Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANDRA LIGOR OCH CUPER

Bengtsson bänkad i Twente: ”Jag håller landslagsklass”

Helvetet i Berlin, bänken i Twente - ja, det är ingen ''feelgood-känsla'' över Rasmus Bengtssons år utomlands.
– Men får jag bara spela här så är vägen in till landslaget öppen, säger han.

Men Rasmus Bengtssons situation är ännu svår i Twente och han han medger hur han får kämpa med sig för att hålla modet uppe. För trots att han klarat sig mestadels bra när tränaren väl öppnat för honom - så har det inte betytt någonting:
– Absolut, det är väldigt frustrerande. Det är det som är problemet, det har känts bra när jag fått spela och jag har bevisat för mig själv och klubben att jag håller på den här nivån, säger han till FotbollDirekt.se.

- Men Twente känns som en väldigt bra klubb och det är en hög nivå här. Jag vill verkligen ge detta en chans istället för att lämna för en mindre klubb. Jag känner att detta är rätt klubb att lyckas i och jag måste ha tålamod och har bestämt mig för att ha det.

När Bengtsson och Bjärsmyr gjorde succé under U21-EM började det snackades om att de två var de som skulle ta över i det a-landslaget när Mellberg och kompani inte orkade längre. Ett snack som - av förklarliga skäl - har tystnat totalt.
– Jag minns tiden under U21-EM som väldigt, väldigt bra. Det var precis innan jag blev proffs och karriären gick spikrakt uppåt och jag hade massor av positiva känslor då....

- Jag har ju inte blivit en sämre fotbollsspelare sedan dess, snarare tvärtom. Jag känner personligen att jag kvalitetsmässigt håller i stort sett landslagsklass. Det har jag visat i Holland och Champions league, problemet är att jag spelar inte tillräckligt ofta. Tar jag en ordinarie plats här tror jag absolut att jag kommer att bli aktuell.

Sommaren 2009. Trelleborgs Rasmus Bengtsson gör succé i U21-EM på hemmaplan där han bildar mittbackspar med Mattias Bjärsmyr. Efter en stökig ryktesstorm och strandade förhandlingar med Lazio valde han att i augusti samma sommar skriva på ett treårskontrakt med Hertha Berlin.

Den spelskicklige skåningen skulle nu ta steget till en större liga och även till ett större landslag.
Så blev det inte. Inte alls.

Istället fastnade Bengtsson på den berlinska bänken i ett lag som rasade ur Bundesliga och en klubb där det rådde fullkomligt kaos.
– Efter två-tre månader fick tränaren Lucien Favre sparken och den nye tränaren (Fridhem Funkel) som kom dit tog med sig en mittback. Tränaren kunde inte engelska och jag kunde inte tyska så redan där skar det sig väl.

- Sen klaffade vi inte alls som personer. Och med tanke på att vi förlorade varje match och han ändå inte ändrade i startelvan så var det klart att han inte var så populär hos mig. Vi hade ingen relation över huvud taget, säger Rasmus Bengtsson.

– Det var väldigt extremt allting kring klubben när Hertha åkte ur. Det var en stressad situation med fansen och klubben. De kickade tränaren tidigt och så kom det in en ny tränare som inte lyckades. Allt blev kaos hela säsongen och vi fick ingen ro i det fotbollsmässiga. En tuff tid men en lärorik sådan.

Berlin måste annars vara en härlig stad att leva i?
– Det saknar man helt klart. Staden var grym. Allt runt omkring var kanon men själva fotbollen funkade inte alls.

Påverkade strulet inför flytten till Berlin det fotbollsmässiga när du väl var på plats?
– Jag tror inte att det påverkade mig personligen sådär jättemycket. Det blev däremot väldigt mycket skriverier och media började ringa min familj och försökte få tag i dem. Det tyckte famlijen var jobbigt. Det blev en väldigt stor sak av en liten sak och folk omkring började undra.

Lazio blev ju väldigt förbannade och var ganska öppna med det. Vad var det som hände?
– Jag hälsade på en del av de klubbar som var intresserade och Lazio var en av dem. De blev väl upprörda när jag nobbade dem i sista sekunden och de kände sig lurade. Då började de gå ut och säga massa saker och svartmåla mig. Jag vet inte riktigt vad de pysslade med faktiskt.

Efter ett misslyckat år i den tyska huvudstaden lämnade Bengtsson degraderade Hertha som Bosman. Ny klubbadress blev regerande holländska mästaren Twente.
– Det är en helt annan värld jämfört med hur fotbollslivet var i Berlin, jag trivs väldigt, väldigt bra.

Speltid är dock fortsatt en bristvara. Sedan Bengtsson kom till Twente för 1,5 år sedan så har han varit tredjevalet på mittbackspositionen och endast spelat sporadiskt.
– Jag har varit tredjealternativet hela tiden och har fått spela när någon varit avstängd eller skadad. Jag visste om att de hade bra mittbackar, den ena (Peter Wisgerhof) är lagkapten och den andra (Douglas) är en av ligans bästa, berättar Bengtsson som däremot hade väntat sig ett lite annorlunda scenario.

– Douglas (som är brasilianare) var på väg bort när jag skrev på, men så bestämde han sig för att kunna ansöka om holländskt medborgarskap för han anser att han har större chans att komma med i holländska än brasilianska landslaget. Han får det snart och till sommaren är det väl 95 procent säkert att han kommer att lämna.

Hur tänker du kring en eventuell utlåning fram till sommaren?
– Både i somras och nu till januari har det varit en del klubbar som hört av sig till Twente men de har svarat att de inte vill låna ut mig. De behöver mig som tredjealternativ och att de ser en framtid för mig här. Det har gått väldigt bra när jag väl fått chansen men Wisgerhof och Douglas är väldigt bra, de vann ligan tillsammans, har spelat Champions league tillsammans och är inte ett par man särar på utan vidare.

Hur stort är tålamodet då?
– Fram till nästa säsong i alla fall, då ska jag försöka ta en ordinarie plats då kanske någon av de två (Douglas och Wisgerhof) försvinner. Allting fungerar väldigt bra här nere med det sociala och familjen. Det är bara sista pusselbiten som fattas. Men det kommer att komma.

För fyra månader sedan fick Rasmus Bengtsson en son - Milo - som bidragit till att trivseln vid sidan av ökat ytterligare.
– Det är absolut så, man får lite andra prioriteringar, har man haft dålig dag på jobbet glömmer man det direkt när man kommer hem. Det går inte att älta fotbollen i det privata nu. Min lilla son har gett mig mycket energi.

EM stundar i sommar. Du känner inte att en utlåning skulle kunna öka dina chanser?
– EM är inget jag tänker på och även om jag skulle ta en ordinarie plats här tror jag inte att det är aktuellt. Snarare efter EM, då kanske de börjar testa lite nytt.

– Får jag spela här så är vägen in till landslaget öppet. Det är därför jag väljer att stanna istället för att lånas ut till ett bottenlag i Holland. När jag väl har fått spela här i Champions league och ligan har jag gjort bra ifrån mig och fått bra kritik. Hade jag varit i någon annan klubb med annan konkurrens hade jag fått spela regelbundet och det vet jag om.

Du verkar väldigt nöjd - trots att du är i den situation du är fotbollsmässigt.
– Allt annat känns bra förutom att jag inte får spela så mycket. Det är lätt att börja gnälla och klaga på klubben och så men det gynnar inte mig. Som mittback är man kanske inte som bäst när man är 23-24 år och det har gått lite krokigt ett tag. Jag är 25 nu och jag vet vad som krävs ute i Europa så förhoppningsvis kan jag börja stegra karriären igen.

Mårthen Bergman

Publicerad 2011-11-14 kl 20:20

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER