Mittbacken Roman Saiss, anfallaren Sofiane Boufal och förbundskaptenen Walid Regragui har alla varit med och tagit Marocko till en historisk VM-semifinal. Där ställs skrällaget mot Frankrike. Ett Frankrike som de alla tre är födda i.
Det är inte bara det som gör den andra VM-semifinalen speciell, för Marocko och Frankrike har sin gemensamma historia. Från 1912 till 1956 var stora delar Marocko ett franskt protektorat (ockupationen av landet skedde gradvis 1907-1927, nordvästra Marocko var ett spanskt protektorat) och det avspeglar sig än i dag.
- Relationen är djupgående och sträcker sig över alla fält: Ekonomiskt, politiskt och kulturellt. Frankrike är en av Marockos största handelspartner. Förra året utgjorde Frankrike 21 procent av marockansk export. Samtidigt är Frankrike inte längre den största marockanska handelspartnern. Den platsen har Spanien tagit och det är nog fransmännen lite bittra över. Frankrike är den största investeraren i landet och många franska bolag har också en filial i Marocko. Det finns många ekonomiska band och sedan finns det kulturella band med den stora marockanska diasporan, säger Linda El-Naggar, analytiker på Consilio International och associerad medarbetare på Mellanöstern- och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska Institutet, till Fotbollskanalen.
Den marockanska diasporan i Frankrike, ja. Den är stor och det avspeglar sig även i landslaget, som exempelvis med Saiss, Boufal och Regragui.
- Det uppskattas vara 1,5 miljoner med marockansk bakgrund som bor i Frankrike. Det är den största marockanska diasporan i världen. Av dem uppskattas 750 000 vara marockanska medborgare. Det är den näst största icke EU-invandrargruppen som finns i Frankrike efter algerier, säger El-Naggar.
Länderna är sammanlänkade på många sätt, men relationen är inte smärtfri och på senare år har det knakat en del i fogarna.
El-Naggar pekar ut tre punkter där det finns spänningar mellan Marocko och Frankrike. Det handlar om visum, Västsahara-frågan och Frankrikes relation till Algeriet.
El-Naggar förklarar vad friktionerna handlar om.
Visumen:
- I september förra året beslutade Frankrike att minska visumen till marockaner med hela 50 procent. Det gjorde man för att man tyckte att Marocko varit ovilligt att samarbeta i utlämningen av marockanska migranter i Frankrike. Den frågan tar Marocko hårt på. Den handlar om deras värdighet och att man inte får bevista sig i Frankrike på samma sätt längre.
Västsahara-frågan:
- I Västsahara-frågan är det viktigt att veta att Marocko ockuperar Västsahara sedan 1975, sedan spanjorerna lämnade området. Det här är den lins som Marocko i stort sett ser hela sin utrikespolitik från. Västsahara är den absolut viktigaste frågan för Marocko. Marocko anser att Frankrike varit tvetydigt gällande var man står i frågan. Frankrike har uttalat stöd för Marockos föreslagna autonomiplan för Västsahara, men man har inte gett ett lika tydligt stöd för marockansk suveränitet som exempelvis Spanien eller USA.
Frankrikes relation till Algeriet:
- Sist men inte minst anser man att Frankrike uppvaktar grannlandet Algeriet, som man bröt relationen med 2021. Just nu åker en hel del franska politiker på högsta nivå till Algeriet och det är en direkt effekt av kriget i Ukraina och stoppandet av rysk gas. Nu söker man i stället algerisk gas och Algeriet är redan EU:s största leverantör av gas utanför Europa.
För att förstå Marockos relation till Frankrike bör man också ta Algeriet i beaktande. Marocko var till stora delar ett franskt protektorat i 44 år (1912-1956) och frigörelsen var relativt fredlig (jämfört med Algeriets). Algeriet var en fransk koloni i 132 år och blev självständigt år 1962 efter flera år av väpnad konflikt mellan Frankrike och algeriska självständighetsrörelser. Grannländerna är dessutom stora spelare i sin region och står på olika sidor i Västsahara-frågan. Det är några av anledningarna till att relationen mellan Algeriet och Marocko är ansträngd.
- Det finns två sidor av myntet, men rötterna till det är att de står på motsatt sida i Västsahara-frågan. Marocko ockuperar territoriet medan Algeriet är det land som främst motsätter sig det och står på västsahariernas sida, vilket grundar sig i att Alger var ett centrum för anti-koloniala och revolutionära rörelser på 1960- och 1970-talet, som en effekt av landets egen erfarenhet av kolonisering. När kriget bröt ut 1975 var det många västsahariska flyktingar som tog sig till ett område i Algeriet som heter Tindouf. Det var därifrån som man organiserade hela den västsahariska motståndarsrörelsen, som har blivit känd som Polisario, säger El-Naggar och fortsätter:
- Sedan handlar konflikten också om att både Marocko och Algeriet är medelstora stater i Nordafrika. Man är helt enkelt rivaler. Båda försöker vara en regional ledare. Vad gäller Frankrikes relation till de här länderna så går allting tillbaka till det koloniala arvet. Algeriet har en betydligt svårare och mer komplicerad relation till Frankrike - Algeriet var en integrerad del av Frankrike - på grund av att det var kolonialiserat så mycket längre och det var ett brutalt självständighetskrig som ägde rum 1954-1962. Man har ett större trauma att bearbeta i de relationerna.
Varför är frågan om Västsahara så viktig för Marocko och vad är Frankrikes inställning till Västsahara?
- Man har gjort det till en existentiell fråga i Marocko och det finns flera förklaringar till det. En av dem är att territoriet blir nästan dubbelt så stort med Västsahara. Får man dubbelt så stort territorium så blir man så klart en annan maktfaktor i regionen. Sedan ser man det som marockanskt territorium och det i sig gör det till en existentiell fråga som man sorterar alla sina relationer utifrån, säger El-Naggar och fortsätter:
- Det som hänt de senaste åren är att i slutet av 2020, under slutet av Donald Trumps mandatperiod i USA, så förhandlade man fram Abrahamavtalen och då blev Marocko ett av länderna som normaliserade relationerna med Israel. Det var en stor skillnad gentemot länderna i regionen och i utbyte skulle USA erkänna Marockos kontroll över Västsahara. Det var ett enormt skifte och efter det har bland andra Spanien och Tyskland gett erkännande till Marockos autonomiplan för Västsahara. Att man fått USA och stora europeiska makter - Spanien var också en kolonialmakt i Marocko - på sin sida har gjort att Marocko generellt blivit kaxigare utrikespolitiskt. En anledning till att Algeriet bröt relationen med Marocko förra året var effekten av Abrahamavtalen eftersom Algeriet är väldigt pro-palestinskt och motsätter sig helt att grannlandet bjuder in Israel. Det är komplicerat och snårigt, men Västsahara-frågan är helt vital och där står Algeriet och Marocko på helt olika sidor.
Samtidigt som Marocko befinner sig i VM-semifinalen och det råder glädjeyra i landet så har det uppstått kravaller i flera europeiska städer, som Bryssel och Paris, med marockanska supportrar inbladande. Efter kvartsfinalen mot Portugal rapporterade Reuters att fransk polis fick använda tårgas på grund av sammandrabbningar med marockanska fans och enligt nyhetsbyrån vandaliserades butiker och ett par mindre bränder uppstod i närheten av Champs-Élysées. Varför blev det så mitt i segerruset?
- Länderna har väldigt många länkar till varandra. Det är en befolkning med marockanskt ursprung på 1,5 miljon. Som jag förstått det så befann sig 20 000 människor på gatorna i Paris när det här utbröt. Av dem var det en minoritet som bråkade. Som vanligt är det mycket känslor kring fotboll och det finns förmodligen en del som vill utnyttja möjligheten till att bråka, säger El-Naggar och fortsätter:
- Det som är speciellt just här är nog att det finns en del post-kolonialism-frustration som dyker upp och gör det spänt. Det som jag tror att många marockaner känner är man vill uttrycka sin frustration över att man ser sig som andraklassens medborgare, även om de är fransmän med marockanska rötter. Men trots att man är född i Frankrike så är det fortfarande så att många bor i socioekonomiskt utsatta områden, det finns ett utanförskap och en del upplever rasism. Det är koloniala spänningar som kommer till liv.
Båda länderna har sin gemensamma historia och nu ska dess landslag spela om en plats i en VM-final. Att förstå vidden av matchen från marockanernas synvinkel är svårt, nästan omöjligt.
- Den här matchen är enorm. Det kan inte nog understrykas. Det är en historisk chans att bekämpa Frankrike på så många nivåer. Det här är underdogen som vill ha revansch. En sak som är intressant är att marockanerna drar historiska paralleller. Jag såg exempelvis en tweet som löd ”vi har erövrat den Iberiska halvön och är redo att ta striden mot Frankrike”. Det är en referens till Marocko år 732 när man tog över Spanien och Portugal och sedan gick in i Frankrike. Det är precis så de här matcherna har varit (Marocko har slagit ut Spanien och Portugal, reds. anm,), säger Linda El-Naggar och fortsätter:
- Det här är enormt för marockanerna. Men vad som också är intressant är att det stort för andra nordafrikaner och afrikaner. I Paris och andra stora europeiska städer har bland annat egyptier och algerier gått ut med sina flaggor för att stötta Marocko. Det är väldigt intressant, framför allt med algerierna, för deras länder ligger i konflikt. Men här känner man nog solidaritet på en mänsklig nivå med sina marockanska bröder. Det visar att fotbollen kan vara en enande kraft, avslutar El-Naggar.
Semifinalen mellan Frankrike och Marocko sänds på TV4 och streamas på cmore.se i kväll med start 19.00. Avspark: 20.00.