Frågan om polisnotor inom svensk fotboll blossade upp som en omdiskuterad fråga 2011. Det var efter att den dåvarande rikspolisstyrelsen började tolka ordningslagen på ett sätt som gjorde det möjligt att fakturera så kallade idrottsaktiebolag för bevakningen vid deras matcher. En tolkning som däremot försvann 2013 då den förra justitieministerna Beatrice Ask (M) valde att avskaffa ersättningsskyldigheten från klubbarna.
Efter den dåvarande regeringens beslut fick Statskontoret i uppdrag att utvärdera effekterna av den nya reformen, ett jobb som nu är avklarat. Uppdraget innehöll också att analysera polisens och arrangörernas insatser under evenemangen för att upprätthålla ordning och säkerhet.
- Rapporterns slutsatser gör att vi känner oss trygga med att ordning och säkerhet kan upprättshållas utan att fotbollsklubbar eller festivalarrangörer ska behöva betala för polisarbetet, säger intrikesministern Anders Ygeman (S) till regeringens hemsida.
- Det är viktigt att polisen och arrangörerna nu fortsätter arbetet med att minska otrygghet, brott och ordningsströrningar i samband med idrottsevenemang, säger han.
Av Statskontorets rapport framkommer det bland annat att förändringen inte har inneburit ökade kostnader för polisen.
”Avskaffandet av arrangörers ersättningsskyldighet för polisens arbete med ordningshållning vid evenemang har inte lett till ökade kostnader för polisen. Det arbete som arrangörerna bedriver för ordning och säkerhet har inte heller minskat. Polisens kostnader för ordningshållning vid vissa evenemang, främst fotbollsderbyn i Stockholm, är dock fortsatt mycket höga…", skriver Statskontoret i ett pressmeddelande.