Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

ANNONS
I SAMARBETE MED

Taktikkollen: Magdalena Eriksson i siffror, rå data och grafik

THEIR PITCH

Mia Eriksson har tillsammans med dataanalytikern Jesper Haglöf på PlayMakerAI tittat närmare på hur Chelsea-kaptenens roll på planen har utvecklats de senaste två åren.
Artikeln innehåller unika bilder och data från Erikssons prestationer som visar mittbackens bästa egenskaper.  

Foto: Bildbyrån

Fotboll är inte bara en sport. Fotboll är många saker. Åsikter, känslor och fakta. Och vi är många som gärna delar med oss av det förstnämnda. Fans, media och fotbollsnördar. Alla är vi analytiker av världens största sport i olika sammanhang.

I en tid där damfotbollen är på tillväxt och utvecklas varje dag känner jag mig priviligerad att kunna följa de stora europeiska ligorna hemma ifrån TV-soffan i Sverige. Barclay’s Women’s Super League är en av ligorna jag följer och ligamästarna Chelseas matcher har jag sett nästan varenda en av denna säsong.

I Chelsea spelar denna veckas gäst i Fotbollskanalens podcast Their Pitch, nämligen den svenska landslagsbacken Magdalena Eriksson. Tillsammans med Jesper Haglöf, dataanalytiker på PlayMakerAI, en svensk fotbollsanalytisk plattform, är den här taktiska analysen av Eriksson skriven. All statistik och data kommer från Chelseas matcher i ligan under säsongerna 2020/21 och 2021/22.

ANNONS

Med det sagt; i den här artikeln ska vi nörda ner oss i Magdalena Erikssons position, hennes roll och de två senaste säsonger svenskan har spelat i Londonklubben där hon precis vann sin tredje raka ligatitel, men också den fjärde sen hon signade för Chelsea sommaren 2017.

Skador och frånvaro
Inte bara har Magdalena Eriksson varit given som mittback i ligamästarnas startelva sedan hon blev Londonbo; inför säsongen 2019/20 blev hon också utsedd till lagets kapten. Att det för en svensk fotbollsspelare och för Sverige är stort att få äran att bära kaptensbindeln i en engelsk fotbollsklubb behöver väl knappast förklaras ytterligare?

Under förra säsongen, 2020/21, missade Chelseakaptenen en del matcher på grund av skada. Kanske var den viktigaste matchen hon missade då den som avgjorde ligan, nämligen den mot Manchester City på bortaplan som slutade 2-2. Då diskuterade fans, media och analytiker Erikssons roll högt och brett. Upplevelsen när matcherna pågick var att det såg lite kaosartat ut i Londonlagets försvar och att lagets kapten saknades pekades ut som en av anledningarna - inte bara för det Eriksson bidrog med i Chelseacoachen Emma Hayes sätt att spela fotboll - också för att det stundtals såg ut som att tomrummet gällande ledarskapet i backlinjen som svenskan lämnade efter sig, saknades.

ANNONS

Den här säsongen var tongångarna något annorlunda när Magdalena Eriksson skadade foten i december när Chelsea förlorade sista gruppspelsmatchen i Champions League mot Wolfsburg med 4-0.

Det blev en skada som skulle hindra henne från spel i tre månader, och med bilderna på näthinnan av hur Chelseas försvar hade sett ut säsongen innan lyftes återigen oron över att Londonlaget skulle behöva klara sig utan sin kapten. Eriksson blev borta från totalt sex ligamatcher och oron över hennes frånvaro var vid en första anblick något som verkade obefogad. Chelsea vann fyra och spelade lika i två av de matcher Eriksson missade.

I slutändan blev det ligavinst, men den säkrades först på hemmaplan i sista omgången mot Manchester United efter en 4-2 seger.  

Mittback med ytterbacksuppgifter
Den största delen av säsongen har Emma Hayes spelat med en trebackslinje beståendes av, förutom Eriksson till vänster också de engelska landslagsspelarna Millie Bright och Jess Carter. Trebackslinjen har också engagerat Chelseafansen i högljudda diskussioner om vilket system och formation som har varit bäst; en tre- eller fyrbackslinje? Eftersom diskussionen i den här artikeln är baserad på Erikssons event data från de två senaste säsongerna ska vi försöka ta reda på vad datan (faktan) säger. Vilken roll har svenskan spelat för de regerande engelska ligamästarna och exakt HUR viktig har Magdalena Eriksson varit för sitt Chelsea i jakten på titlar?

ANNONS

Den kvantitativa datan 
Eriksson spelade totalt 16 ligamatcher av 22 möjliga den här säsongen; hon startade i 13 av dem och blev inbytt i tre. Eriksson gjorde ett mål i ligan, i en 4-0 vinst mot Manchester City.

För varje på minuter hon spelade följer här några kvantitativa siffror som är baserade på vad hon gjorde i genomsnitt varje match.

59.93 passningar med en procent i lyckade passningar på 86% . 2.94 tacklingar där 39% ansågs lyckade.  4.1 gånger per match gick hon in i luftdueller där 70 % gav bollinnehavet tillbaka till Chelsea eller där hennes aktion avstyrde målchanser.

I en gammal artikel i tidningen Offside från januari 2017, sa den då tillträdande svenska landslagscoachen Peter Gerhardsson så här när han fick frågan om hur han såg den ultimata fotbollsspelarens egenskaper om han fick bygga den själv:

ANNONS

- Dennis Bergkamps speluppfattning, Lionel Messis vänsterfot, Eden Hazards högra motsvarighet, Pia Sundhage’s passion och inställning, Charlotte Kallas uthållighet endurance och Magdalena Erikssons huvudspel.

I guiden How To Stop Sweden” som publicerades i samarbete mellan Adidas och Svenska Fotbollsförbundet när Sverige nya matchtröja presenterades, står det så här om Eriksson:

"Slå inga inlägg in i Magdalena Erikssons defensiva zon eftersom hon är en av de starkaste och mest beslutsamma försvararna i Europa, speciellt i duellspelet. Hon vinner i snitt 70 % av luftduellerna och 71 % av dueller på marken där bollen ligger fritt. Hon täcker dessutom en stor yta av planen."

Erikssons råa data
Säsongen 2020/21 spelade Magdalena Eriksson vänster mittback i en fyrbackslinje bredvid Millie Bright. I bilden nedan visas den svenska försvararens defensiva aktioner och var på planen hon agerade mest då.

ANNONS

Som tidigare nämnts, den här säsongen, var Erikssons position vänster mittback i en trebackslinje. I bilden nedan visas hennes aktioner och var på planen hon var mest aktiv då.

Som man kan se ger Erikssons aktioner från säsongen 2021/22 stöd åt beskrivningen i guiden How To Stop Sweden åt att hon täcker en stor del av planen.

Som svensk fotbollssupporter vet man att även om eriksson är en mittback av rang kan hon också spela ytterback i en fyrbackslinje, något hon återkommande har gjort i sina landskamper för Sverige. Speciellt under stora turneringar som VM och nu senast i OS.

Det gjorde hon också i en match under säsongen med Chelsea, men inte i en ligamatch, utan i FA Cup finalen mot Arsenal där Chelsea vann med 3-0.

Eriksson gjorde sin landslagsdebut 2014 och har sedan dess spelat 83 landskamper och gjort 10 mål för Sverige.

ANNONS

Magdalena Eriksson är en tekniskt duktig, bollspelande mittback och med det sagt är hon till stor nytta för både klubb- och landslag i uppspelsfasen. Inte bara för att hon är duktig på att föra bollen framåt med fötterna men också på grund av hennes speluppfattning i passningsspelet. När Eriksson har bollen och är i rörelse kan man ofta se hur hon scannar av planen och ytor framför sig, innan hon lämnar ifrån sig bollen genom en passning elelr fortsätter framåt själv för att se till att ta upp bollen högt i planen.

Det här egenskaperna och kvaliteterna har hon (och Chelsea) haft stor nytta av den här säsongen - större än de flesta kanske har insett.

Vi tittar nedan på bilder med Erikssons offensiva aktioner från de två senaste säsongerna.

Den senaste säsongen har Eriksson spelat vänster mittback i en trebackslinje med wingbacken, norska Guro Reiten framför sig. Chelseas spelstil är väldigt anfallshungrig med stora influencer av att vinna boll snabbt och attackera som hungriga kobror. Bilderna ovan visar att Eriksson har getts mer utrymme till att agera högre upp i planen än tidigare säsonger. Chelseas passningsnätverk, baserade på de elva spelare som har flest minuter på olika positioner ger stöd åt det argumentet också; att Erikssons utgångsposition har varit högre upp i planen från den senaste säsongen jämfört med förra.

ANNONS

Det intressanta med nätverket av passningar från säsongen 2020/21 är att Eriksson, redan då hade en högre utgångsposition än mittbackskollegan Bright. Svenskans större gröna cirkel indikerar också på att hon levererade passningar med ett högre xT-värde (expected threat) den säsongen. Den färgade cirkeln framför spelarnas namn är större ju fler passningar en spelare har gjort och färgen cirkeln har är baserad på hur högt xT-värde passningarna har genererat.

Grön: Väldigt högt
Blått: Högt
Gult: Ligasnittet i WSL
Orange: Lågt
Röd: Väldigt lågt

Expected threat är en sannolikhetsmodell för fotboll som bygger på hur mycket sannolikare lagets bollinnehav kommer sluta upp i ett mål när bollen flyttas på planen från punkt a till b.

Expected threat värderar korrekta passningar, drivningar samt dribblingar av bollen. Utifrån detta kan man värdera vilka spelare som bidrar mest till att göra lagets bollinnehav mer sannolikt att sluta upp i ett mål. Med andra ord kan man säga, vilka spelare bidrar till göra sitt lags bollinnehav “farligare” för motståndaren med sina aktioner.

ANNONS

Den här säsongen var Chelseas nätverk av passningar helt annorlunda:

Inte bara utgick och agerade Magdalena Eriksson högre upp i planen än de andra två mittbackarna: hon befann sig ofta längre ut på kanten också. Brights cirkel indikerar också ett högt xT-värde men Erikssons passningar med högt xT-värde går till både lagkamrater på djupet men också ut på kanten..

Erikssons passningar till Reiten har renderat i en av de högsta xT-värdena mellan två lagkamrater i ligan den där säsongen. Men xT-värdet är också högre än genomsnittet när svenskan har passat bollen till Jessie Fleming, Pernille Harder och Sam Kerr. Eriksson har till synes också givits en roll som ger henne mer ansvar i anfallet än försvarsmässigt, där ansvaret ser ut att ha varit tyngre på Bright, Carter och även på den defensiva mittfältaren Sophie Ingle. Det syns på bilden nedan som visar xT-prevented (förhindrade xT-aktioner från motståndarna). 

ANNONS

Erikssons position på pappret har till synes varit som mittback men när Chelsea avancerat uppåt i planen i anfall har svenskan tagit på sig en ytterbacksroll för att täcka upp bakom Reiten som då har kunnat spela mer som en vänsterforward i anfallet. De flesta av Erikssons passningar med högt xT-värde har också varit de längs med vänsterkanten.

För att jämföra, ovan visas svenskans passningar med högt xT-värde från förra säsongen och nedan hennes passningar från denna säsongen. Eftersom hennes utgångsposition har varit lägre i banan från den säsongen med en fyrbackslinje, syns det att Eriksson har spelat fler långa bollar diagonalt i uppspelsfasen.

Vi går vidare och tittar på båda säsongernas bollförande framåt genom att driva bollen men också genom dribblingar.

Det här är saker börjar bli ännu mer intressanta. Magdalena Eriksson är varken den mittback i ligan eller i Chelsea som passar bollen flest gånger per match in i straffområdet, men hon är en av mittbackarna som driver bollen flest gånger in i straffområdet varje match. Bara en annan mittback i den engelska ligan gör det fler gånger per 90 minuter än Eriksson.  

ANNONS

Säsongen 2020/21 hade Eriksson en tydligare roll med att ta bollen framåt i planen genom att driva den uppåt och då var hon både Chelseas och en av ligans spelare att göra detta flest gånger varje match. Den här säsongen har hon som syns på bilden under inte haft samma roll i den aktionen.

På bilden nedan tar vi också en titt på progressiva passningar i distans per 90 minuter. (Progressiva passningar är de passningar som tar bollen närmare motståndarens mål)

Eriksson har alltså inte varit Chelseas största profil av mittbackarna varken att ta bollen fram progressivt eller genom progressiva passningar MEN, hon är den av Chelseas mittbackar som när hon passar bollen genererar ett högre xT-värde. Detta gäller både den här och förra säsongen.

Chelsea utan Magda
Skadan som höll Eriksson från spel i tre månader fick henne att missa 6 av Chelseas ligamatcher. Resultaten från de matcherna blev som följer:

ANNONS

Brighton borta: 0-0
West Ham hemma: 2-0
Manchester City hemma: 1-0
Arsenal hemma: 0-0
West ham borta: 4-1
Aston Villa hemma: 1-0

Londonlaget gjorde 8 mål under dessa 6 ligamatcher. Det ger oss ett genomsnittligt målgörande på 1.33 per match.

I de första 9 ligamatcherna, när Eriksson var spelade, gjorde Chelsea 28 mål och då var det snittet 3.11. I de ssista 7 matcherna som Eriksson spelade gjorde Chelsea 27 mål, 3.85 mål per match.

Under tiden Eriksson var skadad hände en annan intressant sak - Chelsea spelade de flesta matcherna utan sin svenska lagkapten med en fyrbackslinje där en annan svenska fick komma in från bänken; Jonna Andersson. Tillbaka på sin vänsterbacksposition i sin landslagskollegas frånvaro efter att med största sannolikhet ha blivit “offrad” på grund av Reitens plats som wingback i Hayes spelsystem, gjorde Andersson en comeback för att visa hur viktig hon har varit för Londonlaget de senaste fyra åren. Nederländska landslagsspelaren Aniek Nouwen tog plats bredvid Bright i mittlåset och Carter flyttades ut på högerbackspositionen. Så, vem av dessa spelare tog Magdalena Eriksson roll och tog över hennes xT under de här matcherna?

ANNONS

De röda staplarna i diagrammet ovan visar varje spelare som kom in under tiden Eriksson var borta i någon typ av backposition. I dessa staplar syns också spelarnas xT-värde. I de svarta staplarna syns xT-värdet som varje spelare har genererat i genomsnitt under hela säsongen oavsett om Eriksson har spelat eller inte. Brights xT-värde åkte ner under säsongssnittet medan Carters åkte upp något, men där är nog förklaringen att hennes ytterbacksroll på högersidan inkluderade mer offensivt spel när Bright blev tvungen att stanna kvar längre bak i utgångsposition.  Men, den spelare som står ut och som ser ut att ha tagit mycket av Magdalena Erikssons jobb och roll i det offensiva spelet är Jonna Andersson.

Att Magdalena Eriksson är en viktig spelare i Emma Hayes spelsystem och stil är besvisad och uppbackad av datan. Svenskan har varit en nyckelspelare i det framgångsrika spelsystemet Hayes har utvecklat de senaste åren. Det känns också viktigt att tillägga att det som gör henne så viktig, är förutom hennes egenskaper som fotbollsspelare också hennes egenskaper som ledare för de engelska ligamästarna.

ANNONS

Kadeisha Buchanan vs Magdalena Eriksson i TransferLab
Nyligen meddelade Chelsea att man hade signat den kanadensiska landslagsspelaren och mittbacken från Lyon Kadeisha Buchanan. Låt oss bara i slutet av denna artikel låta scoutingverktyget TransferLab jämföra Buchanan med Eriksson, sett till deras spel från de sex senaste månaderna. Utan att göra någon djupgående analys ser det ut som att dessa två mittbackar kan komplettera varandra rätt bra. Eller hur?

Eriksson i jämförelse med svenska landslagsmittbackar
Med ett EM i antågande låter vi också TransferLab jämföra Eriksson med vad jag tror kommer vara hennes största konkurrenter om en startplats i det svenska mittlåset: Linda Sembrant, Amanda Ilestedt och Nathalie Björn.

Vi måste ändå tänka på att dessa spelare spelar i olika lag och ligor och har förmodligen också olika roller i sina respektive klubblag. TransferLab rankar Eriksson högst i profilen Centre Back - All Round - där hon hamnar på den 97:e percentilen sett till de sex senaste månaderna.  Detta följt av Sembrant som rankar 84, Ilestedt 92 och Björn 96. 

ANNONS

Eriksson står ut i egenskaper som huvudspel, tacklingar och 1 mot 1 men också när man tittar på de långa progressiva passningarna.

Huvudvärk för Peter Gerhardsson när han ska välja vilka backar som ska bemanna den svenska backlinjen i sommarens EM? Och, kommer Magdalena Eriksson spela som en huvudsaklig mittback eller blir det ytterligare en stor internationell turnering med Sverige som vänster ytterback? Oavsett vad, ganska schysst att ha en mittback med egenskaperna som Magdalena Eriksson besitter. Vissa skulle kalla det lyxproblem.

Publicerad 2022-06-14 kl 21:17

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto