så har det varit en lång resa till målet för anfallarna för vi har börjat med ett lågt försvarsspel och då är det svårt att få fram folk och skapa de här chanserna som man behöver skapa för att göra mål.
Sett till hur Zlatan utvecklats som målskytt i Inter och Barcelona – borde vi inte få ut mer av honom?
- Jo, men ja, men jag kan bara dra en egen parallell att när jag gjorde mina mål i Skottland och Spanien så gjorde jag aldrig lika många mål i landslaget. Det är ett annat spelsystem och andra förutsättningar. Zlatan är fantastisk och gjorde 25 mål i Inter och kommer att göra många ml här i Barcelona och han spelar i ett annat system och på ett annat sätt. Gäller att utnyttja det vi är bra på bästa sätt och det är att få bollen i så bra lägen som möjligt och så är det upp till oss.
Hur är det att spela med Zlatan?
- Det är lätt att man kan bli stillastående för det händer så mycket när han har bollen och det är så mycket bevakning på honom, men det har man inte råd med. Man måste ge honom alternativ och ge honom rörelse. Där är ofta två eller tre man runt om honom när han suger ner bollen. Om vi inte bara står och tittar alla andra och tar löpningar från mittfält, från andra forwards och från kanterna så kan man skapa något eftersom det är så mycket blickar och folk runt om honom.
Vad tänker du när han har bollen?
- Jag försöker placera mig så bra som möjligt så han kan lägga den till mig eller på djupet. Jag försöker ge honom ett spelalternativ. Om han väljer mig eller någon annan är något man bestämmer så fort när bollen kommer.
Hur kan du hålla klass fortfarande?
- Jag älskar att spela fotboll och ska spela VM-kval nu. Jag vill verkligen göra det. Jag har inte tappat glädjen att spela match, även om det kan vara tråkigt att gå ut och träna när det ösregnar så finner jag glädje i det när man spelar.
Du skadade dig i somras – är det förvånad att du är här?
- Det har alltid varit ett hemligt mål att ta sig tillbaka till just detta och kanske är det just detta som gjort att man orkat ta sig tillbaka. Inget som kommer gratis. Jag har kört stenhårt måndag till fredag och tagit ledigt i helgen och sedan på det igen på måndagen. Det har jag gjort x antal veckor och har lönat sig.
Mötet med Danmark är som vanligt laddat och Henrik Larsson kan inte förklara laddningen och en del av de klassiska drabbningarna länderna emellan. Han säger bara att han som svensk och skåning med närhet till Helsingör givetvis ser fram emot den speciella matchen på lördag som gäller så mycket. Anfallaren vill även höra en dansk journalist beskriva svenskar i Helsingör.
- Givetvis har jag haft en del sådana besök, men framför allt har jag varit där mycket med familjen när jag var liten, Då man åt en god räkmacka på båten och handlade på Netto, men då var den svenska kronan lite starkare än nu.
VM-kval nu – ser du så långt fram till VM nästa sommar där Sverige kanske är med?
- Nej, det gör jag inte. Skulle ljuga om jag sa att jag gjorde det. Lördag, onsdag och fyra matcher i allsvenskan. Det är så långt jag tittar.
Är det inte konstigt att vara med i ett VM-kval där alla vill till VM, men inte veta själv?
- Nej, det är inte konstigt att vara med här, ingen skulle bli gladare än jag om Sverige gick till ett VM-slutspel till. Sedan om jag är med där eller inte det spelar inte så stor roll.
Vad spelar VM för roll i ditt beslut om framtiden?
- Det skulle jag inte ta med, det är inte det som det handlar om, det handlar om allt runt om kring. Ska jag vara ärlig är jag är inte där än och har inte tänkt så där jättemycket. Klart att man tänker litegrann, framför allt efter skadan, på vad man ska göra nästa år och om man ska göra något. Men jag är inte där.
Hur ser du på dem som tycker att du är en föredetting?
- Jag kan inte ändra deras åsikt ändå så det spelar ingen roll. Tycker de att jag är för gammal så är jag för gammal. Vad ska jag göra? Ska jag åka hem? Ska jag skita i det och åka hem? Jag kan inte gör det heller. Negativa tankar har inte plats i mitt huvud för tillfället, jag har bara tid för positiva tankar och det gäller.
Vad driver dig att spela i landslaget?
- Det som driver mig är att prestera så bra som möjligt. Det är ju inte jag själv som tar ut mig i landslaget, det är ju baserat på vad jag presterar. Det är inte jag som bestämmer, det är trots allt någon annan som gör det. Förbundskaptenen måste känna att jag är tillräckligt bra, och då är det tillräckligt bra för mig också.
Hur går processen till när du tar ett beslut om framtiden?
- Vill du ha hela processen? Jag bollar med kompisar, med frugan och med mig själv givetvis. Vad jag känner? Ingen annan behöver lägga ner de här löpmetrarna i skogen eller på plan. Lätt för er att skriva att nu måste du bestämma dig, men det är jag som ska lägga ner meter på meter och in i gymmet och köra styrkepass, det är inte ni som ska göra det. Måste man känna att man vill göra det till hundra procent, för har man liten tvekan inom sig så blir det inte rätt och inte bra. Måste vara hundra procent säker på att man vill.