En sammanställning som Fotbollskanalen har gjort visar att svenska klubbar tillsammans tvingas betala tillbaka cirka 17 miljoner kronor i coronastöd till Tillväxtverket. När pandemin slog till 2020 använde sig klubbarna av korttidspermittering, vilket innebär att anställda går ner i arbetstid under en kort period samtidigt som man via statligt stöd får hjälp att täcka en större del av kostnaden för de anställda.
Tillväxtverket ville betala ut stödet skyndsamt under coronakrisen och beviljade därför ansökta belopp direkt, belopp som i efterhand har justerats. Vissa klubbar har fått behålla hela eller stora delar av stödet, medan andra har fått återkrav. Det vill säga att hela eller delar av summan ska betalas tillbaka till myndigheten.
Niklas Kjellberg är presschef på Tillväxtverket:
- Hur mycket stöd klubbarna valt att ansöka om beror på i vilken utsträckning man har behövt permittera sin personal och hur mycket personal man har. Stödet är till för att hjälpa företag att kunna behålla sin personal och kompensera för löneutbetalningar, säger han till Fotbollskanalen.
- Det här är inget specifikt stöd till idrottsklubbar utan mer ett generellt företagsstöd som regeringen tog fram för att hjälpa företag igenom pandemin, vi gör ingen skillnad i vår bedömning utifrån vilken verksamhet man bedriver. När klubbarna sökte stöd gjorde man det grundat på hur mycket man trodde att man skulle behöva permittera, och utifrån den prognosen gjorde man en ansökan som beviljades. Sen har stödnivåerna justerats när vi gjort löpande avstämningar och vid slutavstämningen.
Kjellberg upplever att många klubbar tagit höjd för att man kan komma att behöva betala tillbaka delar av det ansökta stödet.
- Om man får återkrav har man kanske inte nyttjat allt stöd som man först trodde att man skulle behöva. Det kan också bero på att någon (anställd) gått tillbaka till full tjänst snabbare än planerat eller att någon har slutat, då har stödet reglerats och man har fått ett återkrav. Det vill säga att man ska betala tillbaka pengar som man inte har rätt till eller inte utnyttjat. Det är den absolut vanligaste anledningen till återkrav, och det kan vara allt från en krona till två miljoner. De flesta klubbar och företag har varit beredda på det här eftersom vi har haft en löpande dialog. Man har varit inställd på att en del av beloppet kan behöva betalas tillbaka.
Två allsvenska klubbar sticker ut när det gäller återkrav. AIK tvingas betala tillbaka 5,8 miljoner kronor medan Sundsvall krävs på knappt 2,5 miljoner kronor. Samtidigt har BK Häcken och Hammarby fått behålla hela stödet.
- När det gäller stora återkrav som till Gif Sundsvall och AIK exempelvis beror det på att man inte uppfyllt lagkraven för att få stöd enligt vår bedömning. Stödet är konstruerat att vara till för långsiktigt livskraftiga företag, det vill säga man ska inte ha haft ekonomiska problem sedan tidigare. Utan man ska ha fått tillfälligt ekonomiska problem under pandemin. Tanken är inte att stödet ska hålla företag under armarna genom krisen, säger Kjellberg och tillägger:
- Självklart förstår vi att många idrottsklubbar har haft en stor ekonomisk påverkan och behövt stödåtgärder, vi är inte blinda. Generellt kan man säga att majoriteten av alla företag och klubbar har skött det bra. Man har varit noggrann med uppföljningar och dialogen med oss. Sen kan man få återkrav ändå av olika anledningar (som tidigare nämnts), och om man anser att det är felaktigt välkomnar vi att det prövas av förvaltningsrätten.
När klubbarna får ett återkrav från Tillväxtverket har de 30 dagar på sig att antingen överklaga eller betala. Vissa beslut som framgår i listan nedan är därför preliminära och därmed kan beloppen komma att ändras. Vissa återkrav har redan blivit betalda av respektive förening.
Se hela listan med alla klubbar i faktarutorna nedan.