Pär Zetterberg såldes till Anderlecht redan som 16-åring från Falkenberg och hade en väldigt framgångsrik utlandskarriär. Särskilt många A-lagsmatcher i Falkenbergströjan blev det aldrig men desto fler kan det komma att bli för hans son, Erik.
- Det är fantastiskt skönt, jättekul! Det är ju så nytt att det knappt sjunkit in ännu. Det var bara några timmar sedan jag skrev på kontraktet, säger Erik.
Ingen tvekan att skriva på?
- Jag åkte hem först och bad farsan kolla igenom kontraktet, sen snackade vi lite och han frågade mig vad jag ville. Jag sa att jag ville skriva på och då sa han att det inte är något att tveka på. Det är väldigt skönt att ha honom vid sin sida och han har ju koll på det mesta och jag kan lita på honom.
Bara positivt med Pär som farsa? Eller sätter det mer press på dig?
- För mig är det bara positivt, det går inte att jämföra oss som spelare vi är helt olika. Visst, båda är innermittfältare men han var mer offensiv medan jag är en box to box-mittfältare. Jag är mer defensiv och offensiv. Sen känner jag inte så stor press utan vill mer utveckla mitt spel. Då är det skönt att kunna snacka med farsan om hur man ska tänka och röra sig, han kan ju ändå det där.
Erik Zetterberg har skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över tre och ett halvt år. Även om tränare Hasse Eklund är imponerad av 18-åringen så lär det inte bli några matcher med A-laget i höst.
- Nästa steg för honom är att slussas in i vår miljö. Jag tror inte på några matcher i höst, han får gärna ha en bra och snabb utveckling men vi ville säkra upp Erik och slussa in honom långsamt. Hans stora chans kommer nog nästa år, säger Eklund till fotbollskanalen.
För Erik Zetterberg blir hösten en chans att komma in i det och just nu njuter han till fullo efter att ha fått de senaste åren förstörda av skador.
- För nästan två år sedan exakt fick jag massa kramper i högerbenet. Det gjorde att jag inte kunde spela matcher mer än 50-60 minuter, det var väldigt störande eftersom jag inte var trött utan det kom ryckningar i benet och sedan låste sig allt. Doktorerna trodde först att det var en muskelsjukdom men efter sex månader slutade allting av sig själv. Jag var hos en kiropraktor som klämde och efter en månad var det borta, säger han.
- Sen efter det satte jag för stor press på mig med skola och fotbollen, då hade jag ingen ork och kroppen la av och jag fick vila i fem månader från all fysisk aktivitet. Men nu har jag varit frisk sedan förra sommaren och kunnat köra på min högsta nivå vilket är väldigt skönt.
Tankar kring hösten?
- Att prestera, får jag chansen så är det ju kul men det är upp till tränaren. Just nu fokuserar jag bara på att träna för klubben och lära mig allting runtomkring, sen får vi se.
Vart spelar du om fem år?
- Drömmen är ju Barcelona … men om fem år … då säger jag Liverpool!