Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
ALLSVENSKAN
9v

Förre MFF-medarbetaren höll på att dö: "Jag vaknar på betongen och hostar blod"

Foto: Bildbyrån.

Trasigt kranium, tio frakturer i ansiktet, fraktur i bröstbenet, bäckenbenet, brutna revben och avslitet korsband.
Martin Östling är glad att han lever.
Nu berättar supportern och den tidigare MFF-kommunikatören Martin Östling om mardrömsfallet i Herning.
- Jag minns att jag vaknar upp på betongen och hostar blod, säger han till Fotbollskanalen.

Det var inför returmötet mot FC Midtjylland den 30 augusti i play off till Europa League som olyckan var framme för den tidigare MFF-medarbetaren Martin Östling. Östling jobbade som kommunikatör för MFF fram till 2016 och är en hängiven supporter till den regerande mästarklubben.

Från sin plats på läktaren föll Östling sex meter – rakt ner mot betongen. Hur fallet gick till eller vad som orsakade är svårt att säga, men klart är att han hade änglavakt.

Själv minns han inte mycket.

- Jag minns att vi applåderar Johan Dahlin som kom in för uppvärmning, sedan är nästa minne att jag vaknar upp på betongen och hostar blod, säger han till Fotbollskanalen, från en sjukhussäng i Århus.

Östling fick transporteras i ilfart till sjukhuset i Århus och väl där konstaterades omfattande frakturer och skador över hela kroppen.

- Kraniet var sönder, tio frakturer i ansiktet där käken var av bland annat, plus många andra mindre ben som var sönder. Jag har bröstbenet – också fraktur, revbenen – fraktur, axeln – någonting ur led, bäckenet – av på tre ställen, främre korsband vänster knä, inre ledband vänster knä och så hälen, säger Östling.

Det råder dock inga tvivel om att fallet kunde slutat på absolut värst tänkbara sätt.

- Jag är enormt glad. De var rätt tydliga här i Danmark och de stack inte under stol med att det lika gärna hade kunnat bli en dödlig utgång.

Hur mår du?
- Jag mår förvånansvärt bra om man tänker smärtmässigt. Det är till och med så att läkarna nästan velat trycka på mig mer smärtstillande men jag känner inte att jag behöver det. Det är mer det psykologiska som är jobbigt.

Enligt Östling tror läkarna att han räddades av att han först slog i trappräcket, innan han nådde betongen.

- Jag kan ha trillat över, slagit i mitt bäcken i trappräcket som var där, slagit i ansiktet i trappräcket och sedan trillat i betongen. Det är det som de tror, sett till mina skador. Hade jag slagit i huvudet direkt i trappräcket innan bäckenet hade jag nog varit förlamad i dag. Hade jag inte träffat trappräcket utan i stället landat direkt på betongen hade jag nog varit död i dag.

Han har redan genomgått ett par operationer och har fler att vänta.

- De öppnade de upp hela mitt kranium, tänk dig att du skär från öra till öra och gör allt på insidan, så jag har stygn över hela huvudet och i måndags opererade jag bäckenet.

Rehabiliteringen kommer att bli lång och svår.

- Jag kan räkna med rullstolssittande i minst sex veckor. Därefter kunna stödja på benen lite, väldigt, väldigt lite. Sedan sa de direkt att med hälen, det kan låta som en sådan kroppsdel som man inte tänker på så mycket, är det tio månaders rehab på den innan den är fullt normal.

Efter olyckan har Östling fått mycket stöd. MFF Support har startat en insamling till Östling och hans nära och kära, hans gamla kollegor i Malmö FF skickade en hälsning på sociala medier, tillsammans med en signerad matchtröja – och under söndagen kom fystränaren Ben Rosen med en present.

- Han är ju även fystränare för Danmark och de spelade match i Århus i går så han var upp och lämnade en dansk landslagströja till mig. Anders Christiansen hade varit en av de första att signera.

Hur känns det att ha fått ett sådant stöd?
- Jättekul, absolut. Framför allt när man jobbat med många av dem och att de hört av sig, det går lite extra in i hjärtat. Jag satt i två dagar och svarade på sms och sånt från de närmsta. Det är klart att man blivit rörd av det. Jag vill så klart också tacka jättemycket för insamlingen.

Hur tänker du kring framtiden, hur ska du ta dig igenom det här?
- Nu har jag lagt olyckan bakom mig och vill ha en plan framåt, med delmål. Det är så jag fungerar. Jag behöver mål framför mig. Så jag har stor framtidstro.

Publicerad 2018-09-10 kl 14:42
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons