Svenska Fotbollförbundets licensnämnd har lämnat besked om att Eskilstuna United, som haft ekonomiska problem under en längre tid, inte beviljats elitlicens för 2023 med följden att klubben tvingas spela i elitettan nästa år. Klubben överklagade, men även överklagandenämnden kom fram till samma slutsats.
Men varför har Eskilstuna hamnat i den här situationen?
Fotbollskanalen har tittat på klubbens senaste år och pratat med flera personer som är och har varit i föreningen.
Flera lägger skuld på förre managern, Magnus ”Munken” Karlsson och menar att han höjde spelarlönerna på ett sätt som klubben inte klarade av. Andra menar att Lina Bertilsson inte är rätt person att vara ordförande för föreningen.
Vi backar bandet till maj 2018.
Då sparkade den allsvenska jumbon Eskilstuna United sin tränare Jonas Björkgren och in kom Magnus ”Munken” Karlsson, som tidigare hade varit tränare i klubben och även varit klubbdirektör för IFK Norrköping.
Han var väl bekant med föreningen, och förtroendet för honom var stort.
Fem månader senare - i oktober - fick Karlsson ett utökat ansvar. Han skrev på ett treårskontrakt och blev manager med ansvar för bland annat löneförhandlingar och taktik.
- Det betyder att han blir sportchef och tränare men kan även bidra på marknadssidan och skapa en röd tråd genom hela föreningen. Ambitionen är nu att stärka organisationen och få en riktigt stabil förening. Vi har en långsiktig plan, sa Tommy Svensson, som då var elitrådsansvarig i Eskilstuna United.
Klubben ville bli en stark förening ekonomiskt - och man skulle satsa även för att vara med och slåss om SM-guld.
- Vår satsning ska vara långsiktig, trovärdig och hållbar. Vi ska bygga en organisation som håller över tid. Inför den här säsongen handlade det vad jag förstår mycket om att spara. Nu har klubben en bra grund att stå på och det finns stabilitet, sa Magnus Karlsson.
Med ett utökat ansvar blev Karlsson en av de bäst betalda tränarna i damallsvenskan, med en månadslön som enligt vice ordförande Pär Eriksson låg på över 80 000 kronor.
En av sakerna som han snabbt prioriterade var att höja spelarlönerna.
- Flera av spelarna hade kontrakt på nio månader och det var inte i linje med vad Eskilstuna United ville stå för. Och ett sätt att få betalt om spelarna skulle flytta var ju att skriva längre kontrakt. Men grejen var att under pandemin var det ju svårt att sälja spelare, säger Karlsson när han nu minns tillbaka.
Förutom att höja spelarlönerna var han också med och ville tillsätta andra tjänster. Bland annat ville man stärka klubbens CSR- och samhällsstrategi.
In i klubben kom Emre Gürler, som tidigare varit på Eskilstuna Stadsmission, och som anställdes som hållbarhetsansvarig.
Han kände Sandi Sharro Haddad, som tidigare jobbat på Arbetsförmedlingen, och hon kom nu också in i Eskilstuna United, som ledare för projektet Hjärta United, där man tillsammans med sponsorer ville arbeta för att bekämpa sociala problem.
Haddad och Gürler hade del i att Eskilstuna United lockade till sig många sponsorer och partners.
Klubben ville göra Hjärta United större och startade även upp Work United, där syftet var att få ut långtidsarbetslösa i arbetslivet - och man startade även Ronjabollen.
- Hjärta United var jätteviktig för klubben. Alla pengar gick ju inte till projekten. Om Sparbanken, Volvo och någon mer stoppade in pengar så gick en del av det till Hjärta United, men en del gick också till sporten i klubben. Så en del av intäktsökningen kom via de här projekten. Men det krävde också resurser. Ökad aktivering kostar ju mer. Så du måste ju prestera mer för den peng du får in. Så det var Sandi och Emre som jobbade väldigt aktivt med detta, säger Magnus Karlsson till Fotbollskanalen.
Ronjabollen bildades av organisationen TRIS, Tjejers rätt i samhället. Genom Ronjabollen ville TRIS och Hjärta United nå tjejer från socioekonomiskt svaga områden där det inte är självklart att tjejer får idrotta.
Projektledare var Sandi Sharro Haddad. Och Ronjabollen går att koppla ihop med den personen som under 2021 fick sparken, och som är anmäld, av Svenska Fotbollförbundet, för bidragsfusk
Under 2019 prisades Hjärta United bland annat för Ronjabollen av Uefa och fick 486 000 kronor. Vid tacktal uttalade sig både en person från Eskilstuna United och den som senare fick sparken från SvFF.
- Det här kände jag inte till. När du säger det så kanske det blir så här att… men när vi fick idén om Ronjabollen så var ju det kopplat till Uppsala. Vi lånade namnet och hämtade metodiken. Sedan drev Sandi detta. Men nu har vi bytt namn till Girls United, men jag ser inget konstigt med detta, säger Pär Eriksson, vice ordförande i Eskilstuna United.
Att Sandi och Emre fixade många sponsorer och partners, stärktes klubbens ekonomi av det eller borde den ha blivit ännu starkare?
- Svårt att säga. Det stärkte vår identitet. Och till slut stärkte det varumärket. Men vad överskottet var, eller nettot, man kanske ska vara försiktig med att säga att det var en vinstaffär, säger Magnus Karlsson.
Både 2018 och 2019 redovisade Eskilstuna United negativt kapital och behövde upprätta en handlingsplan för Svenska Fotbollförbundets licensnämnd.
Samtidigt som man kämpade med ekonomin så ordnade klubben, med ”Munken”, Sandi Sharro Haddad och Emre Gürler i spetsen, en mängd olika seminarier och nätverksträffar.
Och personerna från Eskilstuna United uppmärksammades och hyllades.
- Hjärta United tilldelades 20 000 kronor från Skandia, och man fick även ett stipendium från Henrik Lundqvists och Unibets 30/30-fond med en summa på 30 000 kronor. Man vann också Gyllene Hjulet för Årets lokala rättighet.
- Magnus Karlsson blev ett hett namn för tunga positioner i ännu större föreningar.
- På Eskilstuna Näringslivs gala nominerades Emre Gürler till Årets innovatör.
- Sandi Sharro Haddad avancerade i klubben, fick titeln verksamhetschef och tilldelades flera priser. Bland annat prisades hon på Eskilsgalan i kategorin Föreningsliv. Hon tilldelades även kommunens jämställdhetspris i Eskilstuna med en prischeck på 10 000 kronor. I juryn satt Liberalernas Eva Karlsson, som nu sitter i Eskilstuna Uniteds styrelse och som nu även är ansvarig för Hjärta United, som Haddad tidigare drev.
När Fotbollskanalen frågar Eva Karlsson om hon ser något problematiskt i detta så svarar hon:
- Sandi fick detta 2021 och jag blev invald i Eskilstuna Uniteds styrelse 2022. Problematiken i så fall är att jag 2021 inte visste att jag skulle engagera mig i United. Jag blev tillfrågad i början av 2022. Så från mitt perspektiv kan jag inte se att det finns något jäv, säger hon.
Sandi Sharro Haddad nominerades även till Maria Pihls stipendium, en utmärkelse som delas ut en gång om året och som Emre Gürlers sambo tidigare har fått. Ordförande i Maria Pihls stiftelse är Eva Karlsson, som alltså är med i kommunens jämställdhetsberedning och även i Eskilstuna Uniteds styrelse.
- Emres sambo fick det 2018, och 2018 till 2022 är ju fyra år, säger hon.
Eskilstuna United startade också en chefsakademi. Dialogen kring det här började mellan Emre Gürler (Eskilstuna United), Eva Karlsson (ordförande för stiftelsen Maria Pihls minne) och Astrid Westfeldt Corneman (vd för Nackademin, och som var den av de nominerade som fick Maria Pihls stipendium samma år som Haddad också var nominerad. Prissumman var på 50 000 kronor, vilket var kort efter den här dialogen om att starta chefsakademin).
- Det enda jag kan säga är att United hade en ambition och ville komma igång med ett arbete och eftersom jag jobbar mycket med ledarskap så var väl jag en bra samtalspartner kan jag tänka mig, säger Eva Karlsson.
Samtidigt som personerna från Eskilstuna United hyllades så var det fortfarande ekonomiska problem för klubben. Men trots att föreningen behövde stärka sin ekonomi så fortsatte man att ge högre spelarlöner.
En av de högsta spelarlönerna fick anfallaren Felicia Rogic när hon i december 2020 fick ett förlängt kontrakt med två år. Hennes pappa är Magnus ”Munken” Karlsson, som då var manager.
Hur var det för dig att förlägna med din dotter?
- Jag gjorde inte det. Det var inte jag som skötte det, säger Karlsson.
Vem förhandlade med henne?
- Det var en eller två från styrelsen. Jag minns faktiskt inte. Jag delegerade uppåt till Lina (Bertilsson, ordförande). Det kan ha varit Lina, det kan ha varit Pär (Eriksson, vice ordförande). Men jag var inte inblandad. Det där hade ju varit en jävsfråga. Men hon hade levererat för oss så det var inte så att jag behövde skämmas för att säga att vi skulle förlänga med henne.
När klubben summerade 2020 så var det ingen kul analys. Laget var nära att åka ur damallsvenskan och slutade på samma poäng som Umeå som åkte ur serien. Nu hade klubben näst högst intäkter i damallsvenskan efter FC Rosengård, och redovisade också näst högst kostnader. Man hade då ett underskott på 352 000 kronor.
Ekonomin blev inte bättre och i mars 2021 anställde Eskilstuna Riki Simic som klubbchef, en post föreningen tidigare inte haft. Han fick, enligt vice ordförande Pär Eriksson, en månadslön på ungefär 55 000 kronor, som även hållbarhetsansvarige Emre Gürler hade.
Till Eskilstuna Kuriren har vice ordförande Pär Eriksson sagt att det var på tok för höga siffror.
När Fotbollskanalen frågar honom om varför det var viktigt att tillsätta en klubbchef i det läget man befann sig i så svarar han:
- Klubben hade funnits i 18 år. Vi såg att vi tappade spelare efter spelare. Om vi skulle klara av konkurrensen så sa vi att vi inte skulle satsa på att köpa en ny spelare utan på en klubbchef som kunde hålla ihop hela föreningen. Det var förutsättningen för att vi skulle kunna utvecklas och ta steget.
Vad gjorde att Riki Simic fick jobbet?
- Han kom från en större klubb och det är möjligt att man blir imponerad av det. Vi hade ett antal namn som vi pratade om.
Vilken stor klubb kom han ifrån?
- Då hade han varit utomlands, men han har väl också en historia i AIK. Det var så som vi fick det berättat.
I Eskilstuna Kuriren gick det vid anställningen att läsa att Riki Simic tidigare varit i Braga i Portugal och dessförinnan i AIK. Och på Eskilstuna Uniteds hemsida stod det även att han har varit i en klubb i Los Angeles.
Men när han gästade podden Fotbollslivet så sa Simic att han var ”Operations director” för något som hette FC Länk.
FC Länk Group har en hemsida där det står att man bland annat hjälper amatörspelare att få professionella kontrakt.
När Fotbollskanalen når Simic och frågar om vad han gjorde innan han blev klubbchef i Eskilstuna United så svarar han:
- Jag var i AIK Fotboll i tio år. Jag var på ungdomssidan och hade ansvar för marknad och var också turneringsansvarig, säger han och fortsätter:
- Sedan var jag också verksamhetschef i Portugal.
Var då?
- I Braga.
I klubben Braga vars herrlag är i högstaligan?
- Nej, men vi jobbade med den klubben. Länk hette det. Det kommer från en akademi från Kanada. Laget heter Vilaverdense FC, damerna är i högstaligan och herrarna i tredje divisionen.
Har du även varit i Los Angeles?
- I ett år var jag uthyrd från AIK till en klubb i Los Angeles i Kalifornien. Jag var väl verksamhetschef där också.
Vad var det för klubb?
- Strikers. Det finns massa olika Strikers, men det är bara ungdomslag där. Det är en privat klubb så det är inte som en vanlig förening.
Eskilstuna Uniteds vice ordförande Pär Eriksson:
- Jaha. Bra research. Jag förstår att du vill att jag ska säga något på det här, men nu litar ju jag på dig. Men vi gick väl på den CV som vi hade. Så var det väl. När vi fick dragningen om vem han var, hans namn och ålder, så tyckte vi att det lät bra. Han gjorde en bra intervju och det var som en vanlig anställning. Vi tog referenser även om jag inte minns vilka. Han hade erfarenhet av fotboll och föreningsliv. Sedan är ju vi en damklubb från Eskilstuna så det var kanske inte jättemycket bättre att välja på, säger han.
I samband med att Eskilstuna United anställde klubbchefen så publicerade man en artikel på sin hemsida om att projektet Work United hade slagit rekord med antalet jobbordrar, och man tackade alla sina sponsorer.
En månad senare förlängde Eskilstuna United det här projektets avtal med kommunen med ytterligare två år, och man sa att det skulle innebära att många skulle kunna fortsätta sina jobb och få en möjlighet att försörja sig själva.
Men bara ett år senare, i maj 2022, beslutade arbetsmarknadsnämnden att säga upp avtalet.
- Vi gick in i det här avtalet med kommunen i tron att det skulle vara mer långsiktigt. Så naturligtvis kommer det här att påverka både vårt arbete och vår ekonomi, framför allt för 2023, sa Lina Bertilsson, ordförande i Eskilstuna United.
Vid den här tidpunkten, i början av 2021, sökte sex svenska damklubbar Uefa-licens. Eskilstuna United var den enda som fick avslag, det på grund av att klubben i december 2020 hade redovisat ett negativt eget kapital.
- Vi gick 171 000 back förra året så det är ingen katastrof men det är klart att vi ska ha ett positivt resultat. Hade vi bara haft publik i fjol hade det här inte varit ett problem, sa sportchefen och tränaren Magnus Karlsson, som syftade på pandemin.
Eskilstuna United fortsatte att försöka hitta på saker för att få bättre ekonomi och i oktober 2021 anställde klubben en ny försäljningsansvarig, Åsa Kalmerén.
- Hon kommer bidra till att vi som klubb tar nästa steg på den strategiska utvecklingsresa som vi just nu befinner oss på, sa den nye klubbchefen Riki Simic.
Och en månad senare, i november 2021, blev F19-tränaren Casey Mattsson anställd av Eskilstuna United. Förutom att fortsätta vara tränare för F19-laget blev hon även akademichef samt sportsligt ansvarig för barn och ungdom.
- Vi gjorde ett försök att bygga en riktig akademi med spelarutbildning, men det har ju också visat sig nu att inte heller det funkade, säger Magnus Karlsson.
Den här säsongen, 2021, var Eskilstuna United den enda klubben i damallsvenskan som redovisade ett negativt eget kapital (minus 553 000 kronor). Nu hade man tredje högst kostnader i serien.
Under 2021 lämnade bland annat Loreta Kullashi (Rosengård), Amanda Nildén (Juventus), Emma Holmgren (Lyon), Fanny Andersson (Piteå) och Kaisa Collin (AIK).
- På sommaren där gick Emma, Loreta, Nildén, Fanny och Kaisa. Att intäkterna var så stora där var för spelarförsäljningar, säger Magnus Karlsson till Fotbollskanalen.
En del i strategin var att dra in bra pengar på spelarförsäljningar, ni sålde många väldigt bra spelare under de här åren, borde ni ha dragit in mer på det?
- Det är lätt att säga, men vi fick väl betalt för det man kan få betalt för. Jag tror att vi fick det vi kunde få. Det går ju alltid att säga att visst, vi borde ha fått mer. Men då var vi nöjda och skrev på. Detta var ju inget som jag bestämde själv utan valda delar av styrelsen var ju också med, säger Karlsson.
Vice ordförande Pär Eriksson:
- Det var inte bara att vi skulle dra in pengar på spelarförsäljningar. Klubben har ju varit väldigt värdedriven, som med Girls United och andra saker som vi står för. Drivmotorn var inte att vi bara skulle tjäna pengar utan vi tänkte att om vi skulle locka hit bra spelare så kunde vi inte ha au pair-löner, säger han.
Även manager Magnus Karlsson lämnade under 2021. Det var i oktober som han blev klubbdirektör för IFK Norrköping.
Men han hann knappt börja på jobbet i IFK Norrköping innan han dömdes för bokföringsbrott och därför fick betala 30 000 kronor i dagsböter.
Magnus Karlsson hade ett bolag och vid konkursen hade han en fordran mot Eskilstuna United om 106 250 kronor, inklusive moms, avseende konsultarvode.
Under 2022 betalade Eskilstuna United, enligt handlingar från tingsrätten, summan till konkursboet. Ingen dröm för klubben som ju behövde få in pengar.
- Jag kom in 2018 och tog konsultuppdraget från mitt bolag och det tog ett tag innan Eskilstuna kunde betala de här fakturorna. Då hade jag 50 000 i månaden. Så det där blev en skuld som gick över årsskiftet som påverkade likviditeten i mitt bolag. Sedan hade vi en ganska lång diskussion med en arbetsrättsjurist om jag kunde vara konsult eller anställd, så därför släpade lön för det verksamhetsåret och som tog ett tag innan jag ens kunde fakturera och det blev inte förrän det blev likvidation av bolaget, säger han.
Varför dröjde detta hela vägen till 2022 innan Eskilstuna betalade?
- Det var en effekt av att likvidatorn först förhandlade med alla mina fordringsägare.
Vad tror du att den summan betydde för Eskilstuna i deras situation?
- Men klubben var ju skyldig mig lön. Så det var ju inte så konstigt. Så vad klubben tyckte om det… det var väl samma sak som en del av de här lönerna på alla organisationer var väl inte heller roliga att betala när man inte har pengar till att bära det. Och det var väl därför man sa upp folk.
Men när Fotbollskanalen frågar Pär Eriksson om summan som klubben fick betala så blir han förvånad.
- Vi har väl inte haft någon fordran på honom? Det här kände inte jag till. Jag har inte den informationen och kan inte som styrelseledamot ha kunskap om hur enskilda fakturor betalas. Det viktiga är att det är korrekt och att föreningen gör rätt för sig, säger han.
Trots svag ekonomi med hot om att inte klara elitlicensen så värvades spelare inför 2022 och klubben la även pengar för att seniorlaget kunde åka på ett träningsläger till Marbella.
Funderade ni på att dra in på lägret om ni hade det tufft med ekonomin?
- Upplägget var att vi blev inbjudna. Budskapet till styrelsen ifrån våra tränare var att detta inte skulle kosta något. För om det hade varit så att det var en stor kostnad då hade vi sagt nej till det här. Definitivt, säger Pär Eriksson.
Fick ni hjälp av sponsorer?
- Bilden jag har nu när den dyker upp var att det var ett företag som sponsrade ett antal lag som åkte dit ner, och att det företaget stod för den här kostnaden.
Den ekonomiska krisen fortsatte och under sommaren behövde man dra in två miljoner kronor. Spelare uppmanades ringa till sponsorer för att be om pengar och klubben meddelade att spelarbudgeten skulle sänkas till nästa säsong med 30 procent.
Strategin som man hade satt upp under 2018 raserades nu bit för bit. Förutom att sänka spelarlönerna så kom klubben nu på att man inte hade råd att ha vissa anställningar. Därför valde man nu att avveckla. Klubbchef Riki Simic, hållbarhetsutvecklare Emre Gürler och verksamhetschef Sandi Haddad Sharro lämnade.
Eskilstuna United hade alltså bara en klubbchef i ett år, och nu har Riki Simic gått vidare och är verksam inom organisationen We Love Football, som anordnar fotbollsturneringar för ungdomar.
Emre Gürler jobbar nu med kommunikation på Business Sweden.
Sandi Sharro Haddad har också gått vidare och är vice vd för tillväxtbolaget Westudents.
I november 2022 gjorde Eskilstuna kommunföretag sitt för att försöka rädda Eskilstuna United och gick in med ytterligare 200 000 kronor till de 900 000 som Eskilstuna United redan får i sponsorpengar av koncernen. En snäll handling av stället där Eskilstuna Uniteds vice vd Pär Eriksson var kommundirektör mellan åren 2009-2018, då alltså bland annat chef för flera som är där nu.
- Jag har väl varit väldigt mån om att man är noga med sin historia. Nu är det ju fyra år sedan som jag var kommundirektör. Så på något vis tycker jag att min karantänstid är över. Men jag sitter ju inte i några individuella samtal i den meningen utan det här sker ju med personerna som är ansvariga i styrelsen, men sedan finns ju jag med där. Men nej, jag tycker inte att detta är något problematiskt. I så fall skulle jag ju inte kunna engagera mig i Eskilstuna för att jag har varit kommundirektör. Men däremot har du rätt i det, att man ska tänka på alla de här olika rollerna man har, säger Pär Eriksson.
Under 2022 sålde klubben Emma Engström till AIK, Halimatu Ayinde till Rosengård och Elise Stenevik till Everton.
Men inte heller det hjälpte.
I slutet av 2022 meddelade klubben att försäljningsansvarig, Åsa Kalmerén, slutade efter bara ett år på posten. Nu har hon, precis som Sandi Sharro Haddad, hamnat på tillväxtbolaget Westudents, där hon är kontorschef.
Och kort efter meddelade Svenska Fotbollförbundet att Eskilstuna United inte klarade av elitlicensen, vilket betydde tvångsdegradering och spel i elitettan 2023.
Många som Fotbollskanalen har pratat med i och runt om Eskilstuna United är kritiska till hur klubben har drivits. En är Fredrik Bernhardsson, som först var assisterande tränare och sedan tog över som manager efter Magnus ”Munken” Karlsson.
- Jag tror att mycket beror på det som hände för ett par år sedan när man beslutade sig för att höja spelarlönerna. I sak är det såklart inget fel i det utan helt rätt, men klubben bestämde sig för det trots att man inte klarade av det. Det gick för fort, säger han och fortsätter:
- Sedan valde man att anställa på andra positioner, bland annat en klubbchef, vilket man inte haft tidigare.
Magnus Karlsson håller inte med om att höjningen av spelarlönerna har satt klubben i skiten:
- Om vi bara hade höjt spelarlönerna och inte byggt resten av organisationen, och med resten av organisationen kan vi ta allt från F19-tränare, sjukgymnast, klubbchef, marknad, kanslist. Det är hela tillväxten som är problemet, tycker jag. Inte bara spelarlönerna, säger han.
Pär Eriksson:
- Jag ser det mycket djupare. Någon säger att det här beror på spelarlönerna, någon annan att det beror på corona, eller att det var sponsorer som övergav oss. Min bild när jag ser helheten är att det är ett antal samverkande faktorer som har lett till att United har hamnat i det här läget.
- Men det finns ju alltid rubriksättning och en tendens att man alltid hittar sin egen favorittolkning. Jag vet inte vilken som är din, och om du ens har någon, eller om du försöker testa någon? Men det här är mycket mer komplext än ”Munken” eller annat som du har frågat om. Det här handlar om Svensk damfotboll.
Målvakten Emelie Lundberg lämnade Eskilstuna United efter säsongen 2021. Under sina 13 år i klubben hade hon bland annat tagit silver i damallsvenskan och spelat i Champions League. Hon är också kritisk till sina förra klubb.
- Jag tycker det är fel människor på fel platser, säger hon.
Vem eller vilka syftar du på?
- Ordföranden (Lina Bertilsson). Jag har inte förstått vad hon är bra på. Hon har ju inte lyckats med sina saker utan saker och ting har gått för fort. När man anställer flera personer som sedan tvingas lämna efter inte ens ett år, ja då är det ju inte så lyckat. Jag kan inte tänka mig att ordföranden sitter kvar efter allt det här.
- ”Munken” höjde ju lönerna för många spelare, det var en del löner man fick höra om och då hajade man till.
En som backar upp att spelarlönerna höjdes är ordförande Lina Bertilsson.
- Det var en del i strategin att våra tjejer ska ha löner som man kan leva på. Men utvecklingen i svensk damfotboll är inte så som man kan förvänta sig. Jag vet inte vem man ska peka på här. Klubbarna i Sverige kämpar med små medel och lokalt har vi ett väldigt stort stöd med våra sponsorer, men om vi ska kunna utvecklas och bli professionella så behövs det mer medel nationellt och ett större engagemang från SvFF, säger hon.
Så med facit i hand tycker du att det var bra att Magnus Karlsson höjde era spelarlöner?
- Ja. Generellt tycker jag ju att om man spelar i högsta ligan i Sverige då ska man kunna leva på sin lön. I det perspektivet tycker jag att det är rätt. Absolut.
Hur ser du på att ni fått backa och tagit beslut om att sänka spelarlönerna?
- Den strategin som vi jobbade efter och som vi införde inför 2019 med att ge bra löner och med att skriva längre kontrakt för att kunna sälja spelare, och också med att ha bra spelarutveckling och då ha bra F17- och F19-lag, och också att vi gjorde en mer professionell förening och att vi byggde en organisation. Hela den här strategin är ju samma strategi som gäller i dag och som vi är överens om inom klubben. Så det är inget fel på strategin. Det var tajmingen som blev fel för oss med corona och allt annat som skedde som har gjort att vi nu får backa, tyvärr. Men vi står fortfarande för samma strategi, den är det inget fel på.
Men nu ska ni ändå sänka spelarlönerna?
- Ja vi kommer att göra det till nästa år. Vi har ju haft kontrakten som vi har haft. Men det är nu vi gör massa åtgärder och får backa rejält.
- Men vi har ändå samma strategi. Så det har aldrig varit fel på den. Det är tajmingen som blev fel. Eftersom corona kom, det skrevs ett nytt TV-avtal som var jättebra på många olika sätt, men det har inte gett mer pengar. Man vill ju att utvecklingen ska gå framåt och att det ska bli mer pengar. Intresset för damfotbollen har ökat men det har inte blivit mer pengar. Intäkterna har inte kommit i samma takt som intresset har ökat.
Har ni i styrelsen haft tillräckligt med kunskap?
- Jag tycker att det har funnits folk runt omkring som har kunnat frågorna. Vi har gjort det här tillsammans.
Pär Eriksson håller med Lina Bertilsson och tycker att styrelsen ska sitta kvar:
- Jag är så djupt fostrad i någon form av demokratisk folkrörelse. Vi är inget företag där vi får löner utan vi är demokratiskt valda av medlemmarna på årsmötet. Min ledarstil är att man tar ansvar och hade min bedömning varit, och jag har inte hört att någon har krävt det, men säg att vi skulle ha avgått i augusti vem skulle då fullfölja? Och om vi skulle avgå nu, vem skulle anställa tränare? Sedan ska vi prövas på årsmötet och om medlemmarna, sponsorerna, tränarna skulle tycka att vi inte har förtroende för att leda det, ja då tror jag att hela den här styrelsen är redo att sluta omgående vid årsmötet. Vi gör det här för noll kronor. Vi har inga drivkrafter för någonting mer än att det ska gå bra för United, säger han.
Lina Bertilsson vill inte svara på frågan om hur hon ser på kritiken om att hon är fel människa på fel plats, och hon vill inte heller svara på hur hon ser på att sitta kvar som ordförande eller om hon vill lämna.