Werder Bremen och svensken har åkt hiss genom säsongen. Upp och ner, upp och ner. På pluskontot finns flera meriterande skalper i Bundesligaspelet, en godkänd sjätte tabellplats och finfina prestationer från Europa League. Den här veckan väntar åttondelsfinal mot spanska bjässen Valencia - en riktig toppmatch förstås.
Och minus? Snöpliga förluster mot förmodat svagare lag, förändringar i spelsystemet, oväntade formsvackor.
- Vi har ryckt upp oss mot slutet, men förlorar fortfarande billiga poäng för ofta. Det har varit ojämnt. Ibland har problemet funnits i anfallet, andra gånger i försvaret. Man kan inte riktigt avgöra vad som inte stämt, säger Rosenberg.
För egen del märker han av en särskild skillnad gentemot tidigare år. Managern Thomas Schaaf har övergått till att använda en ensam anfallare i stället för två. I praktiken innebär det att 27-åringen halkat ur startelvan.
- Konkurrensen är oerhört tuff, inte bara för mig. Hugo Almeida är till exempel ordinarie i Portugals landslag, men han har också svårt att ta plats. Klart att det blir så när samma antal personer slåss om hälften så många platser. Men man kan absolut inte klaga. Claudio Pizarro är den som fått mest förtroende – och han gör ju mål i varje match.
En snabb blick på statistiken visar trots allt att Markus Rosenberg representerat Werder Bremen i 15 serieomgångar och bara hittat nät en gång. Men skåningen vill nyansera den bilden en aning.
- Vi pratar om sammanlagt kanske 200 eller 400 minuter, jag vet inte exakt. Men det rör sig om korta inhopp, inte hela matcher.
Tittar man på de internationella prestationerna blir intrycket mycket riktigt ett annat. Där står Rosenberg noterad för fem poäng på lika många försök, två mål och tre assister.
- Förklaringen är enkel. Jag har fått fler chanser. När jag spelar då gör jag mål, det vet jag med mig.
Det självförtroendet har du, trots den senaste tidens motgångar?
- Ja, klart att det är lätt att snacka om man kört på den här nivån en kort period. Men jag har visat i Sverige, Holland och Tyskland att jag har kvaliteterna. Det handlar bara om att hitta flytet. Man måste spela kontinuerligt för att få fram det man kan.
Vilken relation har du till tränaren?
- En väldigt bra, där finns inga hard feelings. Han är en erfaren man som styrt klubben i ett decennium. Det var han som plockade hit mig från Ajax så jag vet ju att han tror på mig. Samtidigt kan han inte göra så mycket mer än att uppmuntra mig till att fortsätta jobba hårt.
Hur mycket påverkar situationen i Werder Bremen dina möjligheter till landslagsspel, tror du?
- Det hänger förstås ihop. När jag pratade med Erik Hamrén inför Walesmatchen sade han just det, att jag spelat för lite. Det var därför jag inte kom med till samlingen.
Hur kändes det beskedet?
- Det är ju inte roligt när man har varit med så pass länge i landslaget. Men man får köpa förklaringen också, även om det känns tufft just i ett sådant här läge.
Vad tänker du på då?
- Ja, alltså med nystarten som är på gång. Nya ledare, ett annat tankesätt, hela den biten. De flesta är nog ännu mer sugna än vanligt på att göra bra ifrån sig.
Vilken bild har du av Erik Hamrén som förbundskapten än så länge?
- Det är för tidigt att säga något om det. Jag har ju bara gjort en match (mot Italien) med honom hittills.
Sade han vad du kan jobba på för att öka chanserna till framtida uttagningar?
- Vi pratade en stund, men det stannar mellan oss två.
Hamrén vill använda en utpräglad forward och en mer tillbakadragen. Var ser du dig själv i ett sådant system?
- Jag kan spela högst upp eller som nummer tio. Både och skulle passa mig. Men först och främst gäller det ju att komma med i truppen. Min målsättning framöver är att ta en plats i Werder Bremen och sedan får man jobba vidare därifrån.