Dolda inkomster, ett hemligt bankkort, utbetalningar via bolag i Förenade Arabemiraten, en fastighet i Spanien ägd av ett estniskt företag, två skenavtal och ett bankkonto i Belize. Det är några av punkterna i Skatteverkets olika utredningar av tre namn inom svensk fotboll.
Den svenska skattemyndigheten har under en tid haft ögonen på Magnus Pehrsson, Jesper Norberg och Jimmy Högberg, och efter två beslut som meddelades precis innan jul står det nu klart att alla tre fått stora inbetalningskrav av Skatteverket.
Trion har lämnat in felaktiga deklarationer, enligt myndigheten, och utöver att deras inkomster skrivits upp har de alla drabbats av skattetillägg (på 40 procent) som straff för sitt agerande. Det visar handlingar som Fotbollskanalen tagit del av.
* Magnus Pehrsson, som under sin karriär tränat lag som Malmö FF, Kalmar FF och Djurgården, bedöms ha undanhållit inkomster på 550 000 kronor och ska för det betala in drygt 313 000 kronor i skatt, skattetillägg och ränta till Skatteverket.
* Jesper Norberg, som jobbat med Pehrsson i KFF, anses ha utelämnat inkomster på mer än 1,6 miljoner kronor i sina deklarationer och har fått ett inbetalningskrav på drygt 967 000 kronor.
* Jimmy Högberg, som jobbar för Svenska Fotbollförbundet och tidigare varit fystränare hos Örebro SK, har fått inkomster uppskrivna med omkring 300 000 kronor och tvingats betala in 167 000 kronor till Skatteverket.
Alla tre har haft synpunkter på Skatteverkets utredningar och motsatt sig myndighetens bedömning i olika delar.
***
Från 2014 till och med i september 2016 var Magnus Pehrsson förbundskapten för Estlands herrlandslag. Till sin hjälp hade han då assisterande tränaren Jesper Norberg och under delar av perioden var fystränaren Jimmy Högberg en del av samma stab. Det är deras arbete och affärer i Baltikum som väckte Skatteverkets intresse, även om de slutgiltiga besluten bara delvis rör deras tid i Estland.
För Pehrsson och Norberg har även fått bakläxa av myndigheten kopplat till sitt arbete med sin spanska klubb Velez CF, som de driver sedan 2020.
Vad gäller Pehrsson har Skatteverket ansett att han stått för ett så stort övertramp att det funnits anledning för Ekobrottsmyndigheten att se över saken, visar en handling som Fotbollskanalen tagit del av.
Skatteverket lämnar vidare ett ärende för eventuell brottsutredning om det exempelvis rör så stora pengar att det skulle kunna nå upp till nivån som krävs för att ses som ett skattebrott. Då är det upp till en åklagare att fatta beslut om vägen vidare. Antingen kan en förundersökning inledas och eventuellt åtal väckas, eller så skickas ärendet tillbaka till Skatteverket för beslut om skattetillägg. En person kan därmed inte både straffas rättsligt och med skattetillägg av Skatteverket.
Ovan nämnda handling från Ekobrottsmyndigheten visar dock att åklagaren Sara Bjerefeldt i april 2022 fattade beslut om att inte inleda en förundersökning rörande misstänkt skattebrott. Förklaringen: det gick inte att utreda det eventuella brottet.
Varför just ett ärende rörande Pehrsson skickades till Ekobrottsmyndigheten när Skatteverket skrivit upp hans inkomster med ett betydligt mindre belopp än Norberg är oklart, precis som innehållet i det material som åklagaren fick ta emot.
Skatteverkets beslut om Pehrsson rör, till skillnad från Norberg och Högberg, inte inkomster från Estlands fotbollsförbund. Åtminstone inte direkt.
I september 2015 bildade han dock det estniska bolaget Pehrsson Investment & Management OÜ (PIM) och det företaget har investerat i en fastighet i Spanien, och kopplat till den har Pehrsson inte redovisat någon bostadsförmån hos Skatteverket.
Pehrsson har uppgett för skattemyndigheten att planen varit att hyra ut bostaden och att han inte haft möjlighet att bo i den då han via PIM gett två uthyrningsföretag exklusiv rätt att hyra ut lägenheten. Han har dock erkänt för Skatteverket att han nyttjat bostaden vid tre tillfällen och myndigheten har bedömt att Pehrsson kunnat nyttja bostaden om han velat, varför man höjt hans inkomst med 120 000 kronor avseende förmån av semesterbostad.
Skatteverket har också fattat beslut om att höja Pehrssons inkomst kopplat till hans arbete med nämnda Velez CF, som han och Norberg tog över 2020 med hjälp av finansiärer från Sverige.
Svenskarna har kontroll över Velez CF via ägarbolaget Velez Football Holding SL, som ägs av svenska Cadoregel AB. Det är insättningar från det sistnämnda bolaget som Skatteverket reagerat på.
Pehrsson har skrivit två avtal med Cadoregel som gett honom pengar som Skatteverket ser på som lön för utfört arbete med Velez. Men Pehrsson själv hävdar att det rör sig om två lån som skulle "täcka utgifter i samband med förvärvet" av klubben. I avtalen, som bland annat gett Pehrsson månadsvisa tillskott på 40 000 kronor, har det funnits ett upplägg för återbetalning.
I februari 2022 ställde Skatteverket en fråga till Pehrsson om vilka återbetalningar han gjort till Cadoregel. Svaret myndigheten fick då var att han muntligen "avtalat att amortering och erläggande av upplupen ränta ska ske vid ett senare tillfälle än det i skuldebreven stipulerade, varför varken räntebetalning eller amortering ännu verkställts".
Efter att Skatteverket meddelade Pehrsson att man ansåg att han skulle skatta på pengarna han fått av Cadoregel uppgav han för myndigheten att återbetalning, inklusive ränta, skett. Han lämnade in underlag för återbetalningen och beskrev Skatteverkets bedömning som "i sin helhet felaktig".
Men skattemyndigheten har trots att Pehrsson motsatt sig bedömningen landat i ett beslut om att höja hans inkomst. Man beskriver Pehrssons uppgifter om utbetalningarna som han tagit emot som ”osannolika” då han bland annat hävdat att han i juni 2020 fick pengar i förskott för att täcka augusti och septembers utgifter och därefter först i juli samma år fick pengar för maj, juni och juli.
"Någon rimlig förklaring till varför utbetalningarna för augusti och september görs innan utbetalningarna för maj, juni och juli har inte lämnats. Enligt Skatteverket framstår det istället som en efterhandskonstruktion", skriver myndigheten i sitt beslut.
Skatteverket har också anmärkt på det faktum att Pehrsson återbetalade pengarna han fått först efter att myndigheten "ifrågasatt avsikten att återbetala" och informerat honom om ett förslag till beslut i ärendet, samt att Pehrsson inte uppgett någon anledning till varför återbetalningarna behövde skjutas upp. Skatteverket menar att återbetalningen som Pehrsson gjorde framstår som "en följd" av myndighetens agerande.
Vidare vänder sig Skatteverket emot förklaringen att en muntlig överenskommelse om att förändra ursprungsavtalen träffades.
"När ändringar av skriftliga avtal görs är det normala förfarandet att de gamla avtalen annulleras och att även de nya avtalen är skriftliga. Detta för att förtydliga förändringen i rättsförhållandet mellan parterna. Skatteverket finner det därför mycket anmärkningsvärt att avtalsförändringarna inte fastställts i nya skriftliga dokument och att de gamla avtalen inte annullerats", går att läsa i beslutet.
Skatteverket menar att det rör sig om skenavtal som Pehrsson skrivit. Man skriver nämligen också följande i sitt beslut:
"Avsaknaden av nya skriftliga låneavtal ger enligt Skatteverket istället stöd för att de ursprungliga låneavtalen enbart upprättats för skens skull. De ursprungligen uteblivna betalningarna för ränta och kapital, i kombination med att det helt saknats säkerhet för betalningarna, talar starkt för att Cadoregel aldrig haft för avsikt att återkräva betalning. Det viktigaste momentet för att ett låneavtal ska anses föreligga saknas därmed".
Även kring uppgiften om att återbetalningen sköts upp anklagas Pehrsson för en "efterhandskonstruktion" av Skatteverket.
"Det egentliga syftet har varit att dölja ett anställningsförhållande mellan dig och Cadoregel", slår myndigheten fast.
***
Även utredningen rörande Jesper Norberg innehåller två delar. Och precis som Pehrsson har han skrivit två avtal med Cadoregel, utformade på ett liknande sätt, som fått Skatteverket att höja hans inkomst. Norberg har även använt liknande argumentation som Pehrsson i sin kommunikation med myndigheten. Precis som Pehrsson återbetalade han pengarna från Cadoregel först efter att Skatteverket ifrågasatte upplägget.
Den andra delen som har lett till en skattesmäll för Norberg rör utbetalningar från Estlands fotbollsförbund. Norberg redovisade inga inkomster från landslagsjobbet för Skatteverket och nu visar myndighetens granskning att förbundet betalade ett bolag i Förenade Arabemiraten för svenskens jobb. Det rör sig om Neda Holding Ltd, som grundades och ägdes av Norberg.
Estlands fotbollsförbund genomförde betalningar till bankkonton i Belize och Tyskland. Men enligt Norberg tog han inte ut någon lön eller annan ersättning från Neda. Han har för Skatteverket uppgett att arbetet i Estland inburit kostnader för bolaget och att de medel som företaget hade gick förlorade när bolagets bank tvångslikviderades av Belizes centralbank under 2018.
Norberg har dock inte skickat in något underlag till Skatteverket som visar att de pengar som Neda fick av Estlands fotbollsförbund fanns på Belize-kontot när banken likviderades. Myndigheten hävdar också att det landslaget betalat för Norbergs arbete i slutändan hamnat i hans egna fickor.
"Skatteverket bedömer att du varit Nedas ägare fram till 2020 och att bolagets kvarvarande tillgångar sannolikt har skiftats ut till dig i samband med att bolaget avregistrerats från bolagsregistret", skriver man i sitt beslut.
I beslutet går också att läsa att Neda startades när Norberg var bosatt i Brasilien, varför Skatteverket bedömer att det inte är "osannolikt" att han haft tillgång till ett konto i Brasilien dit pengarna kan ha förts.
Norberg har inte heller visat upp några underlag som visar att det inte gjorts några överföringar från Neda till privata konton som innehas av honom eller hans familj, skriver Skatteverket.
***
Skatteverkets granskning av Jimmy Högberg var klar redan hösten 2021. Den 27 oktober det året fattade myndigheten sitt beslut om honom, vilket rör inkomståren 2015, 2016 och 2017.
Högberg blev fystränare för Estland i slutet av 2015 och under november och december fick han då lön från fotbollsförbundet insatt på sin bank i Sverige. Men han redovisade aldrig de inkomsterna (drygt 67 000 kronor) för Skatteverket.
Efter de två första utbetalningarna bytte Högberg upplägg för hur han fick sin lön utbetalad, enligt Skatteverket. 2016 och 2017 jobbade han för landslaget via sitt bolag Jimmy Högberg Performance OÜ (JHP), som han enligt Skattemyndigheten sålde 2019. Löpande tog bolaget emot pengar från Estlands fotbollsförbund men enligt årsredovisningar betalade man sedan inte ut några löner, utdelningar eller styrelsearvoden.
Istället gick pengarna vidare till andra företag. Främst till två litauiska bolag. De har i sin tur fört vidare belopp till ett bolag som hanterat så kallade förbetalda bankkort. Enligt Skatteverket kan en av anledningarna till varför man har ett förbetalt kort handla om att det ska vara svårt att veta vem som innehar kortet.
Skatteverkets utredning visar att den största delen av pengarna som satts in på kortet konsumerats i Örebro, där Högberg bor. Kortet har också använts för att betala en resa till Cypern och på flygbiljetterna har familjemedlemmar till Högberg angetts. Vidare har myndigheten hittat att det gjorts uttag av kontanter/inköp i Dortmund och London vid samma tidpunkt som Högberg via sociala medier berättat att han varit i de två städerna.
I ett svar till Skatteverket har Högberg uppgett att det är ett misstag som ligger bakom att de två första lönerna från Estlands fotbollsförbund inte togs upp i hans deklaration. Vad gäller JHP och det nämnda bankkortet har Högberg ställt sig "starkt frågande" till myndighetens "spekulationer". Han har hävdat att han inte kan minnas att han ingått något avtal rörande bankkortet och att han "aldrig haft något uppsåt att undkomma skatt eller liknande genom ett bolag i Estland".
Högberg har också framfört att det upplevts som "mycket märkligt och tråkigt" att "bli anklagad av Skatteverket", och han motsatte sig myndighetens slutsatser med motiveringen att han tagit professionell hjälp för att göra rätt för sig.
Skattemyndigheten skriver dock i sitt beslut att Högbergs synpunkter inte påverkat bedömningen av ärendet. Enligt Skatteverket ingår de två litauiska bolagen som tog emot inbetalningar från Högbergs tidigare estniska företag i en koncern vars affärsidé varit att "hjälpa personer och företag i huvudsak i Sverige att undgå beskattning".
"Skatteverket har genom flera utredningar sett att svenska eller baltiska företag med koppling till (koncernen) ställt ut osanna fakturor som köpts av svenska företag med syfte att göra utbetalningar till svart arbetskraft eller återbetalningar till det fakturaköpande företagets ägare", skriver myndigheten.
När Fotbollskanalen når Högberg ger han följande kommentar om sitt ärende:
"Det är sant att jag uträtts av Skatteverket. De har inte godtagit det arbetssätt som den revisor och jurist jag tog hjälp av i mitt estniska bolag hade. Jag är varken jurist eller revisor utan anlitade andra för att ta hjälp i dessa frågor. Detta har tyvärr blivit fel enligt Skatteverket och jag har då blivit efterbeskattad. Jag hävdar dock fortfarande att jag inte gjort något fel utan följt de direktiv som yrkesmännen sa var de korrekta", skriver han.
FOTNOT: Fotbollskanalen har vid flera tillfällen sökt Magnus Pehrsson och Jesper Norberg utan framgång.