Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ALLSVENSKAN

Nya nationella samordnaren: "Inte mitt uppdrag att införa alkotester"

Foto: Scanpix

För två veckor sedan öppnade Rose-Marie Frebran för nykterhetskontroller vid allsvenska fotbollsmatcher. Från hennes efterträdare som nationell samordnare låter det annorlunda.
- Inte en fråga vi ska driva, säger Agneta Blom.

Det var i slutet av januari som Rose-Marie Frebran (KD) färdigställde och presenterade sin slutrapport kring hur Sverige ska få till stånd en mer positiv läktarkultur, och samtidigt kunna stävja våld och kriminalitet kring arenorna. Ett utredningsuppdrag hon tilldelades av dåvarande kultur- och idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) under hösten 2013.

I rapporten skrev Frebran att situationen kring allsvenskan till största del redan är bra och att det inte förekommer ordningsstörningar i särskilt stor utsträckning. Samtidigt pekade hon på behovet av att bekämpa illegal pyroteknik, att minska hatet mellan rivaliserande supportergrupper och att öka samverkan mellan olika parter, som fans, polis och arrangörer.

Dessutom lyfte Rose-Marie Frebran fram en omdiskuterad fråga rörande alkohol och onykterhet. Enligt henne bör berusade personer inte släppas in på matcherna, och ett sätt att överblicka problematiken skulle kunna vara att införa frivilliga blåstester i anslutningen till visitationsområden och biljettinsläpp.

- Då får vi siffror på hur verkligheten ser ut. Jag vet inte hur det ska gå till i detalj, men är någon full syns det och man kommer att kunna iaktta det i detalj. Det handlar inte bara om att få fram utandningsresultat, sade Frebran när fotbollskanalen.se talade med henne för två veckor sedan.

Hon förklarade även att blåskontrollerna skulle kunna genomföras inom ramen för "Stad-projektet" (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), vars syfte är att arbeta med prevention och att minska skadeverkningarna av just alkohol och droger.

Men när fotbollskanalen.se kontaktar Rose-Marie Frebrans efterträdare som nationell samordnare, socialdemokraten Agneta Blom, låter det delvis annorlunda. Hon håller med om att alkohol ofta är den gemensamma nämnaren vid fotbollsrelaterade bråk, men vill inte gå så långt som att lobba för införandet av systematiska kontroller av arenabesökarna.

- Stad-projektet ska titta på det här för att skapa sig ett tydligt underlag. Men däremot kommer jag inte att lägga mig i hur klubbar eller andra arrangörer väljer att hantera den information som framkommer. Om någon vill gå vidare med att införa alkoholfria sektioner, till exempel på familjeläktaren eller liknande, är det upp till dem, det ingår inte i mitt uppdrag, säger Blom till fotbollskanalen.se.

Agneta Blom berättar att hon i sin roll blivit uppvaktad av flera teknikföretag som presenterat och velat erbjuda maskiner som skulle kunna sköta själva alkoholkontrollerna på ett smidigt sätt, men även om vissa förslag verkat intressanta ligger det utanför regeringsdirektiven att gå vidare på bred basis med något av dem.

- Vi har lyssnat, absolut. Men som nationell samordnare kommer jag inte att peka på klubbarna och kräva att de ska införa den eller den sortens åtgärder och tester. Jag vill vara tydlig med det eftersom det uppstod en diskussion kring detta alldeles nyligen, där vissa uppfattade det som att den som druckit något annat än läsk inte skulle få komma in. Det är inte en fråga jag jobbar med. Jag belyser att berusning ofta kan vara en del i att otrygga miljöer skapas, att hög alkoholkonsumtion har en koppling till ordningsstörningar och våld. Sedan är det arrangören som ansvarar för alkoholkonsumtionen på plats.

Hur stark är kopplingen mellan ordningsstörningar och alkohol som du ser det?
- Vi vet att det är en viktig faktor, vilket Stad-projektet kunnat belysa vid sina undersökningar i krogmiljöer. Det kan många krögare vittna om. Och jag vet att det finns klubbar som funderar mycket kring de här sakerna, men för just mitt uppdrag är det en ickefråga. Vi är inte ute efter att torrlägga läktarna i det här skedet, utan vi överlämnar den praktiska hanteringen till arrangörerna, som sagt. Sedan finns ju en annan diskussion kring huruvida alkohol och idrott egentligen hör ihop, och det kan man absolut ha åsikter kring. Men det är inte en debatt som jag kommer att ge mig in i på det sättet.

Vad blir mest prioriterat för dig under den tid (fram till nästa årsskifte) som du har det här uppdraget?
- För mig handlar det om att fortsätta det enträgna arbetet med att förbättra samverkan mellan klubbar, supportrar, polisen, kommuner och i vissa fall arenaägare. Se till att det finns en fungerande kommunikation. Det handlar om att bistå parterna i de processerna, och det är vad som efterfrågats från deras sida. Inte minst när det handlar om tillfällen där man förväntar sig oroligheter. Det behöver ju inte handla om upplopp, men när man samlar 15 eller 20 000 människor för ett evenemang är det klart att det kan uppstå heta känslor. Då ligger det i min roll att försöka underlätta skapandet av en härlig stämning. Det är ju i slutändan vad alla vill ha.

Behövs mer lagstiftning för att nå det målet?
- För närvarande tycker jag inte det. Det handlar nog mer om att kunna använda de redskap som redan står till buds på ett bättre sätt. Bryter vi ned utmaningarna ska vi bland annat jobba för att det inte ska uppstå otrygga miljöer där folk råkar illa ut, bland annat för att det dricks för mycket, och vi ska även förhindra att personer som är ute i onda avsikter förstör för andra. Men jag tror inte att hårdare straff i sig självt löser någonting. Då är det viktigare att öka tilliten mellan parterna och fila på sätten att samarbeta. Man får tänka på att vi har en bra situation i de stora lagsporterna och att det mesta fungerar väl. Men man kan givetvis jobba med att skapa ännu bättre förutsättningar och på så vis även dra till sig mer publik.

Publicerad 2015-02-11 kl 17:37
ALLSVENSKAN

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER