Under den senaste tiden har medvetenheten kring fotbollens representationsproblem vuxit. I en omfattande kartläggning kunde Riksidrottförbundet nyligen visa att de styrelser som leder våra största bollsporter inte speglar samhällets demografiska sammansättning, utan att både kvinnor och utrikes födda lyser med sin frånvaro i allt för stor utsträckning på beslutsfattande positioner. Detta trots att inte minst fotbollen brukar lyftas fram som ett lyckat exempel på hur människor integreras i Sverige.
När svenska fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson gästar veckans avsnitt av podcasten "Lundh" får han svara på en rad frågor kring sin egen organisation, och varför arbetet inte kommit längre.
- Vi hoppas givetvis att få in fler tjejer och personer med utländsk bakgrund, särskilt på ledarsidan. Allra minst vill vi ju att den fördelning vi har på spelplanen, bland utövarna, ska följa med även i styrelser och på tränarsidan, säger Nilsson.
Han pekar på att SvFF inlett ett förändringsarbete, bland annat med hjälp av utbildningsinsatser från genusforskaren Jesper Fundberg vid högskolan i Malmö. Samtidigt handlar det om att ha tålamod och att långsiktigt och målmedvetet försöka rekrytera annorlunda än vad man gjort tidigare. Att "sopa mattan uppifrån" och få in nytt folk till förbundsstyrelsen är viktigt, men räcker inte som isolerad insats, enligt Karl-Erik Nilsson.
- Vi måste arbeta med själva rekryteringsbasen och hjälpa våra föreningar i deras vardag med att kunna bjuda in underrepresenterade grupper. Det måste fungera helt naturligt för dem, säger han.
Om vi tar Fotbollsgalan som exempel, vilken signal skickar det att damlandslaget sitter som åskådare när Globen släcks ned och herrarna marscherar in till Rockymusik och applåder?
- När det gäller Fotbollsgalan tror jag att det finns stora delar som kan bli bättre och det har vi också tagit till oss.
Men själva signalen, vad säger du om den?
- Det blev olyckligt. Alla som var på plats vet ju dock att även damerna fick en likadan entré, även om det var tidigare på kvällen och inte syntes i själva tv-sändningen.
Det var inte nedsläckt, och publiken var inte på plats?
- Nej, men alla middagsätare var där och gav sin hyllning.
Karl-Erik Nilsson erkänner dock att SvFF varit mycket självkritiskt efter Fotbollsgalan, och påpekar att samma sak gäller för TV4. Även om han vill nyansera och hävdar att båda parter tidigare gjort mycket för damfotbollen, och varit delaktiga i att få den att växa.
- Efter Fotbollsgalan var alla förtretade och förbaskade, men det finns en annan sida också där det görs mycket gott. Det positiva nu är ändå att vi ser de här misstagen och kan rätta till dem framöver, säger Nilsson.
Varför man inte sett dem tidigare?
- Det kan jag faktiskt inte svara på.
Du har ändå varit ordförande några år?
- Ja, men om vi tittar objektivt och jämför med vilken annan gala i vilket annat av Fifas 209 medlemsförbund som helst, ser vi att vi inte behöver klä oss i säck och aska. Allt är inte bra, men vi har anledning att vara stolta över en hel del. Det som fortfarande inte är bra ska vi jobba med.
I podcasten pekar Olof Lundh också på agerandet i samband med att Anders Svensson, vid Fotbollsgalan 2013, fick en bil för sitt landslagsrekord, medan den ännu mer erfarna Therese Sjögran blev utan. Lundh anser att SvFF borde ha bett om ursäkt direkt, istället för att tona ned och försöka förklara sitt agerande.
- Vi hade ju planerat att hylla Therese Sjögran på ett lämpligt sätt, så det var visserligen ingen osanning, säger Nilsson.
Nej, men ibland kan det vara bra att bara sträcka upp handen och säga: "vi gjorde fel".
- Ja, och det finns nog ingen i hela landet som inte fått klart för sig att alla tycker att situationen var väldigt olycklig. Vi gjorde fel, punkt slut.