Svenska Fotbollförbundets säkerhetschef Martin Fredman var en av de som deltog i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) utbildning i säkerhet mot terrorhot. Han är även med i projektgruppen som var med och tog fram materialet till utbildningen. Utbildningen ägde rum i november i fyra olika städer och var ett samarbete med Riksidrottsförbundet och polisen.
Fredman berättar för Fotbollskanalen att tänket kring eventuella terrorbrott och den säkerhet som behövs då, har funnits länge inom SvFF. Flera av de allsvenska klubbarna har även deltagit i utbildningen och utöver det som säkerhetscheferna i respektive klubb tagit med sig tillbaka så tror Fredman ytterligare en utbildning med varje individuell klubb kan bli av. Kanske även i mer praktiskt utövande, likt en brandövning men med andra scenarion.
- Det tror jag är en tanke på sikt, säger han.
Fotbollen är ett potentiellt mål då det lockar så mycket folk, säger han. Men med tanke på den goda kontakten med polisen känner förbundet sig tryggare.
- Vi har en uppstartskonferens varje år med polisen och där pratar vi alltid om terror. Frågan lever i allra högsta grad och skulle något förändras, i omvärlden eller här i Sverige, så får ju vi via säkerhetsgruppen ta hand om frågan. Och som förbund har vi grillats rätt hårt av Uefa i dessa frågorna Det ligger väldigt högt upp på deras agenda och där får vi samlad information utifrån det samlade läget i världen. Det finns även utbildning och information från Uefa om det skulle vara så. Men i nuvarande läge är det inte aktuellt att ha mer utbildning än den som finns som webbmaterial.
Fredman berättar även att det finns svårigheter i SvFFs nuvarande regelverk, för att få alla klubbar att använda samma säkerhetsrutiner i hela Sverige skulle det behöva ändras. Han menar att det är bra att sträva mot, men att faktiskt genomföra en rikstäckande standard är svårare. För att det ska ske måste beslut på ett representantskapsmöte tas. I och med alla klubbars olika förmågor och möjligheter så säger Fredman att man inte heller kan ställa samma krav på alla klubbar. Han gör en jämförelse mellan Falkenberg och Friends Arena som båda har olika förutsättningar och behov. Men att alla måste implementera en säkerhetsstandard för att kunna hantera just terrroism.
- En högsta och en lägsta nivå ska vi ju ha, bara man blir medveten om den, det är inte i första hand vi som ska bekämpa terrorn utan detta handlar om att vi ska begränsa och ha ett strukturerat insläpp och en vakenhet kring närområden. Det är inga jätte årda verktyg som behövs utan det handlar om att få ut information om vad man ska titta efter. Det är inte vårt jobb att verka mot terroister, det är viktigt att komma ihåg. Det är polisens jobb. Annars tror jag inte att vi har några publikvärdar kvar som vill jobbar kring evenemangen, det kan inte finnas ett operativt ansvar, för då hade inte jag heller velat stå i dörren. Att vi ska stå där och rota bland bombbälten det går ju inte.
Då varje minut och sekund är viktig, från det att något händer tills det att myndigheter kan ingripa, erbjuder ni en utbildning tillsammans med säkerhetspersonal och arrangörer? För att utveckla den sammansvetsningen som faktiskt behöver infinna sig i sådana situationer?
- Det tror jag vi är avsevärt mycket mer i behov av, men som tur är så har ju fotbollen ett utvecklat samarbete med tanke på olika situationer som uppstår på fotbollsmatcher. Idag spelas det ju i stort sett ingen elitmatch utan att det finns en polis, ett högsta befäl eller en supporterpolis.
Han fortsätter:
- Om man ser på Paris (terroristdådet i Stade de France, 2015), så var det ju till och med publikvärdarna som först avfärdade terroristernas möjligheter att utlösa bomberna inne på arenan. Där de (terroristerna) hade fel biljett och ingång gick de sedan till nästa och kom inte in där heller då valde man och spränga där. Det tragiska i det är ju tyvärr att en publikvärd dog på grund av det. Det är ju inte deras arbetsuppgift. Som arbetsgivare kan man inte begära det av en publikvärd, däremot kan vi väcka deras uppmärksamhet och vad de ska vara medvetna om. Sedan vad de gör när de upptäcker detta, ja, våra direktiv kan inte vara att de ska kasta sig över någon. Däremot kan de larma och informera bakåt. Det är lite mer klassiskt, än att vara aktivt på hotet. För det är fortfarande polisens jobb att hantera de som utgör ett hot.