I sommar är det 100 år sedan första världskriget bröt ut, ett utdraget blodigt elände som krävde 15 miljoner liv.
Många av dess slaktades i skyttegravskriget på västfronten.
Kriget hade pågått i fem månader när de företrädesvis tyska och brittiska soldaterna den 23 december trevande tog kontakt med varandra genom att sjunga julsånger. Stearinljus tändes på båda sidor, vita flaggor visades och försiktigt vågade sig soldater upp ur skyttegravarna.
Enkla julklappar utbyttes och båda sidor kom överens om att ta hand om och begrava de döda som låg spridda på slagfältet.
Vapenvilan varade över mellandagarna och fram mot nyåret. Under tiden spelades spontana fotbollsmatcher.
Soldaterna vägrade slåss och de lägre befälen stod maktlösa. När uppgifterna om vad som pågick nådde högre upp i den militära och politiska hierarkin, av män som aldrig behövde lyfta ett gevär, betydde det slutet på vapenvilan.
I den officiella historieskrivningen nämns inget om vapenvilan eller fotbollsmatcher och först på 1980-talet styrktes uppgifterna av vittnesmål från båda sidor.
Den 17 december uppmärksammar Europeiska fotbollsförbundet, Uefa, vapenvilan med en minnesceremoni i kyrkan S:t Martin i Ypres. Uefa planerar också att uppföra ett monumentet på fältet där matcherna spelades.
Uefa-ordföranden Michel Platini bjuder in statschefer från Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Irland och Storbritannien samt ordförandena i ländernas i fotbollsförbund.
-Ceremonin hedrar de soldater som, för ett århundrade sedan, visade sin mänsklighet genom att samlas och spela fotboll, säger Platini till uefa.com