Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
ALLSVENSKAN

DOKUMENT: Han gav supportrarna en röst - nu tar SFSU-basen avsked

Foto: Scanpix

Nästa

Avbryt
Försök igen

Efter tre år har Tony Ernst lämnat SFSU, organisationen som han har varit med och byggt upp till en maktfaktor.
Fotbollskanalen berättar historien om 49-åringen, som tillsammans med sin styrelse, ritat om den svenska fotbollskartan.

- Ibland när du vill att något ska växa måste du släppa taget. Det är samma som med ett barn. Det här är Tonys barn.

Orden är Tine Hundahl Jensens. Hon sitter i supporterorganisationen Football Supporters Europes styrelse och den hon pratar om är Tony Ernst, som nyligen lämnade posten som ordförande för Svenska Fotbollssupporterunionen.

Söndagen den 29 november tackade Ernst för sig i SFSU, på årsmötet i Norrköping. Då tog han farväl, och släppte taget.

***

49-årige Tony Ernst valdes till ny ordförande för SFSU i slutet av 2012, och blev då organisationens fjärde ordförande efter Andreas Toll, Frank Ågren och Victor Capel. Under Ernsts tre år vid rodret växte SFSU ut till en stark röst inom svensk fotboll.

Numera är det självklart att SFSU, som de flesta supporterföreningar till klubbarna i allsvenskan och superettan är medlemmar i, finns med i debatten om frågor som rör fotbollen i Sverige.

För när det allsvenska spelschemat ska sättas, då är det tänkt att SFSU ska säga sitt.
När Svenska Fotbollförbundet håller i sitt förbundsmöte, då finns SFSU representerat.
När det är dags för Fotbollsgalan, då är SFSU på plats tillsammans med de stora drakarna.
Och Svensk Elitfotboll, intresseorganisation för de 32 klubbarna i allsvenskan och superettan, ser SFSU som en självklar samtalspartner.

Så pass självklar att Sef, genom ordföranden Lars-Christer Olsson, fanns på plats under SFSU:s årsmöteshelg i Norrköping. Olsson berömmer nu Tony Ernst för sitt arbete som ordförande.

- Han har betytt otroligt mycket. Det är en verserad herre som kan uppträda i alla möjliga mediala sammanhang och det tror jag fansen har haft stor nytta av, säger Lars-Christer Olsson.

- Han har vettiga resonemang. Resonemang som supportrarna, vi och vanliga Svenssons begriper. Det har inte uppstått motsättningar beroende på vad som hänt i media och det har supportarna och vi haft stor nytta av. Dessutom är han en person som står för vad han säger. Vi har kunnat lita på varandra.

Även Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson besökte SFSU:s årsmöteshelg i Norrköping och inte heller han håller igen när han pratar om Ernst.

- Tony har betytt otroligt mycket. Han har samlat supportrarna och gjort ett väldigt bra jobb för dem och därmed också svensk fotboll i sin helhet. Han har kunnat förklara sammanhangen, försvara de frågor som är viktiga för supportrar och han har tagit ansvar. Det samarbetet som vi har haft har känts fint, säger Nilsson.

- Jag tycker att SFSU har mognat de senaste åren. De är en stark röst och en väldigt trovärdig röst, fortsätter SvFF-basen.

Så hur fick då SFSU den här positionen inom svensk fotboll? Hur tog de den platsen?

Allt började egentligen med beslutet kring den utdragna följetången 51-procentsregeln. Det var i maj 2013 som en flera år lång strid om frågan inom svensk idrott avslutades. 

Regeln innebär att en förenings medlemmar måste inneha en majoritet av rösterna och att föreningen inte kan köpas upp, och styras, av en enskild person eller ett företag. Riksidrottsförbundets styrelse föreslog att det skulle vara upp till specialförbunden (till exempel fotbollsförbundet och ishockeyförbundet) att bestämma om 51-procentsregeln skulle slopas inom just deras sport.

Men förslaget röstades ner på Riksidrottsmötet, vilket gjorde att frågan fick ligga kvar hos RF.

Vilka som till största del låg bakom att det beslutet fattades? Just det. Svenska Fotbollssupporterunionen, med Tony Ernst i spetsen.

- I och med att det gick som det gick där så var det som att alla plötsligt insåg något. Olof Lundh (journalist, Fotbollskanalen) och Simon Bank (journalist, Aftonbladet) fick upp ögonen för oss och bara: ”Wow, det verkar vara SFSU som organiserat det här och det på ett ganska demokratiskt vis”, säger nu Ernst.

Men att SFSU:s utvecklingskurva gått spikrakt uppåt sedan dess tycker inte Ernst.

- Det är svårt att sammanfatta min tid som ordförande. Det har varit en lång och utsträckt period med många händelser. Ofta vill man ha det till att rörelsen gått uppåt hela tiden, att det har varit på ett speciellt vis. Men det har det inte. Det har varit en berg- och dalbana. Det har varit svårt.

- Det är många saker som i efterhand ser ut som att: ”Oj, vilken struktur SFSU har” eller: ”Det gjordes på det viset”. Men när man var där såg det inte alls likadant ut. Det har nog varit mycket mer enstaka händelser som man inte riktigt kunnat planera för som styrt det här framåt. Det är nu i efterhand man kan man sitta och säga: ”Visst, vi har tyckt på det här viset och tänkt att det ska bli så här”.

När du tillträdde, hade du kunnat tänka dig att ni skulle vara där ni är i dag?
- Nej, det hade jag inte. Dels hade jag ingen riktig uppfattning om vad SFSU var för något. Det var mycket mer kaotiskt då. Det var svårt att övergreppa vad vi skulle handla om, vilka ämnen vi skulle ge oss in på. Man kan säga att det som varit absolut viktigast för SFSU, förutom själva bildandet, är 51-procentsfrågan, att den kom där och då och att det fanns den styrelsen och folk utanför styrelsen som var beredda att göra jobbet, som Anders Almgren och Mathias Schwarz med flera.

- Den frågan kom rätt inpå årsmötet 2012 och det blev det vi fick fokusera på då. Hela den frågan tvingade oss till att strukturera upp saker och planera: ”Hur ska vi göra?”. Och att folk fick upp ögonen för oss efter att det gick som det gick, det lyfte oss till en nivå som vi själva inte heller var beredda på. För plötsligt var det mitt telefonnummer som alla journalister ringde till. ”Nu har det här hänt, vad tycker SFSU om det?”. Mitt svar borde ha varit: ”Inte en aning, det har vi inte pratat om”. Men så kunde man inte spela det. Det har varit en skakig resa utan riktig ordning egentligen, men 51-procentsregeln tvingade oss till en position som vi helt enkelt fick inta.

Ernst resonerar vidare:

- Den stora grejen i förändringen som SFSU genomgått, från en ganska liten och marginaliserad förening till en maktfaktor, är genomslaget i media. Man har tagit en naturlig plats och är supportrarnas språkrör i debatten. 

Men den tidigare ordföranden blickar nu även tillbaka på flera, för honom och supportrarna, viktiga segrar.

- 51-procenstregeln är så klart den allra mest markanta. Men vi var även med och hjälpte till att få bort polisfakturorna, vi stoppade ståplatsreduceringen, fick bort böterna för pyroteknik, vi har fått börja vara med och rota i spelschemat och vi fick igenom att tv-bolag inte får flytta matcher med mindre än åtta veckors marginal längre. Det är många viktiga supporterrelaterade frågor som vi vunnit.

Numera får alltså inte tv-bolag flytta en match med mindre än åtta veckor kvar till avspark. En sådan regel har SFSU kämpat för länge och längden är ganska talande för SFSU:s framfart. I en intervju med Aftonbladet i november 2013 sa nämligen Tony Ernst följande:

- Men, det ska finnas en bortre gräns, i Tyskland är det sex veckor, det kanske blir svårt i Sverige men… fyra kanske?

Men det blev alltså inte fyra veckor. Det blev det dubbla, åtta.

***

Tony Ernst vill långtifrån ta åt sig all ära själv för den utveckling som SFSU haft. Under intervjun som görs precis efter årsmötet som klubbat igenom hans avgång påpekar han flera gånger hur viktiga de andra styrelsemedlemmarna varit genom åren.

Och han menar också att det till viss del var tajming som gjorde att SFSU:s inflytande ökade så snabbt som det gjorde.

- Vi hade lite tur. Vi kom in i en tid när fotbollen hade växt, men samtidigt växte ännu mer. Det fanns ett behov för SFSU.

Ernst var också självkritisk under årsmöteshelgen i Norrköping. Han menar att SFSU:s styrelse under 2015 tappade kraft mot slutet.

- Det sista halvåret har inte varit speciellt bra. Det är ork det handlar om. Det tar rätt mycket kraft det här och jag har inte orkat med det. Det som tidigare varit en fördel för mig är mitt arbete som frilansande journalist. Men under det andra halvåret i år har det blivit en belastning för jag har haft så mycket göra. Jag har varit runt i världen. Så det har inte funnits plats för SFSU.

Finns det något som du känner att ni inte lyckats med, som gnager i dig?
- Nej, inte som jag vill säga nu. Det är klart att med pyrotekniken hade man hoppats att vi skulle ha nått fram till en elegant lösning som alla är nöjda med nu. Men det kommer vi nog aldrig nå. Det är inte mycket att vara sur över, säger Ernst.

Ni har en bra dialog med Sef och SvFF, men hur har egentligen dialogen med polisen och myndigheter varit?
- Sämre. Den har varit ansträngd under hela perioden. Det är väl lite av naturen så, att de står på ena sidan och vi står på andra sidan. Man önskar att vi hade kunnat närma oss, det önskar man. Men det har inte riktigt gått.

Hur känns det egentligen att inte vara SFSU:s ordförande längre?
- Det är ett visst vemod, men jag känner mig stolt över gärningen och glad för den styrelse som har valts. Jag ser framför mig ett fortsatt starkt och betydelsefullt SFSU och jag känner ingen oro om folk undrar det. Det här kommer leva vidare och nå nya höjder.

- Men årsmötet var så klart känslosamt. Fotboll är känslor, och det är ännu mer så i supporterskapet. Så det var känslosamt, speciellt med tanke på de personerna man jobbat nära i viktiga och tydliga frågor.

***

Tine Hundahl Jensen och Daniela Wurbs från Football Supporters Europe, "motsvarigheten" till SFSU på europeisk nivå, står i en konferenslokal på Nya Parken i Norrköping. Bara 20 meter bakom dem pågår diskussioner mellan supportrar på SFSU:s årsmöteshelg och utanför fönstret spelar IFK Norrköpings U17-lag en match i ligacupen inför en helt öde arena.

Det är inte en optimal plats eller situation för att emotionellt resonera kring saker. Ändå berättar de känslosamt om sin samarbetspartner och vän Tony Ernst.

- Tony... Han kan kan förena så många olika människor. Han är en väldigt lugn kille som respekterar olika åsikter och han har en så fin personlighet. Han gör det öppet för alla; ultras, de som inte är organiserade, vuxna, barn, gammal som ung. Han vill ha passion, säger Tine Hundahl Jensen.

Daniela Wurbs fyller i:

- Nu förstår han att om han skulle fortsätta så skulle det komma en punkt för honom där det inte finns någon återvändo, där folk skulle förlita sig för mycket på honom och han har alltid varit progressiv på att få in unga människor och hålla organisationen i liv.

Hon fortsätter:
- Att se att det behövs att man lämnar för att kunna nå det, det är väldigt stort steg som man måste ha stor respekt för. Jag vet av erfarenhet från FSE och våra representanter under åren hur svårt det beslutet kan vara för enskilda människor.

Tine Hundahl Jensen avslutar resonemanget.

- Ibland när du vill att något ska växa måste du släppa taget. Det är samma som med ett barn. Det här är Tonys barn.

Hur respekterad är Tony och SFSU utomlands?
- Jag kommer ihåg...

Daniela Wurbs börjar berätta och hennes ögon ser ut att börja fyllas av tårar:

- Vi har en europeisk fotbollssupporterkongress varannat år. Förra året var vi Italien och skulle ha en workshop med temat repression. Det var organiserat tillsammans med italienska ultras och jag frågade Tony om han kunde hålla i workshopen, för jag visste att det skulle vara omöjligt att hitta en neutral moderator i Italien som ultras-supportrarna också skulle acceptera. 

- Så jag jag frågade Tony om han kunde göra det tillsammans med Lena (Gustafson Wiberg, SLO i Djurgården och tidigare i SFSU-styrelsen). Han gjorde det, och det slutade i stående ovationer.

Wurbs fortsätter:

- Efteråt var det en grupp, som är kända för att vara ganska slutna, som bjöd in både Tony och Lena individuellt till deras årliga träff i Italien. De älskade hur Tony och Lena skötte det.

Ben Shave från organisationen Supporters Direct Europe, som jobbar tillsammans med SFSU, är också han imponerad över Ernsts arbete.

- Han ligger definitivt bakom mycket av framgångarna som SFSU haft den senaste tiden. Men det beror inte bara på Tony, utan på de som suttit i styrelsen. Men han har varit den drivande kraften bakom det, säger Shave.

- Han är fantastisk. Han kan prata till många olika publiker och han kan vara bekväm med fans, politiker, folk från ligan och allt möjligt. Det är väldigt viktigt när man lobbar för supportrarnas röst. Han kommer saknas, men det är normalt och hälsosamt att bli av med folk och få in nya. Det är inte hälsosamt att ha samma människor år efter år, för förlitar man sig för mycket på dem, fortsätter han.

Hammarby-supportern Gustav Gelin, som tidigare suttit i SFSU:s styrelse, är inne på samma spår som Ben Shave.

- Tony har betytt enormt mycket, just för att han är den han är. Han är väldigt driven, känslomässigt engagerad, en fantastisk retoriker och han är bra på att få stora massor att lyssna på honom, säger han.

Gelin pekar på den utveckling som SFSU haft under de senaste åren och menar att Ernst är en starkt bidragande orsak till den.

- Folk ser inte längre SFSU som ett gäng rånarluvsbeklädda huliganbengalbrännare. Folk fattar att fotbollssupportrar är smarta och tänkande människor som är jävligt olika på många sätt och som har en driven kraft och ett engagemang som vi tar till vara på. Trots att vi företräder olika klubbar har vi en gemensam vilja i grunden.

Han funderar vidare:

- Alltså, bara Bajen Fans har 9000 medlemmar. Det är 9000 olika viljor bara i Bajen Fans. Sen har vi i Hammarby ett antal andra supporterföreningar som tycker olika saker också. Och i SFSU ska vi samsas med Djurgården, AIK, IFK Göteborg, Malmö FF, Gefle, Halmstad och Falkenberg. Det borde egentligen inte fungera, men det fungerar. Det är väldigt vackert att det gör det.

- Men det är inte bara Tony som ligger bakom det här. Det är väldigt många andra i styrelsen och föreningen som varit viktiga, som gjort det här tillsammans. Jag tror att Sofia Bohlin (ny ordförande) kommer bli en alldeles utmärkt ersättare, säger Gustav Gelin.

Men Ernst har inte varit en okontroversiell SFSU-ordförande. Långt ifrån alla älskar den 49-årige skåningen och genom åren har han fått ta emot en och annan törn från olika håll.

Bland annat har Ernst fått kritik i stora medier.

"Fifflande höjdare i Fifa och bengalbrännande supportrar i Sverige har det här gemensamt: De gör det svårare att motivera rötterna i rörelsen att göra rätt. Skillnaden är att ingen journalist granskar de organiserade supportrarna", skrev till exempel DN:s krönikör Johan Esk i maj 2015 och menade att journalister inte bara borde citera "supporterpampen Tony Ernst".

Rose-Marie Frebran, vice ordförande i Sef och SvFF samt tidigare nationell samordnare i supporter/huliganfrågor, har också öppet hamnat i en konflikt med Ernst. I slutet av 2014 slog hon tillbaka när Ernst hävdade att Frebran tackat nej till en inbjudan till SFSU:s sommarkonferens.

"Sanningen är att trots att jag aldrig blivit inbjuden, visade stort engagemang för supporterkonferensen och meddelade Tony Ernst att alla supporterföreningar inte tycks ha nåtts av inbjudningar och att jag såg fram emot att få rapporter om vad man diskuterat och kommit fram till på mötet, något Ernst också lovat utan att hunnit(?) infria", skrev Frebran bland annat, i Aftonbladet.

Då svarade Ernst:

-  Hon ska inte få lov att kalla mig lögnare. Hon är väldigt svår att få tag på, men jag skickade flera meddelanden till henne varpå hennes sekreterare till slut svarade att hon inte kunde komma på mötet.

Överlag har också Tony Ernst och SFSU fått mycket kritik för sin hantering av bengalfrågan. Organisationen har länge jobbat för att testa legaliserad pyroteknik eftersom dess medlemmar anser att pyroteknik är en stor del av läktarkulturen. Men debatten om frågan har länge varit infekterad och Ernst har blivit en sorts symbol för sidan som vill se pyroteknik på fotbollsmatcher

Därmed har han också blivit måltavla för en stor del av den frustration som motsidan i debatten visat upp. Bland annat har Ernst under en lång tid fått ta emot ständiga och negativa sms från en supporter, vilket har blivit en följetång som Ernst visat upp på sitt Twitter-konto och som symboliserat ilskan mot ordföranden i bengalfrågan.

Intern kritik och självkritik har även dykt upp kring kommunikationen inom SFSU. Den har inte fungerat precis så väl som organisationen hade hoppats på och efter årsmötet var nya ordföranden Sofia Bohlin tydlig med att det är något man kommer jobba med framöver.

- Vi ska arbeta för att närma oss medlemsföreningarna. Vi har inte haft den där nära kommunikationen. Alla grupper har varit utspridda. Vi är 38, snart 40, medlemmar och det är svårt att kunna ha kontakt hela tiden, sa Bohlin.

***

Tony Ernst blir glad när han får höra om de fina orden som människor runt honom uttryckt.

- Alltså, jag vet att jag gjort det bra. Jag vet att jag nog passar till det här. Under den här perioden har det nog varit väldigt bra att ha någon som mig. Jag kan stå i fem minuters direktsändning i Aktuellt, föra mig, svara på alla frågor och representera supportrarna så att de kan känna: ”Det här är bra”. Det har varit väldigt bra, för det har varit en period där det kanske har krävts. Det behövdes hundratalet medieframtädanden och jag känner alla journalister och så vidare.

- Så jag förstår att jag gått hem, inte i stugorna - för det har jag inte, men bland aktiva supportrar. Där har jag kunnat vara deras röst. Det har känts bra att göra det här för oss, för jag är också en av dem. Hade jag inte varit jag så hade jag velat att någon som jag stod där och sa de sakerna på det sättet. Det är ju därför man gör det, för man vill vara en representant för någon. 

Ernst fortsätter:

- Nu är den här tiden över och det känns också bra. Det känns inte som att det finns det där superbehovet längre. Det gör inte så himla mycket om vi inte kan skicka upp någon som kan göra en livesändning i SVT:s Aktuelt. SFSU överlever ändå. Men visst, jag hävdar att man ska göra det man är bra på, det är en devis jag ofta hamrar in. Jag försöker att inte göra det jag inte är bra på. Jag kan skriva och det är jag duktig på, så det gör jag. Och jag var en bra ordförande för SFSU, så det arbetet gjorde jag gärna. Med glädje. 

Folk hävdar att du har en förmåga att kunna prata med många olika typer av människor. Vad säger du om det?
- Det har egentligen bara krockat med Rose-Marie Frebran. Det har inte fungerat där, men annars har det fungerat. Jag har inga problem att prata med och sitta ner med de som bestämmer inom svensk fotboll eller galna italienska ultras. Det har aldrig varit svårt för mig.

- Min fru kallar mig patologiskt social. Jag är väldigt social och har lätt för att snacka. Jag vill gärna göra mig förstådd och jag tycker det är intressant med människor. Det är väldigt viktigt för mig och jag tror på att det är i möten med människor det händer saker. Jag är fascinerad av det spelet. Liksom: "Vem är de, varför tycker de så?" Jag tycker det är roligt och ser sällan problemet. Om någon säger: "Här är 200 italienska ultras som inte kan ett ord på något annat språk än italienska, lös det här". Då säger jag: "Javisst, fan vad spännande".

Kritiken som riktats mot Tony Ernst är han själv också väl medveten om.

Vad säger du om det som Johan Esk skrev i DN om SFSU och dig?
- Jag undrar lite vad han är ute efter. Det finns så klart en poäng i det i och med att SFSU blev en en starkare faktor att räkna med och då är det klart att vi också ska granskas. Det går alldeles utmärkt med seriös kritik, men jämförelsen med Fifa känns orättvis och fånig. Vår ekonomi består ju av att vi får 100 000 kronor från Sef och det vet alla om. Utöver det har vi medlemsintäkter på kanske 10 000 kronor. Det hade nog varit svårt för Sepp Blatter att tjäna sitt uppehälle det. Sen vet jag inte vad jag ska säga mer om det.

Vad tänker du kring bengalfrågan och den kritik du har fått när det gäller den?
- I början var det okej. För jag förstår om folk inte tycker om pyroteknik. Jag förstår alla aspekterna där, att folk inte tycker om det för att det är farligt eller för att det är olagligt. Jag kan begripa det och det är en vattendelare. Men det blev oändligt tjatigt. Det är två saker som är märkliga där. Det ena är att det blev väldigt tjatigt, för när någon för tusende gången säger att det är farligt så orkar man inte ta det på allvar och sen var ju en aspekt för folk att pyroteknik kostar föreningen massa pengar. Men vi jobbade fram en förändring där och sen när man sa: "Nej, det kostar inte föreningen pengar längre", då går det inte in. Så nästa gång sa de igen: "Det här kostar föreningen pengar". Då blir man trött.

- Sen finns det väl ett svaghetstecken för föreningsdemokratin runt det här. Inte att den är svag, men att den inte promotas tillräckligt. För jag är föreningsdemokratiskt vald och då är min enda uppgift att göra det medlemmarna vill. Jag ska inte ha en egen agenda. Så när större delen av medlemmarna och man på ärsmötet beslutat att SFSU ska driva pyroteknikfrågan, då ska jag göra det oavsett vad jag tycker om bengaler. Det är ju helt ointressant vad jag tycker. Det är många ordförande i allsvenskan som inte förstår det.

Kritiken och självkritiken kring bristen på kommunikation inom SFSU, vad tänker du kring den?
- Jag har sagt det förr och kan säga det igen. Det är det som jag tycker att vi inte riktigt fått att fungera. Vi har inte haft en riktigt bra fungerande kanal där medlemmar och styrelse har en dialog. Det var meningen att få igång ett forum för styrelsen och medlemsorganisationerna och det ska börja rulla nu. Så vi har byggt grunden för kommunikationen men inte riktigt haft orken att implementera det.

Här på årsmöteshelgen såg jag en SFSU-medlem sitta bredvid Lars-Christer Olsson (Sef:s ordförande) och Karl-Erik Nilsson (SvFF:s ordförande) med en "Uefa-maffia"-tröja. Hur fungerar det?
- Det fungerar faktiskt. De har mycket större respekt nu. Speciellt Lars-Christer Olsson har verkligen varit en människa, sedan han tog över Sef, som tyckt att det varit väldigt viktigt att det finns en motpart i oss. Han sket fullständigt i vad vi hade för åsikter om bengaler och annat. Han tittade snarare på: "Var kan vi mötas, var har vi samma åsikter? Här. Bra då börjar vi där". 

- Jag har sagt det förr och kan säga det igen. Lars-Christer har spelat en väldigt viktig del i SFSU:s framväxt och att vi har blivit de vi blivit.

Och så är det ju det här med 51-procentsregeln. Det går inte att avsluta en sista text om Tony Ernst som SFSU-ordförande utan att nämna den där 51-procentsregeln. Ernst brinner verkligen för föreningsdemokratin.

- Det var inte så länge sen min fru bad mig skriva ner de tre viktigaste sakerna som jag varit med om i mitt liv. Så klart skrev jag ner mina två barn, och sen tog jag med mitt skrivande, att jag startade en hiphop-tidning och att jag har gett ut en bok. Men sen när jag inte kom på mer så insåg jag: "Det är ju 51-procentsregeln som är den tredje grejen".

 viktigt är det för mig. Beslutet 2013 är något av det absolut största som jag har varit med om. För mig är fotbollen inte bara ett lag, ett resultat, eller supporterkultur. Det är något mycket större. Att man som medlem har en röst och äger sitt eget lag, det är en obruten tradition i Sverige som vi ska fortsätta ha. För mig är det viktigast.

Framöver vill Tony Ernst lämna den nya styrelsen i fred. Men det finns just en sak som skulle kunna få honom att engagera sig på allvar i supporterfrågor på nationell nivå igen.

- Jag kommer vara kvar i den arbetsgrupp som SFSU har som jobbar med spelschemat, för det är ett arbete som måste ta längre tid. Vi lyckades inte riktigt få genomslag med allt vi ville i fjol. Därför finns jag med där och är det så att någon behöver hjälp kan man höra av sig. Men en ny styrelse och ny ordförande måste få driva sin egna frågor och sina egna tankar. Jag ska inte lägga mig i. Jag tror inte det är bra att en före detta ordförande kommer och petar i det.

- Men om 51-procentsfrågan bubblar upp igen och det blir problem med den... Vi ska vara säkra på att den kommer komma upp igen någon gång, och då kommer jag vara redo. För jag tror att jag med den erfarenheten jag har och med det jobbet jag gjort tidigare kan vara till hjälp. Det är den allra viktigaste frågan vi har. Så jag slutar, men jag står i stand by om det är så att föreningsdemokratin hotas. Då är jag redo.

I samma stund som det på SFSU:s årsmöte, söndagen den 29 november 2015, klubbades igenom att Tony Ernst lämnar sin ordförandepost strömmade det in hyllningar till honom  från supporterhåll på sociala medier.

- Jag är jättetacksam över det. Det är roligt och det är därför man gjort det här.

Ernst letar efter orden innan han avslutar:

- Allt jag kan säga, och det är det jag verkligen känner, är att det har varit en ära att få tjäna Sveriges aktiva supportrar. Om jag verkligen letar och söker inombords efter vad jag har för känslor kring det här, då är det just det som är det stora som finns kvar hos mig.

- Det har varit en ära att få tjäna er, alla supportrar där ute.

I spelaren ovan kan du se en längre intervju med Tony Ernst, om tiden som SFSU-ordförande.

Publicerad 2015-12-12 kl 12:25
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons