Drömmen om Europa lever för Blåvitt
Maktkamper, tränarbyte och allmänt kaos. Dessutom ett lag som har levererat allt annat än jämna resultat. ÄNDÅ. Efter 2-1-segern mot Elfsborg har IFK Göteborg bara fem poäng upp till Djurgården och Sirius på andra- respektive tredjeplats. Inför mötet med AIK senast pratade Sebastian Eriksson om att laget kan glömma spel i Europa nästa år. Efter två 2-1-vinster har läget snabbt blivit ett annat. Imponerande med tanke på året de har bakom sig. Under den senaste tiden har de blåvita vänt underlägen till seger mot IFK Norrköping, AIK och Elfsborg. Urstarkt. Också noterbart: Alf Westerberg har tagit tio av 15 möjliga poäng som huvudtränare för IFK Göteborg. Ett godkänt facit.
Westerbergs lyckade taktiska drag
Lagkapten Sebastian Eriksson var avstängd. Då trodde nog de flesta att Alf Westerberg skulle skicka ut August Erlingmark och Vajebah Sakor som innermittfältspar. Men icke. Istället flyttades Mix Diskerud in i mitten och Billy Nordström (vänsterback till vardags) fick ta plats till höger på mittfältet. En ovan roll för honom. Kanske för att stänga Elfsborgs offensiva vänsterkant med Simon Lundevall och Adam Lundqvist? I så fall lyckades de bra. Efter en tidig varning var Nordström stabil bakåt och delaktig framåt. Mix Diskerud klarade också av positionsbytet på ett bra sätt. Bra coachat av Westerberg.
Jebali vs. Rogne 1-0
Issam Jebali är en fantastisk fotbollsspelare. Det ser ut som han verkar på en högre nivå än alla andra. Mot IFK Göteborg ställdes han ofta mot Thomas Rogne. Den första duellen kom redan i matchminut två, den gav 1-0. Jörgen Horn slog djupledsbollen, Jebali tryckte undan Rogne (det ska han väl inte kunna göra?) och Simon Lundevall kunde tillslut rulla bollen i nät. Rogne hade problem med Jebali vid ytterligare ett par situationer innan han tuffade till sig och stängde igen butiken.
Tobias Hysén var överallt
Mestadels anfallare. Sedan också mittback (när Thomas Rogne bytte skor), vänsterback och vänstermittfältare under korta stunder. Tobias Hysén var överallt. Han slet, löpte, gjorde nytta. 35-åringen ser ut att vara i strålande form. Dessutom blev han målskytt igen, hans sjunde för säsongen. Och framspelare till Sören Rieks 2-1-mål. Hysén är en av IFK Göteborgs allra bästa spelare just nu. Han konkurrerar med Sören Rieks (fyra mål på de fem senaste matcherna), Vajebah Sakor (bländande på det centrala mittfältet) och David Boo Wiklander (så lugn och stabil) om priset.
Fin fotboll - men det finns gränser
Mycket bollrull (66-34 i bollinnehav). Ofta fint och effektivt. Men ibland går Elfsborgs spel till överdrift. Som när IFK Göteborg gjorde matchavgörande 2-1. Hela laget var påväg framåt när Joakim Nilsson spelade upp en felvänd och loj Simon Lundevall. Yttermittfältaren tappade boll och IFK Göteborg kunde ställa om. Det gick fort och plötsligt låg bollen i nät. Elfsborg hade fler situationer än så där de envist skulle spela sig ur svårigheterna. Ibland är en långboll inte fel. Mot IFK Göteborg saknades det också en effektivitet i hemmalaget. Emir Bajrami var blek som anfallare (Varför satt Viktor Prodell på bänken?). Dessutom hade Issam Jebali, Daniel Gustavsson och Simon Lundevall tillräckligt med lägen för att få utdelning.